Sov gott, må bättre

588

Av Helena Hyvärinen

• Tillräckligt mycket sömn, hälsosam kost och motion. Det är en bra kombination för att må bättre och förebygga typ 2-diabetes och hjärt–kärlsjukdomar. Hur viktigt det är att sova visar också det faktum att 95 procent av återhämtningen för ett aktivt liv sker under sömnen.

Docenten Henri Tuomilehto har blivit något av en förkämpe för en hälsosam livsstil eftersom för lite sömn orsakar stora hälsoproblem överallt i världen.

– Folk har den uppfattningen att en hälsosam livsstil är lika med regelbunden motion och hälsosam kost. Det beror delvis på inflytande från medierna. Däremot glömmer man bort vikten av att sova tillräckligt mycket. Sömnen är den tredje pelaren i en hälsosam livsstil, säger Henri Tuomilehto, som på heltid behandlar patienter med sömnstörningar.

Sömn är en grundförutsättning för att må bra eftersom kroppen kan återhämta sig under sömnen. Hjärnan gör sig av med slaggämnen, cellskador som skett under dagens lopp repareras och energiförråden fylls på för nästa dag.

Vid dålig eller för lite sömn försämras återhämtningen och förmågan att hantera stress.

– Förkylningar smittar lätt eftersom människor som sover dåligt ofta har nedsatt immunförsvar. Andra typiska verkningar är att aptiten och ätbeteendet förändras, att sockeromsättningen blir störd och att motivationen avtar. Också koncentrationsförmågan försämras, och det i sin tur ökar risken för olycksfall på arbetsplatsen och i trafiken.

– Man går inte ner i vikt om livsstilsförändringar i syfte att banta bara fokuserar på motion och kost och sömnen glöms bort. Det beror på att kroppen inte hinner återhämta sig från dagens ansträngning, säger docenten Henri Tuomilehto. Bild: Jorma Rajamäki.

För att kunna fungera och vara energisk i arbetslivet och i vardagen måste kroppen få återhämta sig.

– I egenskap av sömnforskare vill jag påstå att människans välbefinnande utgår från sömnen. Det är svårt att förbättra hälsan om sömnen inte stämmer.

Sömnbrist liknar bakfylla

Orsakerna till för kort nattsömn och sömnstörningar kan sökas i vår förändrade livsstil. Våra liv är inriktade på att prestera. När tiden inte räcker till för allt, stjäl man några timmar av sin sömn.

– Det är ett fenomen som förekommer världen över. Vi finländare sover i snitt sju timmar eller åtminstone tror vi det. I verkligheten är sömnen ofta betydligt kortare än vi tror, säger Tuomilehto.

För kroppens hormonfunktion infaller den bästa tiden för att lägga sig mellan klockan 22 och 23.

På morgonen är det bra att alltid vakna vid samma tid.

– Många sitter uppe länge framför teven eller datorn och försöker kompensera sömnbristen på veckosluten. Det går emellertid inte att återhämta sig på två dagar om man sover för lite i fem dagar.

Sömnen är alltså avgörande för hur man mår dagen därpå. Den som sover för lite vaknar på morgonen som i bakfylla och kommer ofrivilligt in i en ond cirkel.

– Halten av mättnadshormon sjunker och man blir sugen på kolhydrater. Följaktligen går man upp i vikt samtidigt som ämnesomsättningen rubbas och sömnproblem tillkommer.

Sömnbehandling kan göra underverk

På mottagningen utgår Henri Tuomilehto från att sömnsvårigheter ska behandlas oberoende av vilken typ av störning det är fråga om. Tillsammans med patienten försöker han ta reda på och ändra mönstren för aktiviteter på kvällen, nedvarvning, insomning och sömn. Då spelar rytmen mellan sömn och vakenhet, kost och motion en viktig roll.

– Personer med sömnproblem har ofta den lägsta vakenhetsgraden på morgonen, medan de kommer igång ordentligt fram mot kvällen. För friska människor är det tvärtom. Hur vakenhetsgraden infaller kan var och en själv påverka. Jag brukar bland annat understryka att smarttelefoner och datorer inte bör användas på kvällen.

Sömnlöshet är den vanligaste orsaken till att människor kommer till mottagningen. Därmed avses att det är svårt att somna in på kvällen och att man vaknar av och till i gryningen.

– Ett typiskt drag är att perioderna av sömnlöshet varierar. När sömnen uteblir tillräckligt länge tar tröttheten över och man somnar. Sedan kan det följa en bra period på en eller två veckor tills problemen är där igen. Ett annat typiskt drag är att människor kan ha sovit dåligt i 10–15 år innan de söker hjälp. Sömnproblemen har blivit det normala tillståndet.

Sömnapné som räknas till de egentliga sömnstörningarna är än så länge den vanligaste orsaken att uppsöka en ”sömnläkare” för den enorma tröttheten på dagen. Minst 80 procent av de som har sömnapné vet inte om det. Detsamma gäller personer med typ 2-diabetes. Sannolikt har tre av fyra typ 2-diabetiker sömnapné, och de flesta utan att veta om det.

– Sömnapné förekommer i alla åldrar, också hos barn. Sjukdomen är så vanlig att Internationella Diabetesfederationen IDF redan för åtta år sedan kom med ett uttalande. Där säger federationen att sömnapné alltid bör vägas in vid behandling av människor med diabetes. Ändå förekommer det en kraftig underdiagnostisering.

Sömnapné belastar hjärtat

Obehandlad sömnapné ger blodsockersvängningar och är en stor påfrestning för hjärtat. Under natten kan blodtrycket raka i höjden, och det ökar ytterligare risken för att insjukna i hjärt–kärlsjukdomar.

Typiska symtom är huvudvärk på morgonen till följd av andningsuppehåll på natten, onormal trötthet och dåsighet på dagen, koncentrationssvårigheter och minskad sexuell lust.

Sömnapné beror ofta på slappa muskler i svalget och på halsens och käkens anatomi. Sjukdomen kan fastställas med hjälp av en apparat som under en natt mäter bland annat andning, puls och syresättning av blodet. Undersökningen kan göras på en privat läkarstation, eller inom den offentliga vården och då behövs det remiss från en HVC-läkare. Apparaten kan lånas hem över natten.

– Vid lindrig sömnapné hjälper det i många fall med snarkskena. Överviktiga får hjälp av att banta, det vill säga att motionera mer och äta hälsosammare. Medelsvår och svår sömnapné behandlas med övertrycksluft via en CPAP-apparat (Continuous Positive Airway Pressure). Den består av en mask, en slang och en kompressor och används under sömn.

Apparaten skapar ett lätt lufttryck och blåser in luft i luftstrupen. Det håller de övre luftvägarna öppna också under sömn.

– En hälsosam livsstil är en viktig del av den samlade behandlingen också vid medelsvår och svår sömnapné. För de flesta patienter förbättras tillståndet radikalt.

Henri Tuomilehto vet vad han pratar om. Han har nämligen lett den första studien som har visat att hälsosamma levnadsvanor har positiv effekt vid sömnapné. Resultaten pekade på fördelarna med viktminskning vid behandling av överviktiga patienter med sömnapné. Med hänvisning till undersökningsresultaten har behandlingsriktlinjerna för sömnapné ändrats i ett flertal länder.

Sömnproblem kan behandlas

Samma människa kan ha flera olika sömnsvårigheter samtidigt. Men det är svårt att känna igen störningarna eftersom personen själv inte nödvändigtvis vet om att problemen går att bota. En av orsakerna är att många i Finland bor ensamma och att det ofta är partnern som först upptäcker snarkningar och andningsuppehåll vid sömnapné.

En annan orsak är att läkarna enligt Tuomilehto många gånger glömmer att fråga patienterna hur de sover.

– Personer med sömnproblem är inga trevliga patienter för läkarna eftersom läkarna upplever att deras kunskaper vilar på ganska skakig grund. Läkarutbildningen i Finland uppvisar fortfarande brister vad gäller diagnos och behandling av sömnapné. Jag vill påstå att många patienter med sömnsvårigheter vet mer om ämnet än läkarna, säger Henri Tuomilehto, som har europeisk behörighet i sömnforskning.

Enligt honom är det en billig livförsäkring för personer med typ 2-diabetes att söka orsaken till problemen genom en sömnundersökning och att genomgå behandling, om de misstänker att de lider av sömnapné eller om de i övrigt har sömnproblem.

– Sömnstörningar går ofta att behandla. Diagnos och behandling är ett effektivt medel för att förbättra allmäntillståndet, minska risken för olycksfall och förebygga hjärt–kärlsjukdomar.


Många sovmönster

Var femte finländare lider av långvariga sömnstörningar och drygt 300 000 finländare använder sömnmedel regelbundet.

Sömnbehovet är individuellt, men de flest av oss behöver 7–9 timmars sömn. Människor sover på många olika sätt. En del sover gott var som helst, medan andra lätt vaknar av ljud. Lätt sömn är ingen sjukdom utan en egenskap.

Den som somnar redan innan de hunnit lägga huvudet på kudden behöver inte nödvändigtvis ha lätt för att sova. Många sover kontinuerligt för lite och är så utmattade att de stupar i säng och somnar med en gång.


Ny studie bekräftar: sömnbrist en riskfaktor

Vilma Aho, forskare i gruppen Sleep Team Helsinki vid Helsingfors universitet, har undersökt sömnbrist i sin färska doktorsavhandling. Resultaten visar att sömnbrist utlöser en immunologisk reaktion i kroppen och att redan kortvarig sömnbrist kan ge upphov till inflammationer.

Inflammationen kan bli kronisk om man kontinuerligt sover för lite. Den kan utvecklas till en låggradig inflammation, som är ett skadligt tillstånd, och ha samband med många sjukdomar, exempelvis typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdomar, psykiska problem, högt kolesterol och övervikt. Hon undersökte personer som fem nätter i följd sov fyra timmar.