Av Mari Vehmanen
• Merparten av de som har typ 1-diabetes drabbas aldrig av syraförgiftning (ketoacidos). Ingen behöver gå i ständig rädsla för syraförgiftning, men det kan vara bra att tänka på risken ibland, särskilt vid sjukdom.
När kan man drabbas av syraförgiftning, diabetesläkare Atte Vadén?
– Ketoacidos, alltså syraförgiftning, utvecklas när det inte finns tillräckligt mycket insulin i kroppen. Bara insulinbehandlade diabetiker kan således drabbas av syraförgiftning. Hos andra producerar bukspottkörteln insulin som kroppen kan använda.
– Insulinbrist vid diabetes kan självfallet ha flera orsaker. Det kan hända att man glömmer att injicera insulin. Insulinpumpen kan krångla eller insulinet kommer i obalans vid någon sjukdom.
Varför ökar risken för syraförgiftning vid sjukdom?
– Vid sjukdom befinner sig kroppen i ett stresstillstånd och det gör att insulinbehovet ökar. Vid feber eller illamående vill eller kan man inte äta någonting. Vid förkylning är det därför lätt hänt att man tar för lite insulin, när man i stället ska göra precis tvärtom.
– När man är trött och sjuk orkar man inte alltid kolla blodsockret tillräckligt ofta, och blodsockret kan obemärkt skjuta i höjden. Läget blir inte bättre av att tecknen på högt blodsocker kan feltolkas som sjukdomssymtom. Inte minst vid maginfluensa är det svårt att avgöra när kräkningarna i själva verket beror på hotande syraförgiftning.
Vad händer i kroppen vid syraförgiftning?
– Vid insulinbrist kan sockret i blodet inte transporteras vidare till cellerna, som behöver det som bränsle. I stället använder kroppen fett som näring. När fetterna bryts ner bildas det syror och de kommer ut i blodet. Bland annat pH-värdet och saltbalansen i blodet rubbas och hela kroppen kommer i olag.
– Trots att blodet blir surt håller kroppen igång, men till sist kollapsar livsfunktionerna. Det kan leda till livsfarlig hjärtarytmi eller njurkollaps. I värsta fall sker allt detta på några få timmar.
Vilka är symtomen?
– Syraförgiftning ger samma symtom som högt blodsocker i övrigt: törst, urineringsbehov och trötthet. Nästa steg kan vara att du andas djupare och börjar kräkas.
När är det allvar?
– Syraförgiftning är alltid en faktor att räkna med om blodsockret utan orsak stiger över 15 mmol/l och det inte hjälper att ta tillskottsinsulin. Då är det dags att fundera på orsakerna. Har du glömt att ta långverkande insulin? Fungerar insulinpumpen som den ska? Har du förändrat insulinbehov på grund av sjukdom?
– Misstanken brukar besannas när man mäter ketonerna. Sök snabbt hjälp om värdet är 3 mmol/l eller högre. Vid något förhöjda värden räcker det med att ta tillskottsinsulin och göra tätare blodsockermätningar. Ketonvärdet är normalt när det är 0,6 mmol/l.
Hur behandlas syraförgiftning på sjukhus?
– Kroppen lider av uttorkning och vätska måste tillföras via dropp. Samtidigt måste pH-värdet rättas till. Också insulin kan tillföras direkt i blodbanan.
– Det brukar hjälpa och i de flesta fall blir man helt återställd när kroppsfunktionerna normaliseras. Om behandlingen sätts in mycket sent, riskerar njurarna att ta skada.
Har det blivit vanligare med syraförgiftning när fler använder insulinpump?
– Jag tror inte att det har varit någon explosionsartad ökning. Men med insulinpumparna har vi fått en ny grupp av diabetiker som måste reagera snabbt om blodsockret stiger utan självklar orsak.
– Pumpanvändare utvecklar syraförgiftning snabbare än de som har flerdosbehandling. Pumpen ger bara ut direktverkande insulin och det finns inget långverkande insulin i kroppen. Vid blodsockerstegring måste pumpanvändarna genast kontrollera om kanylen lossat eller om pumpen är i olag.
– Alla som börjar använda insulinpump blir informerade om risken för syraförgiftning. Men frågan kommer i skymundan om pumpen fungerar utan störningar i många år. Lyckligtvis är det relativt ovanligt att insulinpumpar går i olag. Jag känner dock till ett antal fall där pumpen slutat avge insulin utan någon som helst förvarning.
– Två grupper av diabetiker drabbas oftare än andra och de har överlag fler problem med egenvården och vardagen. Jag talar här om dels unga som gör uppror mot sin sjukdom, dels diabetiker med missbruksproblematik.
Vad bör varje diabetiker veta om syraförgiftning?
– Ingen behöver ständigt oroa sig för syraförgiftning. Man kan sova lugnt om nätterna för merparten av alla med typ 1-diabetes drabbas aldrig av syraförgiftning.
– Man kommer långt med sunt förnuft. Det finns ingen anledning att oroa sig om det ingår i rutinerna att testa blodsockret några gånger om dagen. Då kan man inte undgå att upptäcka höga blodsockervärden i tid. Pumpanvändare ska komma ihåg att ta tecknen på högt blodsocker på allvar med en gång.
– Tänk på att du normalt får ta betydligt mer insulin än vanligt under sjukdagar. Många vet inte hur mycket insulinbehovet i själva verket ökar vid sjukdom. Blodsockret måste mätas också när man är sjuk.
