Av Pirkko Tuominen
• Snart kan vi själva göra en hälsocheck, kolla våra symtom och bedöma vårt vårdbehov på webben. På framtidens onlineklinik kan vi också analysera vår sjukdomsrisk och få hjälp med livsstilsförändringar.
Vem vill vänta på sin tur på hälsovårdscentralen när ärendet kan klaras av på nätet hemma i soffan? Inom en snar framtid kan köandet till läkaren och hälsovårdaren vara ett minne blott. Om några år är elektronisk hälsovård nämligen vardagsmat i kommunerna och samkommunerna.
E-hälsovård kan exempelvis betyda att datorn gör en individuell hälsobedömning eller att man kan ha videokontakt med läkaren därhemma eller varför inte i sommarstugan.
– I stället för att köa på hälsovårdscentralen kan du gå in på webben och logga in på den virtuella kliniken. Systemet ställer en rad frågor till dig och gör en bedömning med hjälp av tidigare data om ditt hälsotillstånd. Du kan få rådet att vila några dagar eller du uppmanas gå till laboratoriet utan att behöva kontakta läkaren för remiss. Om du behöver ett läkarbesök kan du boka tid via systemet, målar Antti Kivelä, direktör på Sitra, upp framtidsvisionen.
Onlinekliniken har alltid öppet. Det är lätt och enkelt att komma åt tjänsten på nätet eller via mobilen. E-tjänsten kan användas var och när som helst.
– Om du skadar dig ute på sommarstället, behöver du kanske inte köra hundra kilometer till närmaste läkarmottagning. I stället kan du ringa ett videosamtal och be doktorn titta på ditt sår. Om det är inflammerat får du ett antibiotikarecept att ta ut på närmaste apotek.
Distansläkarmottagning och självbedömning via e-hälsovården sparar tid för både patienten och läkaren. De ersätter inte mänskliga kontakter, men kan ersätta rutintjänster.
– Sett ur patientens perspektiv är åtkomsten till mottagningstider på hälsovårdscentralen en av de största flaskhalsarna i vårt finländska vårdsystem. Målet är att finländarna i framtiden själva ska kunna lösa en stor del av sina hälsofrågor. Samtidigt frisätts mer tid för mottagningarna och de som är i störst behov av vård kommer snabbare fram i kön, säger han.
Den sista fästningen utanför digitaliseringen
Tillsammans med sina samarbetspartner har Sitra tagit fram en modell för en virtuell klinik. Det är ett ypperligt exempel på vilka möjligheter som öppnar sig i takt med den tekniska utvecklingen. För tio år sedan hade det varit omöjligt att utveckla modellen. I dag går den tekniska utvecklingen så snabbt framåt att det är svårt att över huvud taget föreställa sig vilka hisnande möjligheter tekniken kan innebära för hälso- och sjukvården.
– Liknande revolutionerande omställningar har vi redan upplevt inom bankvärlden och resebyråsektorn. Förr köade vi på banken och betalade räkningar över disk. I dag betalar vi själva våra räkningar över nätet. Vården är ett av de sista områdena som inte berörts av digitaliseringen.
– Fram till våra dagar har hälso- och sjukvården varit asymmetrisk. Det vill säga att läkaren har varit den som suttit inne med kunskap och visdom. Men i dag skaffar nästan alla själva fram information om hälsofrågor på webben. Det kommer att vara banbrytande för vården när människor själva är aktiva och delaktiga. Samtidigt blir det allt viktigare med tillförlitlig information och anknytande tjänster.
Tavastehus är den första kommunen som infört e-hälsa enligt den modell som Sitra tagit fram. Tjänsten bygger på invånarnas egen information om sin hälsa, vårdpersonalens kunskaper och uppgifter i patientdatabaserna. Tanken är att modellen ska få spridning i hela landet inom ramen för ett särskilt projekt (förkortning på finska ODA; egenvård och digitala värdetjänster).
Målet är att ge patienterna bättre möjligheter att få kontroll över informationen om sin hälsa, förebygga sjukdomar, förbättra behandlingsresultaten och spara kostnader inom hälso- och sjukvården.
Expert på sin egen hälsa
Antti Kivelä förutspår att blodsockret ganska snart kan mätas i realtid.
– Informationen går samtidigt till diabetikern själv och till vården via en molntjänst. Diabetikern får direkt feedback på blodsockervärdet och ser hur det har påverkats av mat och motion. Det underlättar egenvården och gör det lättare att leva med sjukdomen.
Redan nu finns det mätare för hemmabruk som kontrollerar öroninflammationer eller mobilbaserade PEF-mätare som har koll på astmabesvär. De följer upp läget och upptäcker när sjukdomen försämras. Inga uppgifter behöver skrivas upp på papper utan de registreras ofta automatiskt på ett personligt hälsokonto.
– Överlag har hela hälso- och sjukvården varit uppbyggd på att reparera det som gått snett. Med den elektroniska egenvården flyttas fokus från behandling till prevention av sjukdomar. I den nya hälso- och sjukvården kontrollerar människorna själva uppgifterna om sin hälsa, får feedback och ställer om sina levnadsvanor, beskriver Antti Kivelä.
Redan nu räknar många hur många steg de går per dag, skriver upp sina träningsprestationer, kollar sin sömnrytm, mäter sina pulsvariationer och håller ett öga på vad de äter. Då är steget inte långt till att göra mer komplicerade mätningar av hälsotillståndet och att dra nytta av dem i vården.
Kivelä säger att laboratorieproverna så småningom kommer att tas i hemmet. Det som behövs är småskaliga apparater för hemmabruk, som är uppkopplade till systemen inom vården.
– Om man vill, kan man i framtiden stå under ständig övervakning. En apparat som ser ut som ett armbandsur mäter och analyserar hälsoparametrar i blodet och rapporterar till systemet. Den kan exempelvis meddela att du kommer att drabbas av en förkylning om två dagar.
Genomdata är en faktor som kommer att vara revolutionerande för vården.
– I framtiden kan vem som helst ta reda sitt genetiska arv och göra en analys av riskfaktorerna. Det finns drygt hundra kända genmutationer som ökar risken för att få typ 2-diabetes, men arvsmassan kan innehålla tusentals mutationer. Människor med ökad genetisk risk har ett stor antal genmutationer i sin arvsmassa. Med bättre metoder för att upptäcka högriskgrupper i kombination med livsstilsförändringar kan vi förebygga diabetes betydligt bättre, avrundar Antti Kivelä.
Tretton projektmiljoner
– I början av året fick projektet Egenvård och digitala värdetjänster (förkortat ODA på finska) anslag från Social- och hälsovårdsministeriet. Projektet ska ta fram en handlingsmodell av ny typ för basala tjänster inom social- och hälsovård. Modellen ska bilda stommen i elektroniska välfärdstjänster för allmänheten.
– Målet är att finländarna kan göra hälsokontroller, bedöma symtom och utvärdera sitt vårdbehov på nätet. Samtidigt kopplas klient- och patientdata plus människors egna uppmätta hälso- och välfärdsdata till vårdsystemet och får utnyttjas av vårdpersonalen. Det krävs dock fortfarande samtycke från patienten själv.
– Ett stort antal kommuner och samkommuner är engagerade i projektet. Det leds av Esbo stad. Andra involverade är Borgå, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors, Joensuu, Kuopio, Lahtis, Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt, Sodankylä, Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote), Tavastehus och Uleåborg. Kostnaderna uppgår till cirka 13 miljoner euro och beloppet delas jämnt mellan stat och kommuner.
– De första kommunerna inför systemet i slutet 2017. Ännu fler kommuner börjar arbeta enligt modellen 2018.
– Projektet bygger på ett koncept för en virtuell klinik som Sitra tagit fram tillsammans med sina samarbetspartner.
