Av Riitta Vuorisalo, specialsakkunnig, Diabetesförbundet
• Vad betyder invalidavdrag?
Bestämmelser om invalidavdrag finns i inkomstskattelagen. Man har rätt att få avdraget i beskattningen om en sjukdom eller en kroppsskada har gett upphov till bestående men. Ett villkor är att invaliditetsgraden är minst 30 procent. Det finns olika regler för avdraget i kommunal- respektive statsbeskattningen.
I statsbeskattningen är invalidavdraget till fullt belopp 115 euro per skatteår och i kommunalbeskattningen 440 euro per skatteår. Det betyder att du har rätt att göra ett avdrag på 115 euro i statsbeskattningen och ett avdrag på 440 euro i kommunalbeskattningen, om din invaliditetsgrad är 100 procent. Om procenttalet är lägre, men minst 30 procent, beviljas avdraget till en andel av 115 respektive 440 euro som motsvarar procenttalet.
I statsbeskattningen får man göra invalidavdrag på både förvärvsinkomster och pensionsinkomster. Däremot beviljas avdraget bara för förvärvsinkomster i kommunalbeskattningen.
Ett exempel: I statsbeskattningen ger en invaliditetsgrad på 30 procent ett avdrag på 34,50 euro och i kommunalbeskattningen ett avdrag på 132 euro för hela skatteåret.
För att få invalidavdraget måste du bifoga ett läkarintyg första gången du ansöker om avdrag. Av intyget ska invaliditetsgraden och tidpunkten när den började framgå. Därefter gör skattemyndigheten avdraget automatiskt. Observera att du måste lämna in ett nytt intyg till skattemyndigheten om invaliditetsgraden ändras, exempelvis vid nya följdsjukdomar. Du kan ansöka om avdraget retroaktivt för fem år. Läkaren bedömer invaliditetsgraden utifrån Social- och hälsovårdsministeriets förordning (1649/2009) om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Invaliditetsgraden vid typ 1-diabetes är 40 procent. Det motiveras med att det mycket snabbt leder till allvarliga risksituationer eller livsfara om substitutionsbehandlingen med insulin försummas. Vid typ 2-diabetes utan följdsjukdomar ligger invaliditetsgraden under gränsen 30 procent. Också vid tablettbehandlad typ 2-diabetes i kombination med kvällsinsulin eller behandling med GLP-1-analoger är invaliditetsgraden under 30 procent.
Läkaren måste bedöma det samlade hälsotillståndet. Invaliditetsgraden kan vara högre om personen har andra kroniska sjukdomar utöver diabetes.
Vem har rätt att få vårdbidrag för pensionstagare?
Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller funktionshindrade pensionstagare för att de ska kunna bo kvar hemma och få vård i hemmet. Ett villkor för att få vårdbidraget är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av en sjukdom eller en skada i minst ett år utan avbrott. Nedsatt funktionsförmåga betyder att pensionstagaren har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv (exempelvis sköta personlig hygien och klä på sig) och klara av nödvändiga hushållsarbeten eller att uträtta ärenden utanför hemmet. Vid beslutet spelar det också in hur mycket regelbunden utomstående hjälp, handledning och tillsyn personen behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med att uträtta ärenden eller hur stora fortlöpande särskilda kostnader personen har.
Med personliga rutiner avses exempelvis att röra sig, ta hand om personlig hygien, klara av sjukvårdsåtgärder, klä på sig, äta, kommunicera och uttrycka sig. Med sjukvårdsåtgärder avses bland annat att klara av livsviktig medicinering, spruta insulin eller något annat läkemedel, använda syrgaskoncentrator eller göra dialysbehandling.
Vårdbidrag för pensionstagare ges ut till personer över sexton år om de får något av följande: sjukpension, rehabiliteringsstöd i form av folkpension eller arbetspension, ålderspension eller förtida ålderspension i form av folkpension eller arbetspension, fortlöpande pension eller ersättning vid fullständig arbetsoförmåga när den grundar sig på lagstadgad olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring eller på lagen om skada ådragen i militärtjänst eller lagen om olycksfall i militärtjänst, garantipension eller någon liknande förmån från utlandet.
Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre intervaller. Beloppet bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen eller skadan är.
Vårdbidrag med grundbelopp är 62,48 euro i månaden. Det kan beviljas om personer behöver hjälp, handledning och tillsyn regelbundet varje vecka i sina personliga rutiner. Däremot beviljas bidraget inte om hjälp, handledning och tillsyn bara behövs för hushållsarbete eller ärenden utanför hemmet. Man kan också få bidraget om de särskilda kostnaderna per månad på grund av sjukdomen är minst lika stora som grundbeloppet. Personer som är blinda och rörelsehindrade har alltid rätt att få vårdbidraget med minst grundbelopp.
Vårdbidrag med förhöjt belopp är 155,53 euro i månaden. Det kan beviljas om hjälpen behövs varje dag, är tidskrävande och är nödvändig för många personliga rutiner (exempelvis äta, klä på sig och sköta personlig hygien). Bidraget kan också ges ut om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som det förhöjda beloppet.
Vårdbidrag med högsta belopp är 328,87 euro i månaden. Det kan beviljas om hjälp och tillsyn behövs dygnet runt. Bidraget kan också ges ut när de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet.
Personliga rutiner är bland annat att klä på sig, sköta personlig hygien, röra sig och ha ett socialt liv. Särskilda kostnader kan hänföra sig till bland annat sjukvård, läkemedel, extra resekostnader, hemservice eller hemsjukvård, extra kostnader för kläder eller kostnader för specialkost. Däremot betrakas inte normala utgifter för mat och kläder eller utgifter för fritidsaktiviteter, tekniska apparater eller bil som särskilda kostnader.
Vårdbidrag för pensionstagare kan ges ut retroaktivt för högst sex månader. Bidraget är skattefri inkomst och beloppet påverkas inte av personens eller familjens inkomster eller förmögenhet. Bidraget kan sänkas i motsvarande grad om personen däremot får vårdbidrag eller mentillägg via olycksfalls- eller trafikförsäkring eller bidrag från utlandet som motsvarar vårdbidraget.
Läs mer om sociala trygghetsförmåner på www.diabetes.fi/socialtrygghet
