Av Kaja Normet, diabetesskötare, Diabetesförbundet
• Praktiskt taget alla motionsformer lämpar sig för personer med typ 1-diabetes. Bara dykning med utrustning, bergsklättring och motorsport avråds på grund av risken för hypoglykemi. Observera att dålig blodsockerbalans och eventuella följdsjukdomar kan medföra specifika restriktioner.
Människor med diabetes gör gott i att välja motionsformer där de kan förbättra uthålligheten (exempelvis promenader, löpning, simning eller cykelåkning) och kombinera dem med muskelträning (exempelvis gym). Också stretchning och smidighetsträning är bra för senorna och ledrörligheten.
Hur påverkas blodsockret?
Vid fysisk aktivitet förbrukas energidepåerna i kroppen och därför sjunker blodsockret i de flesta fall. Dessutom får långvarig och intensiv träning blodsockret att fortsätta sjunka i flera timmer efter motionspasset.
Blodsockernivån under träningspasset påverkas av hur intensiv träningen är, hur länge den pågår och vad måltiden före passet består av, hur mycket insulin som injiceras, var det injiceras och temperaturen i omgivningen. Insulinhalten i blodet under motionspasset är den viktigaste faktorn.
Vid insulinbehandling tillförs kroppen insulin så att säga på konstgjord väg. Det betyder att insulinnivån inte sjunker när blodsockret sjunker utan insulineffekten håller i sig tills verkningstiden tar slut. Därför är det ytterst viktigt att förstå vad verkningstiden för olika insulinsorter innebär.
Hur ska motion beaktas i insulindoserna?
Insulintillförseln är viktig vid fysisk aktivitet eftersom insulin gör att energin (glukos) kan ta sig in i cellerna. Vid träning ökar muskelcellernas energibehov mångfalt. Å andra sidan får det inte finnas för mycket insulin i blodbanan vid motion eftersom alltför mycket insulin stimulerar energianvändningen i cellerna och förhindrar att sockerdepåerna i levern frisätts. Det resulterar i hypoglykemi under motionspasset.
Alltid är det inte lätt att hitta fram till rätt insulindoser för fysisk träning, men det blir lättare med tiden och växande erfarenhet. Testa följande tips för att undvika hypoglykemi under och efter träning:
– Minska dosen direktverkande insulin med 30–50 procent vid måltiden före träningen, om motionspasset infaller under den maximala verkningstiden.
– Minska också dosen av Levemir på morgonen på träningsdagen eller dosen av Lantus på kvällen före träningsdagen med 20–30 procent, om motionspasset är långt (mer än 90 minuter) och extremt ansträngande.
– Också dosen basinsulin mot natten kan behöva reduceras med ungefär 20 procent, eftersom den insulinstimulerande effekten kan hålla i sig flera timmar efter motionspasset.
– Vid insulinpumpbehandling kan bolusdosen till måltiden före motionspasset minskas med 30–50 procent eller infusionshastigheten för basinsulin bromsas med exempelvis 50 procent ungefär en och en halvtimme före motionspasset.
– Inför natten efter träningsdagen kan infusionshastigheten för basinsulin i insulinpumpen sänkas till förslagsvis sex timmar, alltså fram till morgontimmarna. Testa med att först sänka infusionshastigheten med 20–30 procent.
– Tänk på att insulinpumpen får vara ur bruk högst två timmar om den måste tas bort under träningspasset (exempelvis träning i högt tempo eller simning). När du kopplar in pumpen på nytt måste du antagligen ta en extra bolusdos för att förhindra blodsockerstegring.
Hur ska man äta före och efter träningen?
Det beror i hög grad på motionsformen, träningslängden, belastningen, blodsockernivån samt dosen och effekten av det (direktverkande) insulin som injiceras före motionspasset. Kroppens energibehov ökar beroende på hur långvarig och ansträngande träningen är.
En allmän regel är att man alltid ska ha med sig snabba kolhydrater (till exempel Siripiri eller Glucobooster) på träningen. Vid fysisk aktivitet använder kroppen dels maten, dels sina egna sockerdepåer i muskler och lever som energikälla. Det behövs kanske inga extra kolhydrater, om träningspasset är kort (högst 30 minuter) eller intensivt (exempelvis sprint eller gym) och dosen direktverkande insulin har reducerats vid måltiden före motionspasset. För många diabetiker stiger blodsockret av intensiv träning och det kan gå ner igen först efter träningspasset. Vid gymträning kan det vara bra att ha med sig kolhydratrik sportdryck som man kan dricka både under och efter passet.
Det kan behövas ett kolhydrattillskott om träningen är aerobisk och pågår i mer än 30 minuter och dosen av direktverkande insulin inte har reducerats till måltiden före motionspasset. Vid långvarig träning rekommenderas ungefär 20 gram kolhydrattillskott före passet och en gång i timmen under passet. Vid långvarig och ansträngande träning (exempelvis landsvägscykling, långa sträcker på skidor eller långa löpsträckor) är behovet av kolhydrattillskott större, ungefär 40 gram i timmen.
Kolhydrattillskottet bör vara i lättillgänglig form; sportdrycker och sportgel är bra alternativ. På långpromenader och vandringar kan det vara bra att packa ner myslibars och torkad frukt.
Samtidigt är det viktigt att se till att få i sig tillräckligt med vätska. Kroppen behöver en rad spårämnen om motionen gör att man svettas extra mycket. Då kan sportdrycker vara ett bra alternativ.
Kom dessutom ihåg att äta en fullvärdig måltid efter träningspasset för att fylla på kroppens energidepåer.
Hur kan man förhindra att blodsockret rasar genast i början av passet?
Blodsockerras i början av motionspasset beror sannolikt på att insulinet har alltför stor effekt i kroppen. Det kan förekomma framför allt vid sporadiska motionspass när man inte har förberett sig genom att minska insulindosen eller äta mer kolhydrater.
Om blodsockret har en tendens att sjunka av minsta lilla motion (exempelvis spurt för att hinna till bussen eller arbete ute på gården) kan det hända att dosen basinsulin är för stor. Testa råden ovan för att undvika hypoglykemi under träningspasset.
Mät alltid blodsockret innan du ger dig ut på träning. Ät extra kolhydrater om blodsockret ligger under 6 mmol/l före passet. Det är bra att vänta tills den högsta effekten av direktverkande insulin är över och börja träna först två timmar efter insulininjektionen.
Hur ofta ska man mäta blodsockret under ett träningspass?
Vanligen räcker det med att mäta blodsockret före och efter motionspasset. Vid helt nya motionsformer är det bäst att också testa blodsockret under träningens gång. Då lär du dig vilka känningar olika motionsformer ger. Senare lär du dig känna igen när blodsockret är för högt eller för lågt utan att mäta.
Varför stiger blodsockret ibland av motion?
Vanligen sjunker blodsockret av motion, men det händer att det inte ändras eller rentav stiger under ett träningspass. Det beror på stresshormoner (exempelvis vid tävlingsidrott, matcher eller högintensiv muskelträning).
Också när insulineffekten är för liten eller inget insulin har injicerats kan stresshormonerna, bland annat adrenalin och noradrenalin, ha för stor effekt och frisätta socker i levern. Därför händer det att blodsockret stiger extra mycket vid fysisk aktivitet. Många tävlingsidrottare har upplevt att blodsockret stiger vid tävlingar. Blodsockerstegringen kan motverkas med en liten tillskottsdos av direktverkande insulin före motionspasset.
I en del fall kan blodsockerstegring under träning hänga samman med begynnande förkylning eller stopp i katetern på insulinpumpen.
Varför ska man inte träna vid högt blodsocker?
En allmän regel är att motionspasset bör skjutas upp om blodsockret är högre än 15 mmol/l vid mätning före passet. Prestationsförmågan kan sjunka och allmän trötthet slå till redan när blodsockret ligger lite över 10 mmol/l. Dessutom ökar risken för ketoacidos när blodsockret stiger.
Vid högt blodsocker strax före ett motionspass kan du gärna fundera lite extra när och vad du åt senast, när och hur mycket insulin du injicerade och hur du mår. Om alltför liten insulindos eller utebliven insulininjektion verkar vara orsaken till det höga blodsockret, kan nivån justeras med en liten dos direktverkande insulin (ungefär 50 procent av den normala justeringsdosen).
