När allt känns nattsvart – var finns hjälp?

892
Bild: Marja Haapio

Av Pirkko Tuominen

• Depression är minst tre gånger så vanlig bland diabetiker som bland icke-diabetiker. Den goda sidan är att det finns hjälp och att det går att ta sig ur nedstämdheten.

Ibland kan det vara svårt att uppfatta vad som håller på att hända när depressionen smyger sig på. Det känns som att all kraft rinner ur en och att man är maktlös. Vila hjälper inte och det är svårt att sova. Det går åt mycket tid att fundera över sitt liv, men de smärtsamma frågorna får inte alltid ett svar. Tankarna tar intryck av dålig självkänsla och skam.

– Det kan vara bra att prata om sina känslor och funderingar med någon som står en nära. Samtalsterapi är den primära behandlingsformen vid depression. Ibland räcker det med att få prata av sig med någon god vän. Men man kan också söka hjälp på exempelvis hälsovårdscentralen. Att samtala med en läkare, sjukskötare eller psykolog kan förhindra att depressionen förvärras, säger Kristian Wahlbeck, psykiater och utvecklingschef på Föreningen för Mental Hälsa i Finland.

Vid lindrig depression kan självhjälpsmetoder vara till hjälp. Ett exempel är välbefinnandeprogrammet Oiva som Föreningen för Mental Hälsa tagit fram. Det kan laddas ner på webben. Programmet hjälper dig att hantera negativa känslor och frågor, att på nytt hitta fram till det som varit viktigt och att acceptera dig som du är.

Det kan behövas medicinering om läget försämras och ingenting verkar hjälpa.

Ju svårare depression desto viktigare är antidepressiva medel. Många tror att de blir beroende av läkemedlen, men det är en missuppfattning. Vid svår depression är det viktigt att använda läkemedel eftersom de kan rädda liv. Vid ofta återkommande depressioner kan det behövas fortlöpande medicinering som profylax, påpekar Wahlbeck.

Var kommer depressionen ifrån?

Depression hör till de vanligaste psykiska störningarna i vårt land. Nästan var femte finländare insjuknar i depression någon gång under sitt liv. Depression är dubbelt så vanlig bland kvinnor som bland män.

Depressioner kan ofta ha sitt ursprung i svåra barndomsupplevelser.

– Det kan ha funnits riskfaktorer i barndomen, bland annat vanvård, sexuella övergrepp eller mobbning. Självförtroendet får sig en törn, och det kan få personen att känna sig sämre än andra. Man börjar ställa höga krav på sig själv och eftersträva perfektionism. Det är ett tungt liv och förr eller senare brister allt. Barn som växer upp med alkoholiserade föräldrar måste ta stort ansvar för familjen redan som mycket unga. Då är det lätt hänt att de fortsätter ta hand om människor, fortsätter Wahlbeck.

Depression har ofta ett samband med andra långvariga sjukdomar. Till exempel bland diabetiker är depression minst tre gånger så vanlig som bland befolkningen i stort.

– Effekterna går i båda riktningarna. Å ena sidan ökar risken för depression av diabetes, å andra sidan försämras sockervärdena av depression. Ju sämre sockerkontroll diabetiker har desto vanligare är det med depression.

Depression och typ 2-diabetes har gemensamma riskfaktorer, bland annat stor alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet. Diabetes ställer stora krav på självkänslan. Sjukdomen kan orsaka mindervärdeskomplex, särskilt om man tycker att man misslyckats med egenvården.

– Det blir lätt en ond cirkel. När man är deprimerad orkar man inte hålla på med egenvård. Det i sin tur ger skuldkänslor och får en att känna sig misslyckad.

Därför är det viktigt att inte skuldbelägga människor med diabetes. I stället gäller det att lyfta fram små framsteg, stötta och uppmuntra.

– Och diabetiker måste få behandling för sin depression. Obehandlad depression försämrar det fysiska välbefinnandet och förkortar livslängden, påpekar Kristian Wahlbeck.

Fånga livet

Kristian Wahlbeck tycker att vi kunde bli bättre på att behandla depression. Bara hälften av alla som lider av allvarlig depression får vård.

– Det måste bli lättare att komma till så kallade lågtröskelmottagningar. Exempelvis hälsovårdscentralerna bör kunna ge hjälp med en gång.

Depression upptäcks tyvärr inte alltid inom vården. Och personer som lider av depression söker inte alltid hjälp trots att de skulle behöva det. Skamkänslorna är starka och sjuttio procent gömmer undan sin sjukdom.

– Sjukdomen och försöken att dölja den ökar bördan. Men depression är ingenting att skämmas för. Den är inte självförvållad och vem som helst av oss kan insjukna.

Det behövs inte alltid sjukskrivning vid depression utan många förvärvsarbetar och lever sin vardag precis som förr. Men vid depression är funktionsförmågan på en helt annan nivå än när man är frisk.

– Det är bäst att acceptera att arbetsförmågan är nedsatt. Samtidigt är det bra att försöka vara kvar i arbetslivet och hålla kontakten med arbetskompisarna för att inte bli utestängd. För många kan partiell sjukskrivning vara en bra lösning, menar han.

Överlag är det till fördel att hålla fast vid allt som känns bra. Man behöver självfallet inte delta i en massa aktiviteter om krafterna inte räcker till. I stället är det bäst att tillåta sig själv att vila.

Vänner till stor hjälp

Vänner kan vara till stor hjälp för den som är deprimerad. Ibland krävs det att man som vän tar mod till sig och vågar prata om saker som ligger bortom komfortzonen. Hur mår du? Är det så dåligt att du har självmordstankar? Ligger jag rätt när jag tror att du dricker för mycket alkohol? Ingen vinner på att frågorna tigs ihjäl. Med öppenhet och ärlighet kommer man längst.

– Lämna inte en deprimerad människa ensam. Besök personen, prata och be personen göra dig sällskap. Självfallet bör människors integritet respekteras – till en viss gräns. Men när personen inte vill komma på besök och föredrar att vara ensam på grund av sin sjukdom, ska du försöka uppmuntra honom eller henne att komma ut ur sin isolering. Om läget är mycket dåligt kan du erbjuda dig att följa med till sjukvårdsmottagningen.

Wahlbeck säger att han sett att de flesta efteråt är tacksamma för att någon god vän tagit tag i situationen. Vänner behövs också för att mycket kan gå snett. Den sjuke kan förlora jobbet eller parförhållandet spricker. I västa fall kan ett självmordsförsök vara nästa steg.

– Många förlorar hoppet och kan tycka att det är bäst att dö. I deprimerat tillstånd ska man inte fatta några stora beslut. Det är bäst att skjuta dem på framtiden i väntan på bättre tider, säger Wahlbeck.

Nästan alla blir botade trots att behandlingen kan pågå i flera månader och medicinerna måste tas i minst ett halvår. De som inte får vård brukar också repa sig med tiden. – Det behövs bara lite mer tid då.


 

Snabb hjälp
  • Landsomfattande kristelefon (på finska)
    tfn 010 195 202
    måndag–fredag 9–06, lördag 15–06 och söndag 15–22
  • Krismottagning
    21 kriscentrum runtom i landet – kom utan remiss, boka tid på närmaste kriscenter, kontaktinformation: www.mielenterveysseura.fi > Tukea ja apua > Kasvokkain > Kriisikeskusten yhteystiedot
  • SOS-kriscentret i Helsingfors
    tfn 09-4135 0510
  • Mer information om hjälp på svenska
    www.mielenterveysseura.fi/sv -> Förstasidan -> Stöd och hjälp -> Svåra situationer
  • Psykporten för unga https://www.mielenterveystalo.fi/sv/nuoret/Pages/default.aspx