Av Janne Ora
• Vid årsskiftet infördes en kraftig sänkning av specialersättningen för andra diabetesläkemedel än insulin till följd av ett förslag från regeringen. Prisökningen har slagit hårt mot typ 2-diabetiker med små inkomster.
– I fjol kostade mina diabetesläkemedel ungefär 54 euro. I år måste jag betala ungefär 580 euro. Någon gång i slutet av året når jag upp till kostnadstaket och efter det får jag mediciner för några veckor helt utan kostnad.
Pälvi Uusitalo, 55 år och bosatt i Åbo, hör till dem som med nöd och näppe har råd att betala sina mediciner. Hon har pejlat läget i sin bekantskapskrets. Av tio diabetiker har fyra varit tvungna att sluta med sina mediciner eller ställa om medicineringen.
– Två har varit tvungna att sluta med medicinerna, en har övergått till bara insulin och en knappar in på maten på grund av de ändrade ersättningarna.
Samma signal kommer från hela landet. Det visar en rundringning som vår tidning gjort och en enkät som Diabetesförbundet gjort bland medlemmarna.
Omänskligt beslut
Hannele Heikkinen, 58 år och omsorgsstuderande från Kides, har slutat köpa sitt injicerade diabetesläkemedel. Det hade nämligen kostat 200 euro för tre månader. I fjol fick hon samma läkemedel för 4,50 euro eftersom preparatet ingick i den kategori av specialersättning, där ersättningen är 100 procent. Hon betalade bara en självrisk för varje inköpstillfälle.
– Självfallet är jag orolig för min hälsa, men med mina små inkomster har jag inte längre råd att köpa dyra läkemedel. Jag får nöja mig med ett billigare alternativ, bara insulin.
Hennes besök hos diabetessjukskötaren har skjutits upp med ett par månader. Hon tycker det är konstigt att diabetessjukskötaren inte ansåg att en diabetesläkare behövde konsulteras när hon slutade med medicinerna.
– Diabetessjukskötaren kände konstigt nog inte till att läkemedelsersättningarna har försämrats.
Hon tycker att regeringen måste återta nedskärningarna omgående.
– Det är allt annat människovärdigt. Regeringen måste bli mer mänsklig i sina beslut, säger hon.
I Finland har omkring 300 000 personer typ 2-diabetes och cirka 155 000 är över 65 år.
Läget detsamma i Lahtis
Också Kaarina Kannisto, 74 år och bosatt i Nastola, måste sluta med sina diabetesläkemedel vid årsskiftet. Hon var tidigare ordförande i diabetesföreningen i Lahtisregionen och vet att det finns många andra som är i samma situation i Nastola och Lahtis.
– Tyvärr är det ingenting ovanligt att man måste sluta med medicineringen. Jag har själv varit tvungen att sluta med en av mina diabetesmediciner eftersom dosen för tre månader hade kostat nästan 200 euro.
Som många andra diabetiker har hon också andra kroniska sjukdomar som kräver dyra läkemedel. Efter att ersättningarna försämrats har hon inte längre råd att ta ut alla mediciner.
– Regeringen verkar tro att alla med diabetes klarar sig på insulin. Våra politiker förstår inte att diabetes är en sjukdom som måste behandlas ordentligt ända från början. Annars drabbas man av dyra följdsjukdomar.
Nästan en tredjedel låter bli att ta vissa läkemedel
De sänkta ersättningarna för diabetesläkemedel slår hårdast mot typ 2-diabetiker med låga inkomster, det vill säga pensionärer, arbetslösa och låginkomsttagare. Kostnaderna stiger också av den initiala självrisken på 50 euro som man måste betala för det första läkemedelsinköpet under ett år. Diabetiker och andra som behöver fortlöpande medicinering betalar för det mesta självrisken redan i början av året.
Diabetesförbundet utreder de många konsekvenserna av de sänkta läkemedelsersättningarna med en enkät bland medlemmarna. Du kan besvara enkäten på nätet på adressen www.diabetes.fi/kelakorvaus. Av de som svarat redan nu uppger nästan en tredjedel att pengarna inte räcker till för alla nödvändiga läkemedel. Bara 23 procent uppger entydigt att pengarna räcker till för läkemedel också när ersättningarna har sänkts.
Största delen av de svarande uppger att de befinner sig på gränsen för om pengarna räcker till för mediciner eller inte. De klarar sig med nöd och näppe eller måste dra in på något annat i stället.
– Det är en mycket oroväckande utveckling. Dokumenterad information visar att det är låginkomsttagare som i första hand drabbas av följdsjukdomar vid diabetes. Och läget bara tillspetsas av att man låter bli att ta ut sina läkemedel, säger Irene Vuorisalo, ombudsman på Diabetesförbundet.
Ersättningar svårlöst fråga för vissa
Också apoteken ser att diabetiker är i ekonomisk nöd.
– Bland våra kunder finns det en del personer med diabetes, som inte kan eller vill lägga ut pengar på dyrare läkemedel. De sänkta ersättningarna är en svårlöst fråga för dem. Nyligen hade vi en kund som var tvungen att sluta med sina dyra läkemedel som hade fungerat bra. I stället sattes insulin in på nytt. Kunden är rädd för att vikten börjar stiga på nytt efter en positiv viktnedgång, berättar Olli Salin, provisor på Kivimaan apteekki i Lahtis.
Enligt Salin försöker största delen av de diabetiker som anlitar apoteket få ihop pengar till läkemedel på ett eller annat sätt.
– I vilket fall som helst är vi oroade över utvecklingen.
De som använder nya diabetesläkemedel måste betala 200–400 euro mer om året beroende på om de använder ett eller två läkemedel. Det har Olli Salin räknat ut.
Diabetesläkare orolig för patienternas hälsa
Professor Hannu Järveläinen har privatmottagning på diabetesstationen Diabetesasema, som drivs av diabetesföreningen i sydvästra Finland. Han är orolig för vilka konsekvenser de sänkta ersättningarna kan ha. Kollegor har berättat att det finns patienter som drar in på medicineringen och rentav låtit bli att ta ut sina läkemedel.
På Diabetesasema har inga sådana tecken kommit fram än så länge. Han säger dock att läget är ett annat på hälsovårdscentralerna i kommunerna och städerna.
Järveläinen ser många risker med att diabetiker inte har råd att ta ut sina mediciner. Inte bara blodsockerbalansen riskerar att försämras, utan också patientsäkerheten kommer i riskzonen.
– Konsekvensen är att fler drabbas av följdsjukdomar. På längre sikt kan bristfällig läkemedelsbehandling leda till att fler drabbas av förändringar i ögonbottnar, njurskador och hjärtinfarkter. Också fotsår och amputationer kan öka betydligt. Det om något blir mycket dyrt för samhället.
På kort sikt kan hypoglykemierna öka, när allt fler diabetiker börjar använda insulin eller byter ut nya och dyra mediciner mot gamla och billigare sulfonureider.
Han kritiserar statens oberäkneliga ersättningspolitik för att bara se kortsiktiga besparingar i läkemedelskostnaderna.
– Ersättningsreglerna bör i högre grad ta fasta på fördelar och nackdelar över hela linjen. Som det nu är präglas politiken av kortsiktigt kvartalstänkande, och i slutändan är det patienterna som står för notan.
Läkarna informerar patienterna om riskerna med att låta bli att ta läkemedel, men många har helt enkelt inget annat val, enligt Hannu Järveläinen.
– För många är det helt enkelt för mycket, om självrisken för läkemedel stiger med till exempel 20–30 euro i månaden. Patienter med små inkomster står inför valet att köpa mat eller mediciner.
