Av Päivi Partanen och Kaja Normet, diabetesskötare
• Diabetikers hälsa följs upp på många sätt. En del undersökningar görs vid varje besök på mottagningen och andra bara en gång om året.
HbA1 eller glykosylerat hemoglobin, långtidsblodsocker
Värdet visar hur mycket glukos (socker) det har fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna de tre närmast föregående månaderna. Däremot säger värdet ingenting om variationen i blodsockernivåerna. HbA1c mäts vanligen med 3–6 månaders intervaller. Enligt rekommendationerna för god medicinsk praxis ska värdet ligga under 53 mmol/mol (under 7,0 %) vid behandling med läkemedel. Individuellt kan högre målnivåer läggas fast.
Vikt, tillväxt och utveckling
Hos vuxna kontrolleras vikt, längd, kroppsmasseindexet BMI och midjemått och hos barn vikt, relativ vikt, längd och utveckling i övrigt minst en gång om året, eventuellt vid varje besök på mottagningen. Vikten ger information om livsstilen, men också om medicineringen fungerar eller inte. Ibland kan man gå upp i vikt om insulineffekten är för stor. Vid insulinbehandling ökar risken för hypoglykemier om basinsulin står för en alltför stor andel av insulinintaget. Då händer det att man äter extra mellanmål för att undvika blodsockerstegring. Följden kan vara att energiintaget och energiförbrukningen kommer i obalans. Det förekommer också att vikten stiger när blodsockret legat högt en längre tid och medicineringen intensifieras. När blodsockret förbättras försvinner inte energi ut med urinen utan den blir kvar i kroppen och används av cellerna. I vissa fall kan viktökning vara ett tecken på hjärt- eller njursvikt.
Hypoglykemi
Kom ihåg att tala om på mottagningen om du har haft episoder av lågt blodsocker. De är ett tecken på att behandlingen måste ses över. Oftast beror hypoglykemi på att insulindoserna är för stora. Hypoglykemi kan också bero på vissa diabetestabletter. Medicineringen måste ses över exempelvis när man gått ner i vikt eller börjat motionera regelbundet.
Injiceringsställen
Injiceringstekniken och injektionsställena (tillstånd och omfattning) undersöks årligen. Förhårdnader och svullnad kan vara orsaken till att insulin tas upp ojämnt i kroppen och att blodsockret svänger. Dagens rekommendation är att byta nål (kanyl) på insulinpennan vid varje injektion och att använda så oskadad fettvävnad som möjligt. Injektioner måste inte bara tas kring naveln. Också båda sidorna om buken är bra injektionsställen för både direktverkande insulin och basinsulin.
Blodtryck
Vanligen kontrolleras blodtrycket vid varje besök på mottagningen. Målnivån är 140/80 mmHg. Vid diabetesnefropati (njursjukdom) eller tidigare hjärn- eller hjärthändelser är målet strängare, nämligen under 125/75 mmHg.
Högt blodtryck belastar blodkärl, hjärta och njurar. Självmätningar hemma rekommenderas om blodtrycket är högt eller om man använder blodtrycksmediciner. Mät blodtrycket fyra olika dagar två gånger i följd på morgonen och på kvällen. Det ger en tillförlitlig bild av blodtrycksnivån.
Blodtrycket kan förbättras och medicineringen reduceras om man minskar saltintaget, går ner i vikt, äter mer livsmedel som innehåller fibrer och fullkorn och använder fibertillskott och dessutom motionerar regelbundet.
Blodfetter
Vid diabetes mäts kolesterolvärdena minst en gång om året. Målen är strängare än för befolkningen i stort:
– Totalkolesterol (fP-KOL) under 4,5 mmol/l
– LDL-kolesterol (fP-kol-LDL) under 2,5 mmol/l och under 1,8 mmol/l vid artärsjukdomar
– HDL-kolesterol (fP-kol-LDL) kvinnor över 1,3 mmol/l och män över 1,1 mmol/l
– Triglycerider (fP-Trigly) under 1,7 mmol/l.
Kolesterol är en byggsten i cellerna och det förekommer naturligt i kroppen. Det är inte kolesterolet i sig som är ett problem, utan mängden och kvaliteten.
Vid höga kolesterolvärden ökar risken för förkalkning (kallas numera också förfettningen) av blodkärlen, alltså risken för ateroskleros. När det finns mycket LDL-kolesterol i blodet ansamlas skadliga mängder under det innersta lagret (intiman) av blodkärlen. HDL-kolesterol transporterar bort kolesterol från vävnaderna, exempelvis från artärväggarna.
LDL-kolesterolet brukar kallas det onda kolesterolet eftersom stora mängder ställer till med skador i kroppen. Det nyttiga HDL-kolesterolet kallas det goda kolesterolet. Ju högre LDL-kolesterolet i blodet är desto högre, alltså sämre, är totalkolesterolet.
Triglyiceriderna är fettsyror som rör sig i blodet. Koncentrationen ökar i synnerhet vid insulinresistens. Det finns ett tydligt samband mellan högt HbA1c och höga triglycerider.
Gör så här för att sänka LDL-kolesterolet och triglyceriderna:
– minska intaget av hårda (mättade) fetter
– välj i stället mjuka fetter (fleromättade och enkelomättade fettsyror), bland annat vegetabiliska fetter, margarin och fet fisk
– byt ut feta livsmedel mot fettsnåla varianter
– motionera, gå ner i vikt och ät fiberrik föda.
HDL-kolesterolet stiger en aning av regelbunden motion.
Alla gånger räcker det inte bara med ändrad livsstil för att nå upp till målvärdena och då måste kolesterolmedel kanske sättas in. Man kan klara sig med mindre läkemedelsdoser om man samtidigt går in för en hälsosam livsstil.
Hjärta
EKG tas en gång om året på personer i medelåldern och äldre och personer med diabetes. Arbets-EKG rekommenderas om personer med diabetes har bröstsmärta, andnöd eller rytmstörningar. Gå på arbets-EKG innan du börjar träna regelbundet, om du är diabetiker, över fyrtio år och inte har motionerat särskilt mycket tidigare.
Fötter
En grundlig undersökning och riskanalys av fötterna görs en gång om året. Undersökningarna kan göras av en läkare, fotvårdare eller en sjukskötare med relevant utbildning.
Huden på fötterna och tånaglarna undersöks. Dessutom kollas det om du har fotdeformiteter och om belastningen på fötterna har ändrats. Nervfunktionen testas också: känseln i fotsulan undersöks med monofilament och vibrationssinnet med stämgaffel. Dessutom testas senreflexerna. Blodcirkulationen undersöks genom att temperaturen och pulsen i foten palperas. I vissa fall mäts ankel- och tåtryck.
Utifrån riskklassificeringen av fötterna avgör vårdpersonalen hur täta undersökningar och vilka andra åtgärder du behöver.
Ögon
Förändringar i synförmågan undersöks årligen. Hur ofta ögonbottnarna fotograferas beror på hur det är ställt med dem. Vid typ 1-diabetes är intervallet två år, och vid typ 2-diabetes tre år om blodsockerkontrollen är bra och inga förändringar förekommer i ögonbottnarna. I förekommande fall undersöks ögonen av en ögonläkare.
Njurar
Njurfunktionen undersöks en gång om året eller oftare om det behövs. Läckage av protein från blodet ut i urinen kan vara ett tecken på begynnande njursjukdom. Det kallas mikroalbuminuri.
Njurfunktionen utreds med följande undersökningar:
– U-Alb/Krea visar albumin/kreatininkvoten i ett stickprov på urinen. Referensvärdet för kvinnor är under 3,5 mg/mmol och för män under 2,5 mg/mmol.
– nU-Alb eller cU-Alb undersöks i morgonurinen. Det är ett mer specifikt prov där albuminkoncentrationen mäts på urin som samlats in minst sex timmar under natten. Referensvärdet är under 20 µg/min (mikrogram per minut). Vid mikroalbuminuri är värdet 20–200 µg/min och vid diabetesnefropati över 200 µg/min.
– dU-Alb-Mi undersöker albumin i urin som samlas hela dygnet. Referensvärdet är under 30 mg/dygn. Vid mikroalbuminuri är värdet 30–300 mg/dygn.
– eGFR (glomerulär filtrationshastighet) är ett mått på njurens förmåga att rena blodet. Normalt är det över 90 ml/min, vid lindrig njursvikt 60–90 ml/min, måttlig njursvikt 30–59 ml/min och svår njursvikt 15–29 ml/min. Vid värden under 15 ml/min måste njurfunktionen ersättas med någon behandling.
Blodsocker, blodtryck, kolesterol och rökfrihet spelar en avgörande roll för blodkärlen i fötterna, de perifera nerverna, ögonbottnarna och kapillärerna i glomerulus, som är ett litet kärlnystan i njurarna.
B12-vitamin
S-B12-Vit visar koncentrationen av B12-vitamin i serum. Vid långvarig behandling med metformin kan det förekomma malabsorption (nedsatt upptag) och låga koncentrationer av B12-vitamin. Provet bör tas om det förekommer nervbesvär eller anemi i samband med metforminbehandling. Referensvärdet är 180–700 pmol/l.
Mun och tänder
Munnen och tänderna måste undersökas årligen av en tandläkare eller en tandskötare. Blodsockerkontrollen försämras av inflammationer i munnen.
