Av Pirkko Tuominen
• Lågt blodsocker och viktproblem ställer till det för människor med typ 1-diabetes. De kan få hjälp av insulinpumpbehandling, nya insulinsorter eller läkemedel avsedda för andra diabetestyper.
Flerdosbehandling är den vanligaste behandlingsformen vid typ 1-diabetes. Man tar basinsulin en eller två gånger om dagen och måltidsinsulin till måltider beroende på kolhydratinnehållet i maten, blodsockervärdet före måltiden och eventuell fysisk aktivitet.
– I dag används basinsulinerna Lantus och Levemir överlägset mest i kombination med måltidsinsulinerna Humalog, Novo Rapid eller Apidra, säger specialistläkaren Merja Laine.
Diabetiker lär sig själva reglera och justera insulindoserna och det är lätt att lära sig räkna kolhydraterna. Däremot är det svårt att bedöma hur insulinbehovet påverkas av motion och stress och hos kvinnor av menstruationscykeln.
– Många använder samma dos dag efter dag trots att det inte är särskilt många som äter och rör sig på samma sätt varje dag.
Ofta står basinsulinet för en alltför stor del av den totala dygnsdosen. Om man tar för mycket basinsulin, ökar risken för blodsockerfall och viktökning. Många diabetiker är rädda för att blodsockret ska rasa för mycket under dagen på jobbet eller på natten under sömn. Insulinpump gör det då lättare att behålla blodsockerbalansen.
– Vid pumpbehandling administreras direktverkande insulin under huden dygnet runt enligt det individuellt reglerade behovet. Tillskottsinsulinet till måltiderna kan tas antingen genom en knapptryckning eller med fjärrkontroll, berättar Merja Laine.
Pumpbehandling är den mest flexibla metoden för att administrera insulin eftersom den efterliknar funktionen i en frisk bukspottkörtel. Behandlingen kräver dock att diabetikern är noggrann, har motivation att sätta sig in i de tekniska finesserna och regelbundet kontrollerar blodsockret.
Hjälp vid nattliga hypoglykemier
Alltför låga blodsockervärden kan motverkas med de nya långverkande basinsulinerna degludekinsulin (Tresiba) och glargin 300-insulin (Toujeo). Båda injiceras en gång om dygnet vilken tid som helst, men helst vid samma tidpunkt varje dag, Dessutom behövs det måltidsinsulin för att ta hand om det måltidsutlösta insulinbehovet.
– Fördelen med de nya insulinsorterna är att de har lång och jämn verkningstid och små variationer i upptaget. De lämpar sig extra väl för diabetiker som är känsliga för nattliga blodsockerfall, säger Merja Laine.
Tresiba finns för förfyllda pennor i två styrkor, 100 IE och 200 IE per milliliter. Också Toujeo säljs i förfyllda pennor. Styrkan är 300 IE per milliliter och det är tre gånger så mycket som i glargininsulin (Lantus).
Sedan i december 2014 har Tresiba varit begränsat ersättningsgillt, det vill säga det ersätts till hundra procent precis som alla andra insulinsorter. Rätt att få ersättning har typ 1-diabetiker som drabbas av återkommande nattliga hypoglykemier vid andra typer av insulinbehandling. Ett annat krav är att det ska gå att visa att glukoskontrollen förbättras och de nattliga hypoglykemierna minskar med Tresiba. Det krävs utlåtande B av en specialistläkare.
Specialersättning för Toujeo är under behandling och beslutet kommer sannolikt inom kort.
De nya insulinerna är dyra och därför är användarna få i Finland. Exempelvis Tresiba används av några hundra personer.
Vid problem med att få blodsockret under kontroll brukar kontinuerlig blodsockermätning med glukossenor en eller två veckor vara till hjälp. Sensorn placeras i fettvävnad under huden och den mäter blodsockerhalten kontinuerligt. Den förmedlar informationen trådlöst till en monitor med några minuters intervaller. Därmed får diabetikern en exakt uppfattning om de dagliga svängningarna i blodsockret.
– Uppföljning av vävnadssocker avser att upptäcka i synnerhet återkommande för höga eller för låga blodsockervärden. Då är det lättare att justera insulindoserna rätt. Uppföljningen har ofta den fördelen att diabetikerna blir modigare att själva ändra insulindoserna. De lär sig injicera tillräckligt stora doser måltidsinsulin och minska basinsulindoserna, säger hon.
Metformin och insulin
För stora doser basinsulin i relation till måltidsinsulin resulterar ofta i att man måste äta mer för att få bukt med låga blodsockervärden. Det i sin tur kan ge viktproblem.
Åtminstone en gång om året kan det vara bra att fundera lite mer över hur bra basinsulindosen är och om den behöver justeras. Det kan hända att dosen måste reduceras radikalt om viktkurvan pekar uppåt och dosen fortlöpande stiger.
Trettio procent av typ 1-diabetiker över sexton år är överviktiga och de har tecken på metabola syndromet.
– Numera använder diabetespoliklinikerna insulin i kombination med metformin som behandling för överviktiga typ 1-diabetiker, säger Merja Laine.
Metformin förbättrar insulineffekten och det används som förstahandsmedel och så gott som alltid parallellt med insulin vid typ 2-diabetes. Läkemedlet minskar sockerproduktionen i levern och ökar kroppens insulinkänslighet.
– Typ 1-diabetiker som använder metformin brukar gå ner ett eller fler kilo i vikt och många kan reducera insulindosen.
Typ 1-diabetes är ingen officiell indikation för metformin. Därför är läkaren skyldig att informera patienterna om fördelar och eventuella nackdelar. De måste gemensamt komma överens om behandlingen och den måste registreras i patientjournalerna.
Också GLP-1-analoger och SGLT-2-hämmare är på tapeten. Läkemedlen är avsedda för behandling av typ 2-diabetes, men kan de också vara till nytta vid typ 1-diabetes?
– Studier pågår, men typ 1-diabetes är inte någon officiell indikation.
I framtiden kan diabetesbehandlingen skräddarsys mer individuellt, tror Merja Laine.
– Behandlingen blir mer individuell och personlig i framtiden. För varje diabetiker utredes det optimala behandlingsmålet och man tar ställning till om insulinbehandlingen kan kompletteras med någon annan behandlingsform.
– Trots det är de grundläggande kriterierna för behandlingen oförändrade. Fortfarande är det viktigt att förstå vad diabetes innebär och varför sjukdomen måste behandlas. Varje diabetiker måste lära sig reglera insulindoserna, avrundar hon.
När får vi smarta insuliner?
Redan i ett tjugotal år har forskarna runtom i världen varit sysselsatta med att ta fram en smart insulinsort som reagerar på svängningar i blodsockernivåerna. Det smarta insulinet utsöndras i blodbanan eller aktiveras bara när blodsockret stiger. Insulinet efterliknar insulinutsöndringen i betacellerna i bukspottkörteln hos en frisk människa.
Bland annat amerikanska forskare har kommit långt i sitt arbete med att ta fram ett insulinplåster. Ett litet diskret plåster innehåller mikroskopiskt små nålar fyllda med insulin och enzymer som mäter blodsockret. Plåstret frisätter insulin när blodsockret stiger. När blodsockret återgår till normal nivå, frisätts mindre insulin, eller tillförseln stryps helt och hållet.
I likhet med andra smarta insulinsorter är plåstret fortfarande på forskningsstadiet.
