Av Kari Kortelainen
• Det amerikanska sjukvårdsföretaget Abbott har introducerat en apparat på den finländska marknaden som befriar diabetiker från sticken i fingertoppen. Apparaten mäter blodsockret kontinuerligt och man behöver inte längre bekymra sig över blodsockervärdena mellan mätningarna.
Apparaten läser av blodsockernivån med en sensor som sitter på baksidan av överarmen. Sensorn är ungefär lika stor som en tvåeurosslant och den fungerar i två veckor. Apparaten heter Freestyle Libre och den kommer gradvis att införas i vården. Enligt uppgifter från Abbot kommer apparaten och sensorerna ut på den fria marknaden i slutet av 2017 eller början av 2018.
En sensor kostar drygt 50 euro och avläsaren ungefär 60 euro. Tillverkaren lämnas tre års garanti. Avläsaren tillverkas i Storbritannien och sensorerna på Irland.
Den nya apparaten skiljer sig från konkurrerande modeller i det att den inte behöver kalibreras med blodprover från fingertoppen. Hur så hög exakthet har utvecklats är en affärshemlighet. I produktutvecklingen har Abbott kunnat dra nytta av sitt stora datalager med information om blodsockersensorer.
Hur fungerar den?
Sensorn mäter blodsockernivån i interstitialvätska, som finns mellan vävnadernas celler. Den är fem millimeter lång och 0,4 millimeter tjock och fäster på överarmen med en limremsa.
Blodsockervärdet avläses med en apparat av samma storlek som en liten mobiltelefon. Man håller den nära armen och den avläser blodsockervärdet på mindre än en sekund. Uppgifterna överförs med radiovågor och sensorn är därför försedd med en liten strömkälla. Blodsockervärdet kan också avläsas genom kläderna.
Vid varje skanning visar avläsaren blodsockervärdet vid mättidpunkten, blodsockerhistoria och blodsockertrenden. Avläsaren lagrar information i 90 dagar och sammanställer en historisk lägesbild av blodsockret.
Helt ofelbar är apparaten emellertid inte. När blodsockret stiger eller sjunker mycket snabbt syns förändringen med en liten fördröjning i interstitialvätskan. I sådana fall rekommenderas användaren att mäta blodsockret på traditionellt vis i fingertoppen.
Mer information för diabetesvården
Enligt behandlingsrekommendationerna ska personer med typ 1-diabetes mäta blodsockret minst fem gånger om dagen för att kunna samordna insulindoser, kost och motion. Målet är att blodsockernivån ligger så nära nivåerna hos friska individer som möjligt.
Men det är sällan diabetiker mäter blodsockret så flitigt och blodsockernivåerna hos typ 1-diabetiker ligger långt från målet. Kontinuerlig uppföljning ger blodsockerinformation lätt och enkelt, och betydligt mer data. Sedan gäller det att tillämpa informationen på egenvården. Blodsockret blir knappast bättre bara av att man får mer information. Men i vilket fall som helst presenterar blodsockerskanning en ny chans för diabetiker att få större livskvalitet. Detta gäller i synnerhet diabetesbarn i familjer där föräldrarna stiger upp flera gånger om nätterna för att mäta blodsockret. I skolan kan den nya tekniken medverka till mindre stress hos de lärare som har hand om diabetesbarn.
Också diabetiker med ett stressigt arbetsliv får det lättare tack vare de kontinuerliga mätningarna och den lätt tillgängliga informationen. I vissa yrken är det helt enkelt mycket svårt att mäta blodsockret i fingertoppen tillräckligt ofta.
Helhetssyn behövs
Personer med typ 1-diabetes får hjälpmedel för blodsockermätning gratis. Det kostar skattebetalarna 350–400 euro per år och diabetiker. Kostnaderna för systemet från Abbott är tre gånger så höga, men bara hälften av kostnaderna för de nuvarande modellerna på marknaden.
Å andra sidan bör man komma ihåg att diabetiker och föräldrar till diabetesbarn får betydligt större livskvalitet. Besparingarna i vården vid följdsjukdomar är säkerligen större än kostnaderna för blodsockeruppföljning, om diabetiker får bättre blodsockerbalans med det nya systemet.
– Det kräver att de som fattar besluten har en helhetssyn och inte bara stirrar sig blinda på de kortsiktiga kostnaderna, säger Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet.
Freestyle Libre har testats i sju länder, bland dem Sverige, i ett och ett halvt år. Inom kort kan beslutsfattarna i Finland räkna med att få de kostnads-nyttoanalyser som behövs för uppföljningsdata.
– Vi väntar med spänning på information om kostnadseffektivitet och kostnadskalkyler. Innan vi har egna erfarenheter och data om våra egna patienter måste vi antagligen tillämpa rekommendationerna för god medicinsk praxis vid kontinuerlig glukosmätning, trots att det nya systemet innebär självkontroller. Om systemet fungerar så bra som tillverkaren utlovar, står vi inför en ny era i blodsockermätningen, menar hon.
Ingen sjukhusvistelse längre
Enligt Pirjo Ilanne-Parikka måste användargruppen till en början bestå av diabetesbarn och typ 1- och typ 2-diabetiker med flerdosbehandling.
– Typ 2-diabetiker med flerdosbehandling är en heterogen grupp, men en stor del av dem har utvecklat uttalad insulinbrist och beträffande uppföljningsbehovet skiljer de sig inte från typ 1-diabetiker. Insulinbehandlade äldre diabetiker kunde vara en viktig användargrupp – i hemmet, på serviceboenden och på institution.
Hon påpekar att insulinbehandlad diabetes inte längre innebär sjukhusvistelse utan behandlingen är förlagd till hemmet.
– Förr togs folk helt sonika in på sjukhus i en eller två veckor för att balansera upp blodsockret. Alla nyinsjuknade med typ 1-diabetes var intagna på sjukhus. Också typ 2-diabetiker vistades på sjukhus när basinsulin sattes in. I dag sker allt detta i hemmet eller på diabetesmottagningen.
– Kontroller under en månad med Freestyle Libre kostar ungefär hundra euro. Redan ett besök på en specialiserad poliklinik kostar kommunen mer. För att inte tala om vad intagning på sjukhus kostar.
Hon vill uppmana vårdenheter och diabetiker att noga följa upp kvaliteten, det vill säga systematiskt skriva upp hur HbA1c-värdet och antalet självkontroller påverkas av det nya systemet. Dessutom bör de hålla ett öga på om variationerna i blodsockret minskar.
