Av Irma Heiskanen-Haarala
• Kroppen reagerar inte på recept utan på medicinering – på vilka preparat som kommer in i kroppen, doserna och hur och när läkemedlen har tagits. Håll din läkemedelslista uppdaterad och ta medicinerna enligt ordination.
Pilvi Moberg, ledande farmaceut, och Nina Ranttila, farmaceut, på Forssaregionens samkommun för välfärdsservice arbetar med utvärdering av läkemedelsbehandling vid sidan av sitt ordinarie jobb. Initiativet kan komma från en läkare och då gör de utvärderingen på remiss.
– Vi skriver ut läkemedelsförteckningen i patientdatasystemet och kollar läkemedelsinteraktionerna. Dessutom tar vi reda på patientens laboratorievärden och kontrollerar om personen har störningar i njurfunktionen. Vidare kollar vi att diagnoserna fortfarande gäller och om medicineringen följs upp, berättar Nina Ranttila.
– Ibland gör vi hembesök för att göra en större utvärdering. Då tar vi fram recepten och medicinburkarna och gör en ingående intervju med hjälp av ett formulär. Ett stort problem är att läkemedelsförteckningarna i databasen inte motsvarar verkligheten, tillägger Pilvi Moberg.
Egenvård och grannens tabletter
Folk går ofta hos flera läkare och använder egenvårdsmedel vid sidan av receptbelagda preparat. De registreras ingenstans.
Många låter bli att ta de läkemedel som läkaren ordinerar eller använder dem inte enligt ordinationen. En del använder också sin partners eller bekantas mediciner.
På Forssa sjukhus är en farmaceut ibland med på läkarronden och kontrollerar med en gång om de planerade nya läkemedlen passar ihop med de tidigare förskrivna. De gör också bedömningar av läkemedelsbehandlingen för personer på vårdhem i samverkan med det öppna apoteket, sjukskötarna och läkaren.
– När sjukdomarna blir fler med stigande ålder, blir också läkemedlen fler. Om en äldre människa är närståendevårdare till någon, har han eller hon inte alltid kraft att hålla reda på sin egen medicinering, påpekar Pilvi Moberg.
När både sjukdomarna och läkemedlen är många vet patienten inte alltid exakt vilka åkommor varje läkemedel är avsett för.
– När jag gör intervjuer med diabetiker försöker jag uppmuntra dem att ta de allra viktigaste läkemedlen, säger Nina Ranttila.
Många vill gärna sluta med kolesterolmedel, också när det finns goda grunder att ta dem.
Rätt dos enligt ordination
Nina Ranttila har sett att personer med diabetes tar sina diabetestabletter lite efter hur det känns, trots att de ska tas i exakt rätt dos enligt ordinationen, exempelvis två tabletter två gånger om dagen.
Naturmedel används i ganska stor utsträckning och alla passar inte ihop med diabetesläkemedel.
Nästan alla kvinnor använder D-vitamin. Det är onödigt att ta ett särskilt D-vitaminpreparat om D-vitamin finns i något kombinationspreparat, till exempel tillsammans med kalcium.
Väga fördelar mot nackdelar
Ibland fortsätter man att använda ett preparat som ordinerats för tillfälligt bruk och ibland kan preparatet ha biverkningar som behandlas med ett annat läkemedel.
Vid bland annat hjärtsvikt behövs det många olika läkemedel. Men det är värt att fundera noga över användningen om nackdelarna är fler än fördelarna.
– Läkemedel mot inkontinensbesvär kan försämra minnet. I sådana fall måste man överväga vad som är viktigast, övre eller under delen av kroppen, påpekar Moberg.
I utvärderingen ingår det också att kontrollera att FPA-ersättningarna ges ut rätt. Med gott samarbete mellan läkare, sjukskötare och en specialist inom farmaci kan man vara säker på att ett utlåtande B skickas till FPA när patienten har rätt att få specialersättning.
Uppsjö av läkemedel
Diabetesskötaren Riitta Salo har 23 års erfarenhet av arbete med diabetiker. I dag har hon främst hand om personer med typ 1-diabetes i fem kommuner i Forssaregionen.
– Det finns en uppsjö av läkemedel i behandlingen av diabetes. Behandlingsalternativen är lika många som diabetikerna.
Hon menar att tablettbehandling vid typ 2-diabetes bör uppdateras oftare än det görs i dagsläget.
– Vid typ 2-diabetes sätts ofta insulin in. Då måste man komma ihåg att sluta med de blodsockersänkande läkemedel som inte behövs.
Överviktiga diabetiker tar exenatid och medlet påverkar tarmhormonerna. Riitta Salo brukar översätta läkarordinationerna till klarspråk och lära patienterna att ta sina läkemedel på rätt sätt. Hon understryker för patienterna att exenatid med handelsnamnet Bydureon inte är insulin trots att det injiceras.
Justera och gallra
Om det är svårt att få blodsockret i schack, kan det hända att det bland läkemedlen också finns något preparat som får blodsockret att stiga. Det är fallet med bland annat kortison. Då är det bäst att se över medicineringen.
– Den som får en kortisoninjektion en gång i veckan bör öka insulindosen den dagen injektionen tas, tipsar Riitta Salo.
Hon har remitterat många patienter till Pilvi Moberg eller Nina Ranttila för utvärdering av läkemedelsbehandlingen. Många gånger har onödiga naturmedel och exempelvis överlappande kalciumpreparat tagits bort.
Samtidigt kommer det fram om privatpraktiserande läkare har ordinerat läkemedel som inte finns upptagna i läkemedelsförteckningen från samkommunen.
Insulin med eftertanke
Det händer att gamla läkemedel hänger med i onödan. Å andra sidan kan det hända att nödvändiga läkemedel blir liggande därhemma i någon låda. Riitta Salo ger måltidsinsulin som exempel. Om man inte tar måltidsinsulin, ligger blodsockret högt på kvällen.
Hon påminner om en slogan som Läkemedelsinformationscentralen hade för ett antal år sedan. Den gick ut på att mediciner hjälper bara om de tas.
Samtidigt påpekar hon att det inte räcker med blodsockermätning som diabetesbehandling. Insulindosen måste ställas om utifrån mätresultatet.
– Det räcker inte med att ta insulin. Man måste också ta det med eftertanke.
Läkemedelsbehandling vid diabetes är ett knepigt pussel. Alla bör ha en uppdaterad vårdplan som vårdpersonalen och diabetikern har lagt upp tillsammans, påminner hon.
