Av Irma Heiskanen-Haarala
• Man kan få ersättning för patientskada vid personskador som beror på vård, behandling, undersökning eller försummelse av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
Ett villkor för att få ersättning är att patientskadan hade kunnat undvikas och att hälsotillståndet försämras av felet eller bristen.
Patientförsäkringscentralen bedömer vården i relation till standarden på insatser från en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Patientförsäkringen täcker också in skador i samband med provtagning, patienttransport, rehabilitering, felaktig ordination av läkare och felaktig läkemedelsexpediering på apotek.
En patientskada kan bero på ett behandlingsfel, men också på olycksfall eller material. Försenad diagnos kan vara en patientskada om dröjsmålet försämrar behandlingsutsikterna och sjukdomsprognosen.
Sjukvårdsdistrikten tecknar försäkring för sina offentligt vårdanställda. Inom privat sektor är det yrkesutövaren själv eller arbetsgivaren som tecknar patientförsäkring.
Elina Muukkonen, ersättningschef på Patientförsäkringscentralen, uppger att personskador inom vården ersätts med pengar precis som vid andra försäkringar.
– Vi jagar inte skyldiga och vi lyfter inte fram fel, sammanfattar hon.
Styrning av och tillsyn över hälso- och sjukvården, handläggning av klagomål och eventuella klander av yrkesutbildade personer är frågor som hör till regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för hälso- och sjukvården (Valvira).
Operationsskador i majoritet
Merparten av patientskadorna sker inom ortopedin, särskilt vid ledplastik. Nervskador är ett typiskt exempel på patientskador vid operationer.
I fjol gjordes det nästan 7 800 anmälningar om patientskador och ersättning betalades ut för 2 300 skador. Merparten av dem gällde behandlingsskador. Exempelvis gavs ersättning ut för bara 113 infektionsskador, 22 olycksfallsskador, åtta materialskador och två skador på grund av expediering av läkemedel.
– Patientförsäkringen ersätter inte skador till följd av läkemedelssubstanser. För det finns Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget.
Patientförsäkringscentralen registrerar vilken grundsjukdom den sökande har. Av statistiken kan man inte dra slutsatsen att vissa skador förekommer oftare hos personer med diabetes.
– Hela skalan av patientskador drabbar diabetiker på precis samma sätt som alla andra, säger Elina Muukkonen.
För den här artikeln sökte hon fram fall där personer med diabetes hade gjort anmälan på grund av sin diabetes. Alltså exempel på patienter som sökt vård på hälsovårdscental eller inom företagshälsovården för sina besvär och inte fått diagnosen diabetes tillräckligt snabbt. Det kom fram en del allvarliga fall av fördröjd diabetesdiagnos där patienten hade blivit intagen på intensiven med syraförgiftning till följd av högt blodsocker.
Sårvård och ändrad medicinering anmäls
Personer med diabetes hade också anmält bristfällig sårvård och misstanke om infektionsskada. Diabetesrelaterade sår kräver särskild kompetens och i de aktuella fallen tog Patientskadecentralen ställning till om behandlingen var korrekt eller inte.
Infektionsskador bedöms utifrån det faktum att vissa ingrepp är förenade med extra stor infektionsrisk och att infektionskänsligheten ökar av vissa sjukdomar, bland annat av diabetes. Vanligen betalas ersättning inte ut vid dåligt inställd diabetes, alltså dålig glukoskontroll.
Vidare anmäls justeringar i medicineringen.
– I diabetikers vardag är medicineringen en ständig balansgång. Vi har fått in en del anmälningar om att medicineringen har kompletterats eller satts ut eller att läkemedel har bytts ut på fel sätt. I livet med diabetes ingår det också att testa och experimentera sig fram i läkemedelsbehandlingen, tillägger hon.
Patientförsäkringen ersätter merkostnader för sjukvård, sveda och värk, bestående men och inkomstbortfall. Vid sveda och värk och bestående men beror ersättningsbeloppet på hur allvarlig skadan är. Ersättningsnivån följer praxis för trafikskador. Det lägsta beloppet för sveda och värk är 200 euro och det högsta omkring 30 000 euro.
När en anmälan kommer in ber Patientskadecentralen vårdenheten om ett ställningstagande och ersättningsbeslutet går alltid till både patienten och vårdenheten.
– Vår förhoppning är att vårdenheterna ska behandla våra beslut öppet och att vi på så sätt kan undvika nya risksituationer.
Elina Muukkonen vill uppmuntra patienterna att ställa frågor och ta upp saker de undrar över redan med den behandlande läkaren och diabetessjukskötaren.
– Diabetiker är stora experter på sin sjukdom och vårdpersonalen kan ha svaret eller lösningen på frågorna med en gång.
Kunskap ger större säkerhet
Diabetesförbundet får då och då information om att någon diabetiker drabbats av funktionella störningar efter ett ingrepp inom vården.
– Tillbud förekommer en aning oftare i den feedback vi får, säger Irene Vuorisalo, social- och hälsovårdspolitisk ombudsman på Diabetesförbundet.
Det vanligaste fallet är att insulin har doserats fel vid anestesi, att ett fel begåtts vid expediering av läkemedel eller att det skett fel i medicinringen.
Bestående men eller skador är mycket ovanliga i sådana fall. Det är dock bra att utreda frågan om man befarar fel. Vid diabetes kan skada också uppstå om förbrukningsartiklar är av dålig kvalitet.
– Det uppstår en indirekt risk för patientsäkerheten om en diabetiker inte kan administrera insulin rätt. Blodsockermätaren kan visa fel resultat och injektionshjälpmedlen kan vara obrukbara, ge upphov till smärta eller skada huden.
Använd diabetessymbolen
Det är inte alltid säkert att personalen vid akutsjukvård eller på jourpolikliniken vet exakt hur diabetes ska behandlas. Irene Vuorisalo understryker vikten av att förebygga risksituationer. Det gör man bäst med samspel där patienten ges en viktig roll.
Vårdpersonalen måste vara tillräckligt väl informerad om patienten – och först och främst känna till att patienten har diabetes.
– Diabetessymbolen är den enda säkra livlinan för diabetiker om de förlorar funktionsförmågan och kommer in på akuten. Symbolen är en stöttepelare i patientsäkerheten vid diabetes.
Om en yrkesutbildad person inte är specialiserad på diabetes eller är någon som diabetikern känner, är det viktigt att diabetikern själv informerar om sin sjukdom och sin behandling innan ett ingrepp görs.
– Kunskap ger större säkerhet. Före en vårdåtgärd kan det vara bra att skriva en checklista för att komma ihåg att informera och ställa frågor, säger Irene Vuorisalo.
Små saker kan ha stor betydelse, och det är bra att kontrollera att båda parter förstått varandra rätt. Vårdpersonalen är till för patienterna. Du har rätt att säga det högt om det är något du undrar över eller om allt inte känns rätt.
Uppdaterad information om medicinering
Patienten själv måste se till att ha en uppdaterad förteckning över sina läkemedel. Den ska innehålla alla aktuella mediciner: receptbelagda preparat, receptfria medel och naturprodukter.
Informationssystemen inom vården är inte fullständiga och läkemedelsinformation uppdateras inte automatiskt. Det gäller alltså att själv vara på hugget, inte minst när medicineringen ändras och recept förnyas.
Många sjukvårdsdistrikt och andra rapporterar risksituationer och skadefall till rapporteringssystemet för negativa händelser inom social- och hälsovård (Haipro). Tanken är att man ska lära sig av sina fel.
– I dagsläget samordnas materialet från rapporterna av Patientsäkerhetsföreningen i Finland och det används för forskningsändamål. I fortsättningen kommer man att kunna undersöka vilken typ av skador som inträffar vid behandling av diabetes och ta fram fakta för att förbättra patientsäkerheten, säger Irene Vuorisalo, som är ordförande i föreningen.
Läs mer om patientsäkerhet och patientens ställning på spty.fi/yhdistyksen-jaokset/potilasjaos. Föreningen välkomnar patienter som medlemmar.
