Av Helena Hyvärinen
• Över hela världen pågår intensiv forskning kring stillasittande. Tommi Vasankari, direktör för UKK-institutet och ordförande för Diabetesförbundet, efterlyser mer belägg för i synnerhet vilka positiva effekter mindre stillasittande har.
Överallt i världen intresserar sig forskarna för hälsoriskerna med alltför mycket stillasittande. Intresset väcktes när de första studierna på området publicerades i USA och Kanada för ungefär fem år sedan.
I Finland undersöks hälsoriskerna med fysisk inaktivitet av bland annat UKK-institutet. Tommi Vasankari ingick i den grupp som utarbetat Social- och hälsovårdsministeriets nationella rekommendationer för att undvika alltför mycket stillasittande. De publicerades i juni.
Varför är för mycket stillasittande så farligt?
– När man sitter är de stora muskelgrupperna passiva. De förbrukar inte fett utan fettet ansamlas kring midjan. Stillasittande skadar rörelse- och stödjeorganen och försämrar cirkulationen i bäckenet och benen. Det påverkar ämnesomsättningen negativt i största allmänhet. Därför är stillasittande en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen och typ 2-diabetes.
Inte bara stillasittande
Tommi Vasankari säger att debatten om hälsoriskerna hos oss i Finland fokuserat på att minska stillasittandet, reducera sittiden. Ute i världen använder man begrepp som innefattar all den tid som människan är fysiskt inaktiv under sin vakna tid.
– Med fysisk inaktivitet avses att sitta, ligga och stå stilla, förklarar Vasankari.
Han var tidigare långdistanslöpare och har varit mäkta förvånad över de forskningsresultat som visar att regelbuden löpning inte skyddar mot sjukdomar om man sitter stilla i mer än nio timmar om dagen.
– Vi kan alla minska stillasittandet och i stället röra oss regelbundet, helst under dagens lopp. Att döma av de senaste forskningsrönen är vardagsmotion bra för hälsan, likaså rörelse som avbrott i stillasittandet, också när det bara för en kort stund, sammanfattar han.
Långvarigt stillastående inte heller bra
Mindre stillasittande är en vanesak och handlar om att ändra invanda rutiner. Det berör både enskilda människors vardag och hela samhället. Vardagen har helt enkelt blivit för passiv. Vi sätter oss på en stol så fort tillfälle ges och det gäller att komma ifrån den automatiken.
– Vi måste tänka om och framför allt ändra vår attityd. Det handlar inte om någon kapprustning där vi koncentrerar oss på att bedöma om kontorsstolarna och arbetsborden är exakt rätt. I det hänseendet har vi i Finland förlorat blicken för helheten en aning.
– Även om stillastående är bra som motvikt till stillasittande, betyder det inte att det optimala målet är att stå stilla lika länge som man tidigare suttit stilla. Alltför mycket stillastående är inte heller bra om man är överviktig eller har led- och ryggbesvär, påpekar Vasankari.
I sina rekommendationer uppmanar Social- och hälsovårdsministeriet människor att promenera eller cykla åtminstone en bit av sträckan till skolan eller jobbet. På jobbet är det bra att se över sina arbetsmetoder och sin kroppsställning, och undvika att både sitta och stå alltför länge i samma ställning. Hemma i tevesoffan är det bra att byta ställning då och då.
Promenadmöten
Ett sätt att minska stillasittandet i samhället är att bygga och inreda offentliga rum så, att de tillåter människor att anamma nya vanor.
– Det dagliga stillasittandet kan reduceras med en halvtimme eller en hel timme, om arbetsplatserna funderar över vad de kan göra annorlunda och får medarbetarna att ändra sina vanor, säger Vasankari.
Det har gjorts mycket i Finland för att minska den fysiska inaktiviteten. Försvarsmakten, många arbetsplatser och en del expertorgan har varit föregångare i och med att de infört ståmöten och promenadmöten.
– Själv har jag installerat skrivaren långt borta från mitt arbetsrum och placerat de viktigaste pärmarna en bit från skrivbordet. Då måste jag stiga upp varje gång jag behöver dem. Hemma och på tjänsteresor läser jag nyheterna samtidigt som jag springer på löpmatta eller cyklar på motionscykel.
Också förbundet kan införa nya rutiner
I egenskap av ordförande för Diabetesförbundet tycker Tommi Vasankari att det är viktigt att förbundet i sin kursverksamhet går in för att minska stillasittandet. Folk ska inte behöva sitta tre timmar i sträck på förbundsevenemang. I stället måste man träffa medvetna val och undvika långsittande.
– I dag vet vi att redan det att långvarigt stillasittande bryts upp i mindre pass och att musklerna aktiveras regelbundet en gång i halvtimmen eller minst en gång i timmen kan vara bra för sockeromsättningen.
Han är övertygad om att de lokala föreningarna så småningom anammar de nya rutinerna om förbundet föregår med gott exempel.
– Den här typen av ”påverkansarbete” brukar ge resultat först på sikt, men föreningarna kan ta till sig de nya vanorna både snabbt och målmedvetet om det finns någon aktiv medlem som engagerar sig.
Forskningsresultaten om effekterna av stillasittande nästan fördubblas på ett halvår. Frågan har stötts och blötts, men trots det finns det många aspekter att studera. De positiva hälsoeffekterna av att undvika stillasittande och fysisk inaktivitet är ett område som måste preciseras ytterligare, menar Vasankari.
– Som forskare efterlyser jag gedigna belägg för vilka hälsoeffekterna är på kort och lång sikt om stillasittande reduceras och detta verifieras objektivt. Som läget är i dag har vi kommit med våra råd en aning för tidigt.
Stillasittande förkortar livet
Mycket stillasittande är i sig en risk för att dö i förtid. Risken minskar inte av fysisk aktivitet. I en del studier förefaller nyttan av fysisk aktivitet vara mindre än skadan av för mycket stillasittande.
Den förväntade livslängden för en australier som sitter framför teven sex timmar om dagen är 4,8 år kortare än för den som inte tittar på teve alls. En timme framför teveapparaten minskar livstiden med 22 minuter.
För mycket stillasittande förklarar sex procent av risken att dö i förtid. Enligt Världshälsoorganisationen WHO är siffran nio procent för rökning, knappa sex procent för fysisk inaktivitet och ungefär fem procent för fetma.
