Av Tuija Manneri
• För människor med diabetes är blodsockermätaren som en karta för den som tar sig fram i okänd mark. Den visat i vilken riktning man ska gå.
Hur ofta och i vilka situationer ska en vuxen med diabetes mäta blodsockret? Varje diabetiker har sitt eget svar på den frågan.
– Det är alltid individuellt hur ofta blodsockret ska mätas och beror på flera omständigheter, bland annat behandlingsform och behandlingsmål, livssituation och sjukdomsstatus, säger Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet.
Blodsockermätningarna påverkar behandlingen, i synnerhet doserna av insulin och andra diabetesläkemedel. De visar också om livsstilsbehandlingen har haft effekt, exempelvis hur blodsockret påverkas av mat och motion.
Blodsockertesterna ger information om egenvården och kroppens ämnesomsättning. Man kan lära sig se hur olika tidpunkter på dygnet eller exempelvis skiftarbete påverkar blodsockret eller hur det känns när blodsockret är mycket högt eller sjunker för lågt.
– Egenkontrollerna ökar dessutom säkerheten i vardagen om medicineringen kan orsaka lågt blodsocker.
Spara resultaten
Att låta bli att mäta blodsockret är som att famla i blindo utan mål och riktning i egenvården. Men det räcker inte med att bara mäta. Man måste också kunna tolka resultaten.
– Det är ingen idé med egenkontroller om inte resultaten ger utslag i egenvården, säger Ilanne-Parikka.
Diabetiker kommer överens om praxis för provtagningar med sin diabetesläkare eller sin diabetessjukskötare. En del bör mäta blodsockret flera gånger om dagen. För andra räcker det med att mäta en gång i veckan eller varannan vecka beroende på diabetestyp och behandlingsform.
– För de flesta med typ 1-diabetes är 4–8 blodsockertester om dygnet ett lagom stort antal. För en del med tablettbehandlad typ 2-diabetes kan det däremot räcka med att mäta 4–8 gånger i veckan. Det finns allmänna råd för uppföljningen, men på mottagningen ska man utarbeta individuella råd och skriva in dem i vårdplanen.
Minst lika viktigt är det att diabetikern själv skriver in blodsockervärdena någonstans, exempelvis i ett särskilt häfte för egenkontroller. Lägg till andra uppgifter som kan påverka blodsockret: motion, sjukdomar, särskilda kostsituationer som fester. Resultaten kan lagras i datorn eller på en molntjänst och skrivas ut eller skickas till vårdenheten. Uppgifterna visar hur blodsockret varierar dagligen och vad blodsockret påverkas av.
– Det är viktigt att ta med sig anteckningarna eller utskrifter till mottagningen. De ger läkaren och diabetessjukskötaren bättre möjligheter att förstå varför blodsockret reagerar som det gör. Då är det lättare för dem att ge rätt råd och justera medicineringen.
Tänk på risken för hypoglykemi
Pirjo Ilanne-Parikka ger rådet att se egenkontrollerna i tre olika perspektiv: normal uppföljning, intensifierad uppföljning och tillfällig uppföljning.
– Normal uppföljning är det som man gör varje dag eller varje vecka och som behövs för att må bra i vardagen.
Behovet av egenkontroller måste anges dels utifrån behandlingsmålen, dels utifrån risken för att drabbas av hypoglykemi, lågt blodsocker. Blodsockret kan sjunka för mycket om man använder insulin alternativt sulfonureider eller glinider som tablettbehandling. Då behövs det tätare blodsockerkontroller. Andra typer av tablettbehandling och inkretinläkemedel är inte förknippade med någon risk för hypoglykemi. Så behovet av blodsockerkontroller är mindre.
Den normala uppföljningen pekar på behovet av egenvård i vardagen och visar var de största problemen finns, exempelvis när blodsockret mest tenderar att sjunka för mycket.
Mer information med två mätningar
Typ 1-diabetiker med flerdosbehandling är i störst behov av normal uppföljning eftersom de tar insulin till varje måltid.
– När man laborerar sig fram till rätt insulindoser måste blodsockret mätas före och efter måltider. För många räcker det med 4–5 blodsockertest om dagen när det står klart vad som är lagom stor dos för basinsulin och hur mycket direktverkande insulin det behövs för en viss mängd kolhydrater. Det är dock individuellt hur många gånger blodsockret måste kontrolleras. En del kan behöva fler än tio gånger om dagen, medan andra klarar sig med några tester om dagen, när dagsrytmen är regelbunden och blodsockret stabilt.
Ilanne-Parikka rekommenderar att blodsockret mäts på morgonen vid uppvaknandet, före måltider och före sänggående.
– Den som kan räkna kolhydrater behöver inte rutinmässigt mäta blodsockret mellan måltider eftersom nivån alltid varierar en aning exempelvis beroende på hur snabbt insulin och mat tas upp av kroppen och hur snabbt magen töms.
Blodsockervärdet före maten visar om dosen måltidsinsulin och basinsulin är rätt.
– Dosen basinsulin och insulindosen före en måltid är rätt om värdet före en måltid ligger på målnivån. För de flesta är det 4–7 mmol/l.
– Om blodsockret ständigt är för högt eller för lågt före en viss måltid, är det bäst att mäta blodsockret vid måltiden innan före maten och ungefär två timmar efter maten. Redan två timmar senare har det direktverkande insulinet god effekt. Två mätningar vid måltider gör det lättare att bestämma om basinsulinet eller måltidsinsulinet behöver justeras.
Gör morgontest till din rutin
Allra viktigast är det att få blodsockervärdet på morgonen i schack med både flerdosbehandling och basinsulin.
– Blodsockerkontroll på morgonen bör vara en lika självklar rutin som att borsta tänderna. Testet visar hur insulinet har verkat under natten, och det är grunden för all behandling, understryker Pirjo Ilanne-Parikka.
Ännu mer information får man om man kombinerar ett morgontest med ett test före sänggående. Blodsockertester morgon och kväll ger en god bild av om dosen basinsulin är lagom stor.
Vid insulinbehandlad diabetes måste blodsockret mätas varje kväll om värdet tenderar att sjunka för mycket på nätterna. För att hitta fram till en säker blodsockernivå vid sänggående är det enligt Ilanne-Parikka bra att mäta blodsockret några gånger före och efter kvällsmålet, ungefär klockan tre på natten och på morgonen före uppstigning. Ett annat alternativ är kontinuerlig blodsockermätning (CGM), som är mer exakt. Blodsockret mäts då med en sensor. En liten kanyl placeras i fettvävnad under hunden. Kanylen mäter blodsockret var femte minut i en eller två veckor.
– Hos vuxna med insulinbehandling tenderar blodsockret att sjunka mellan midnatt och klockan tre. Värdet är lägst ungefär fyra timmar före uppvaknande. Sedan stiger blodsockret. Följaktligen är insulinbehovet störst då och efter uppvaknandet eftersom utsöndringen av de insulinantagonistiska hormonerna tillväxthormon och kortisol kommer ingång.
Läkemedlet avgörande
Vid typ 2-diabetes med flerdosbehandling är den normala uppföljningen i princip desamma som vid typ 1-diabetes.
– Om typ 2-diabetes däremot bara behandlas med basinsulin i kombination med tabletter eller inkretinläkemedel, bör den normala uppföljningen bestå av mätningar varje morgon plus två mätningar kväll och morgon och vid måltider några gånger i veckan. Då är det lättare att justera insulindosen och bedöma vilken effekt medicineringen och livsstilsbehandlingen har haft.
– Vid tablettbehandling beror behovet av blodsockerkontroller på vilket läkemedel man använder. Sulfonureider (SU) och glinider ökar risken för lågt blodsocker. Därför är det bra att mäta blodsockret varje dag. Vid tablettbehandling i övrigt räcker det med två mätningar vid frukost och huvudmål en till tre gånger i veckan. Det visar om medicineringen och livsstilsbehandlingen är rätt avpassad, säger hon.
Tätare kontroller
Intensifierad uppföljning med tätare blodsockermätning än vid normal uppföljning behövs vid båda diabetestyperna. Behovet är ofta störst före besök på mottagningen, alltid när behandlingen eller medicineringen justeras, när glykosylerat hemoglobin HbA1c inte ligger på målnivån eller när blodsockret svänger mycket.
– Vid intensifierad upphandling ska två mätningar göras före och ungefär två timmar efter maten vid frukost, huvudmål eller lunch, middag och kvällsmål. Dessutom behövs det två mätningar kväll-morgon, det vill säga blodsockret mäts vid sänggående och vid uppvaknande. Vid insulinbehandling krävs det blodsockermätning också på natten. Därmed blir det 6–10 gånger om dygnet. Den här typen av intensiv mätning kan med fördel göras dagligen tre dagar före ett besök på mottagningen, rekommenderar Pirjo Ilanne-Parikka.
Störst nytta ger intensifierad uppföljning om man samtidigt för bok över mat och måltider, motion, egenvård och läkemedelsdoser.
– Den som vill veta exakt hur en matportion påverkar blodsockret kan mäta blodsockret en, två och tre timmar efter måltiden.
Efter behov
Utöver normal och de intensifierad uppföljning behöver blodsockret mätas i särskilda situationer. Det kan exempelvis vara vid känningar som kan ha att göra med blodsockerstegring eller blodsockerfall.
Av säkerhetsskäl bör blodsockret vid insulinbehandling också kontrolleras före bilkörning och före motionspass. På sjukdagar behövs det fler kontroller vid bland annat feber och maginfluensa eftersom blodsockret vid sjukdom kan reagera på ett helt annat sätt än normalt.
