Av Tiina Salonen, diabetesskötare, Diabetesförbundet
• Vid typ 1-diabetes försöker insulinbehandlingen efterlikna funktionen hos en frisk bukspottkörtel, och det går enklast med insulinpump. Fördelen med pumpbehandling är att den tillåter större flexibilitet vid tillfälliga svängningar i blodsockret. Därmed möjliggör insulinpumpen blodsockerövervakning i realtid.
Insulinpumpen är en dator som användaren själv ställer in för att fortlöpande avge direktverkande insulin utifrån det varierande insulinbehovet under hela dygnet. Det kallas basinsulin. Det extra insulin som krävs för kolhydraterna i måltider kallas bolusinsulin. Med några knapptryckningar kan användaren tillföra bolusinsulin.
Pumpen är bara ett verktyg för att dosera insulin. Den fattar inga egna beslut och justerar inte funktioner. Vid pumpbehandling gäller samma principer för flexibel behandling som vid flerdosbehandling. Pumpanvändaren måste känna till basfakta om diabetes och vara förtrogen med principerna för insulinbehandling. Dessutom måste man kunna bedöma kolhydratinnehållet i måltider.
Blodsockret måste mätas flera gånger om dagen, ibland rentav fler gånger än vid flerdosbehandling. Det beror på att pumpen bara använder direktverkande insulin och att syraförgiftning (ketoacidos) kan utvecklas om insulintillförseln upphör av någon anledning. Lyckligtvis har pumpen ett inbyggt alarmsystem för nödsituationer.
Blodsockerregleringen styrs med hjälp av egenkontroller av blodsockret. Det betyder att man experimenterar sig fram till lämpliga doser av bas- och bolusinsulin (bolusinsulin avser måltidsinsulin) och rättar till tillfälliga blodsockerstegringar i samband med måltider.
Olika program för olika dagar
Dagens moderna insulinpumpar har också en funktion för kontinuerlig blodsockermätning (CGM). En sensor mäter blodsockret och visar glukosvärdet på pumpskärmen var femte minut. Pumpen tillför inte insulin utifrån blodsockervärdet utan det är pumpanvändaren som fattar alla beslut.
Doserna av basinsulin och bolusinsulin till måltider kan ställas in på rätt nivå med hjälp av kontinuerlig blodsockermätning. En stor fördel är att användaren först och främst lär sig mycket om sig själv. Det är fascinerande att följa hur blodsockret varierar exempelvis vid en ny motionsform eller vid ett nytt arbete med en annan fysisk belastning än tidigare.
Blodsockret jämnar vanligen ut sig redan tack vare den jämna tillförseln av basinsulin. Men det räcker inte. Pumpbehandling är nämligen till nytta först när diabetikern utnyttjar alla de tekniska möjligheter som insulinpumpen erbjuder. Alltför ofta nöjer sig pumpanvändarna med basfunktionerna och förlorar intresset och modet för att lära sig mer.
Lyckligtvis ger många vårdenheter fortsatt vägledning efter en bra vägledning för nybörjare. Då har användarna chansen att lära sig dra nytta av pumpen fullt ut för bättre hälsa och större livskvalitet.
Minnet kan programmeras med basinsulindoser för flera olika typer av dagar. Insulinbehovet behöver inte nödvändigtvis vara likadant under arbetsdagar som under lediga dagar. Det kan förekomma stora skillnader bland annat i fysisk aktivitet. Personer med skiftarbete anpassar programmen för basinsulin efter arbetspassen.
Ett exempel: du brukar träna fotboll i tre timmar på tisdagskvällar. Pumpen kan då programmeras för att minska insulindosen redan lite innan, under och några timmar efter träningen. Därmed kan blodsockerras undvikas och du känna dig fri att njuta för fullt av motionsaktiviteten.
Det är lätt att beakta tidsskillnader. Klockan i pumpen ställs bara in på det aktuella landet och vips doseras basinsulinet enligt rätt tidszon. Pumpen tillåter övervakning av blodsockernivåerna i realtid. Snabbt föränderliga situationer kan enkelt beaktas med justeringar av insulindoseringen eftersom pumpen bara använder direktverkande insulin.
Pumpbehandling kräver målmedveten övning
Vid pumpbehandling krävs det att användaren målmedvetet går in för att lära sig använda pumpen. Vårdpersonalen måste ha kapacitet att ge högkvalitativ vägledning och kunna hjälpa användarna långsiktigt för optimal pumpanvändning.
I takt med att insulinpumpar med inbyggd kontinuerlig blodsockermätning (CGM) blir vanligare är det angeläget att användarna själva lär sig ta ut och tolka resultaten. Utifrån resultaten justerar de insulindoseringen och lär sig ta hand om olika situationer som tillstöter i vardagen. Vårdenheten måste komma överens med varje pumpanvändare hur man ska göra med mätresultaten och hur de ska utnyttjas.
Svängande blodsocker, svåra gryningsfenomen, återkommande hypoglykemier, stor insulinkänslighet, gastropares eller någon annan följdsjukdom, orgelbundet arbete, oregelbunden livsstil eller mycket resande är faktorer som absolut talar för att testa insulinpump.
Pumputbudet ökar
I Finland är det fortfarande inte särskilt vanligt att vuxna med diabetes använder insulinpump. Däremot har över hälften av barnen insulinpump på vissa vårdenheter för diabetesbarn.
I Finland finns i dag insulinpumpar från tre importörer på marknaden. Pumparna har en aning olika egenskaper. Inom kort kommer utbudet att vara större och omfatta bland annat en pump utan kateter.
I de tillgängliga modellerna transporteras insulinet från en reservoar till underhuden via en kanyl och en kateter som fäster under huden.
Tips för pumpanvändare
Temporärt minskat basinsulin
Insulinbehovet minskar av fysisk aktivitet. Vid pumpbehandling kan detta beaktas om man sänker doseringen för basinsulin temporärt. Vanligen måste doseringen sänkas med 20–50 procent beroende på hur intensivt och hur länge motionsaktiviteten pågår. Vidare måste man komma ihåg att insulinbehovet minskar efter ett motionspass.
Vid magsjuka kan blodsockret sjukna för lågt. I sådana fall kan basinsulinet reduceras temporärt med exempelvis 20–30 procent och doseringen ställas in på normal nivå när resultaten av blodsockermätningarna tillåter det.
Temporärt höjt basinsulin
Blodsockret stiger vid sjukdom, särskilt vid inflammatoriska sjukdomar. Det kan vara svårt att bedöma hur länge tillståndet pågår. Doseringen av basinsulin kan höjas för några timmar i taget.
Egenkontroller och kontinuerlig blodsockermätning visar hur mycket extra insulin det behövs (ofta måste doseringen höjas med 10–30 procent, i vissa fall ännu mer). När sjukdomen gett med sig är det bäst att återgå till normala doser så snart som möjligt.
Dosering av bolusinsulin (måltidsinsulin)
Före måttider ska pumpanvändaren tillföra kroppen en insulindos som motsvarar kolhydratinnehållet i maten. Extradosen kallas bolus.
Pumpen har också andra alternativ för doseringen av måltidsinsulin. Man kan exempelvis dela upp måltidsinsulinet på mindre doser och ta dem över en längre tid. Det är till fördel vid långa middagar som julfestligheter eller bufféservering. Fördröjd måltidsdos kan gärna också användas om måltiden innehåller mycket fett eller pasta eller bara fiberrikt mörkt börd. I sådana fall sugs nämligen kolhydraterna upp långsammare.
Pumpbehandling lämpar sig väl för diabetiker med långsam magsäckstömning på grund av nervskador. I sådana fall är fördröjd eller uppdelad bolus till hjälp vid måltider och förhindrar hypoglykemi efter en måltid, vilket kan förekomma vid flerdosbehandling. Bolusdosen kan också uteslutas vid en måltid eller pumpen programmeras för att avge en aning mer basinsulin i några timmar.
Bolusguide
Insulinpumpen kan själv föreslå en lagom stor bolusdos. Det kallas bolusguide. Pumpen tar hänsyn till det insulin som finns kvar från bolusdosen innan. Användaren har programmerat in basfakta bestående av målnivån för blodsockret, insulin/kolhydrat-kvoten och insulinkänsligheten (hur många millimol per liter blodsockret sjunker av en enhet direktverkande insulin).
Före måltiden skickar blodsockermätaren blodsockervärdet till pumpen och användaren matar in kolhydratinnehållet. Utifrån dessa data ger pumpen ett förslag till bolusdos. Användaren kan godkänna förslaget eller ändra det genom att tillföra insulin genom en knapptryckning.
Kontinuerlig blodsockermätning är till stor nytta när man söker rätt kvot för insulin och kolhydrater för bolusguiden.
Risk med alltför många justeringar
När pumpanvändarna väl lärt sig använda pumpen är det lätt hänt att de tillför insulin för minsta lilla kolhydratmängd eftersom det är så lätt att trycka på knappen. Det kan ge bättre HbA1c-nivåer. Risken är dock att man alltför lättvindigt korrigerar något förhöjda blodsockervärden mellan måltider. Därmed ökar risken för hypoglykemi och blodsockersvängningar.
Vid kontinuerlig blodsockermätning är det inte värt att hela tiden reagera på blodsockervärdena, utan i stället hålla ett öga på trenden, snarare än på enskilda värden.
Larm vid lågt blodsocker
Insulinpumpar med kontinuerlig blodsockermätning (CGM) kan ställas in med larm för lågt blodsocker. Om användaren inte reagerar på larmet, stoppar pumpen insulintillförseln i två timmar.
Den nyaste pumpmodellen skyddar mot hypoglykemi genom att automatiskt stoppa insulindoseringen när glukosvärdet i sensorn beräknas nå det förprogrammerade gränsvärdet för lågt blodsocker.
