Av Tuija Manneri
• En stor del av diabetesrehabiliteringen bekostas av Folkpensionsanstalten (FPA) och Penningautomatföreningen (RAY). Båda två har tagit fram nya riktlinjer för rehabilitering vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
I fortsättningen kommer FPA att fokusera mer på den samlade situationen, inte bara på själva sjukdomen.
– Tanken är att insatserna ska göras i vardagen, säger Tiina Huusko, rehabiliteringschef på FPA.
Från och med 2016 kan det hända att personer med diabetes får medicinsk rehabilitering via FPA på ett betydligt tidigare stadium än idag. Då träder en lagändring i kraft. Än så länge är medicinsk rehabilitering via FPA avsedd för personer med svår funktionsnedsättning, som har någon sjukdom eller något men som försvårar vardagen för dem. Dessutom ska de ha rätt att få handikappförmåner. Det är alltså rehabilitering vid funktionsnedsättning.
Från och med nästa år heter det krävande medicinsk rehabilitering. Samtidigt ändras kriterierna för att få rehabilitering. Det krävs inte längre någon koppling till funktionsnedsättning och fler målgrupper får rätt till rehabilitering.
– Lagändringen gäller krävande medicinsk rehabilitering för personer under 65 år, preciserar Tiina Huusko.
Man kan ha rätt att få rehabilitering när det uppstår problem med funktionsförmågan och arbetslivet.
– I all rehabilitering frångår man så småningom ett sjukdomscentrerat arbetssätt.
Vid rehabiliteringsbeslutet ser man till hela människan, inte bara till sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Har en person med diabetes problem till exempel i arbetet, i vardagslivet, på fritiden eller i det sociala livet? Man måste också ta hänsyn till personens egna resurser, familj, arbetsliv och sociala nätverk, se till personens egna mål och fundera över vad som är genomförbart, säger hon.
Rehabilitering vid sidan av arbete
Lagändringen inverkar inte på kriterierna att få rehabilitering enligt prövning.
– I rehabilitering enligt prövning ingår bland annat rehabilitering och anpassningsträning för diabetiker, säger Tiina Huusko.
Anslagen för den här formen av rehabilitering minskar och FPA har fått se sig om efter billigare former av rehabilitering. Ett exempel är rehabilitering i öppenvård som i viss mån ersätter rehabilitering i slutenvård, enligt Tiina Huusko.
– I fortsättningen kan FPA ge ut partiell rehabiliteringspenning när rehabiliteringen pågår på deltid och deltagarna inte övernattar på rehabiliteringscentrumet. Då kan deltagarna gå på rehabilitering vid sidan av sitt jobb. Än så länge är det oklart om det kommer att finnas rehabilitering i öppenvård för personer med diabetes.
FPA undersöker också möjligheterna att ordna webbaserad rehabilitering.
– Vi försöker se frågan ur deltagarnas synvinkel. Vi vill att rehabiliteringen ska styras av målen och att målen ska läggas upp av deltagarna, alltså av exempelvis diabetiker.
Också äldre har nytta
Det är meningen att rehabiliteringsplanerna inom hälso- och sjukvården så småningom ska integreras i FPA:s informationssystem. Samtidigt bör man fundera var den övre åldersgränsen för FPA-rehabilitering ska gå, menar Tiina Huusko.
– Lagen föreskriver att bland annat yrkesinriktad rehabilitering och rehabilitering vid funktionsnedsättning är avsedda för personer under 65 år. Så här i ett läkarperspektiv tycker jag att åldersgränsen kunde vara högre eftersom pensionsåldern stiger och rehabiliteringen ofta är till nytta för äldre. Vid störningar i hjärnans cirkulation har patienterna minst lika stor nytta av rehabiliteringen när de är åttio år som när de är yngre. Men det är riksdagen som bestämmer åldersgränserna.
– A och O är att vi kan utveckla rehabiliteringen och bli bättre på att bedöma människors individuella situation, att ta reda på vad varje patient bäst behöver.
Många olika rehabiliteringsformer
Hela förra året planerade Janne Jalava, uppföljningschef på RAY, RAY-finansierad grupprehabilitering tillsammans med FPA och en rad organisationer. Också Diabetesförbundet var representerat i arbetsgruppen.
– Skälet till utredningen var att organisationerna tyvärr ofta har gått miste om upphandlingskontrakt med FPA när det gäller rehabilitering vid olika sjukdomar. Därmed har de ställts inför en helt ny situation. Med stöd från RAY får de inte ordna samma typ av lagstadgad rehabilitering som den som ingår i FPA:s uppdrag.
Arbetsgruppen har lagt upp riktlinjer för vad som får ingå i den rehabilitering som organisationerna ordnar med ekonomiskt stöd från RAY.
– Man ska till exempel inte längre bara prata om anpassningsträning. I stället ska det handla om gruppbaserad rehabilitering, som bygger på kamratstöd och leds av yrkesutbildade personer. I framtiden kan den typen av rehabilitering bestå av många olika typer av aktiviteter, säger han.
Var finns stödgrupper?
Rehabilitering i öppenvård är en av de rehabiliteringsformer som RAY kommer att stödja i framtiden.
– Diabetiker brukar föredra så kallade internatkurser där de övernattar på Diabetescentrum, men framöver måste vi satsa mer på kurser i öppenvården. Då kan regionalt samarbete med experter på rehabilitering komma väl till pass. Om man kan engagera de lokala diabetesföreningarna, kan rehabiliteringen fortsätta i deltagarnas hemtrakter, menar Janne Jalava.
Han säger att internatkurser fortfarande spelar en stor roll.
– Det finns många sjukdomsgrupper där de är den enda lösningen. Målgrupperna kan bli bredare. Kurserna kan utformas så att organisationerna kan ordna dem tillsammans, till exempel diabeteskurser för personer med psykisk ohälsa eller hörselnedsättning.
Därutöver behövs det bättre möjligheter att kombinera rehabilitering i öppen och sluten vård.
– Rehabiliteringen kunde inledas med ett veckoslut tillsammans någonstans och fortsätta med träffar på hemorten. Om man alltså inte får gå på en lång kurs på Diabetescentrum, kan det finnas stödgrupper som stöttar.
Kurs på nätet
Janne Jalava hoppas på att patientorganisationerna ska få upp ögonen för webbkurser.
– För de yngre ålderskategorierna är webbkurser ett självklart sätt att få rehabilitering. Fortlöpande stödgrupper på nätet är ett enkelt och konstadseffektivt sätt att ordna rehabilitering.
RAY vill också samarbeta med organisationerna om kamratstödskurser, som är mer avskalade än traditionell rehabilitering.
– En del av kurserna kunde vara en sorts aktiv semester där deltagarna också får information om sin sjukdom och rehabilitering för att orka med sin situation. Det vore tidig rehabilitering med gruppstöd, är Jalavas vision.
I framtiden tar rehabiliteringen i högre grad fasta på särskilda teman, menar han. Många organisationer som fått stöd från RAY har haft till exempel musik och andra kulturella aktiviteter på kursprogrammet.
På de kurser som får stöd från Penningautomatföreningen krävs det inga läkarutlåtanden och de har inga åldersgränser, som ofta är fallet på FPA-kurser.
– Däremot ställer vi vissa kvalitetskrav. Och vi följer upp resultaten och effekten mer än tidigare.
– Det gäller alltid att ställa mycket konkreta mål på rehabiliteringen. Programmet ska anpassas efter deltagarna. Deras erfarenheter och aktiviteter måste synas och höras. Rehabiliteringen ska vara professionellt styrt kamratstöd och experternas insatser måste göra avtryck i programmet.
Rehabilitering vid typ 2-diabetes
Av Tuija Manneri
Vuxna med typ 2-diabetes kan få plats på FPA-rehabilitering om de samtidigt har metabola syndromet och inte har fått sjukdomen under kontroll med intensifierad patientvägledning inom vården. Familjemedlemmar får delta några dagar.
I år ordnar Folkpensionsanstalten ett tiotal kurser för personer med metabola syndromet och typ 2-diabetes. För att få gå på kurs måste man ha svårigheter med att hålla sjukdomen i schack och därutöver uppfylla vissa andra kriterier.
– FPA-kurserna vänder sig till vuxna med svårbehandlat metabolt syndrom och svårbehandlad typ 2-diabetes. De måste också ha fysiska, psykiska eller sociala begränsningar i arbets- eller funktionsförmågan, berättar Merja Pouttu, planerare på hälsoavdelningen vid FPA.
För att få komma på rehabilitering krävs också här att man har fått intensifierad patientvägledning och vård, men utan att det har gett önskat resultat.
Rehabiliteringen pågår i 15 dagar och den är fördelad över minst tre perioder under ett år. Mellan perioderna är det meningen att deltagarna ska praktisera det de lärt sig i sin vardag.
– Tanken är att diabetiker ska lära sig ta hand om egenvården bättre, ändra sin livsstil, få stöd från andra med samma sjukdom och finna resurser och metoder för att förebygga följdsjukdomar.
Till varje grupp väljs tio personer med diabetes ut. De får ha med sig en vuxen familjmedlem eller någon annan närstående i fyra dagar.
– Hela familjen påverkas av diabetes och det metabola syndromet. Därför är det bra att också närstående får stöd och kunskap. På kursen kartläggs familjens livssituation och tillsammans funderar man hur familjemedlemmar och närstående kan stötta den sjuke i vardagen. Det kan vara till exempel viktkontroll och fysisk aktivitet.
Ingen övre åldersgräns
Ansök om rehabilitering på FPA:s blankett ” Ansökan – Rehabilitering enligt prövning KU 132r”. Den finns på FPA-byråerna och den kan också skrivas ut på kela.fi/web/sv/blanketter. Det går inte att ansöka elektroniskt, men en ansökan kan lämnas in när som helst eftersom det ordnas kurser året runt.
Med ansökan måste du skicka in ett B-läkarutlåtande eller ett liknande utlåtande. Det får inte vara äldre än ett år. Vidare ska det framgå att du har fått diagnoserna typ 2-diabetes och metabola syndromet inom hälso- och sjukvården och att ditt BMI är över 35.
– Dessutom måste de sökande ha diabetesmedicinering och förhöjt fasteglukosvärde (över 6 mmol/l), som de inte lyckats få bukt med själva. Sist men inte minst måste man också ha förhöjda blodfetter eller medicinering för störningar i fettmetabolismen, räknar Merja Pouttu upp.
Det finns ingen övre åldersgräns för kurserna. Kurser ordnas på både svenska och finska i olika delar av landet.
– Man kan söka till vilken kurs som helst oberoende av var man är bosatt.
Närmare information om kursutbudet finns på fpa.fi. Sök på din sjukdom. På webbplatsen kan du se var och när kurser ordnas och hur många lediga platser det finns.
64 kurser om året
Det kan vara bra att lämna in en ansökan också när kursutbudet inte är exakt det man söker.
– Den som uppfyller kriterierna får en kursplats förr eller senare eftersom det ordnas så många kurser per år. I år erbjuder FPA 64 kurser, säger Merja Pouttu.
Det är inte obligatoriskt att övernatta på kursstället. För småbarnsföräldrar och ensamföräldrar kan det vara bra att veta att man kan gå på kurs hemifrån om avståndet inte avskräcker.
Snabbast får man en plats om man inte har exakt önskemål om tid och plats. FPA bekostar en del av resorna.
– Om rehabiliteringsbeslutet har fattats av FPA eller den offentliga vården, måste man betala 16 euro i självrisk för en enkelresa. Resten ersätts av FPA.
Däremot behöver man inte betala någonting för själva kursen. I vissa fall betalar arbetsgivaren ut lön för rehabiliteringstiden.
– Får man ingen lön, kan man ansöka om rehabiliteringsdagpenning på FPA. Beloppet beror på hur stora inkomsterna är. Om arbetsgivaren betalar ut lön under rehabiliteringen, kan den ansöka om rehabiliteringspenning.
Alla har sitt eget mål
I början av den första perioden undersöks och intervjuas alla deltagare av en läkare. Tillsammans med kurspersonalen kommer deltagarna överens om ett individuellt mål. Måluppfyllelsen följs upp under rehabiliteringens gång.
– Målet ska helst vara så konkret som möjligt. Det kan ha med vikt, matvanor eller motion att göra. Den som vill gå ner i vikt får mäta sig på varje kursavsnitt, berättar Merja Pouttu.
Det mesta av dagsprogrammet är gemensamt för hela gruppen.
– Programmet innehåller många systematiska punkter som praktiska övningar, samtal, fysisk aktivitet, avslappning, stresshantering och kostrådgivning.
Tanken är att deltagarna med diabetes ska få större självkännedom och större kunskaper om sin sjukdom och hur det är att leva med diabetes. Stöd för att klara sig i arbetslivet är ett viktigt programinslag på kurserna för personer i arbetsför ålder.
– Många tycker att stödet från andra diabetiker är det bästa med kurserna. Man får prata om sitt liv och sin sjukdom med människor som har likartade erfarenheter som man själv.
Kursställen 2015
(kurser för personer med metabola syndromet och typ 2-diabetes)
- Idensalmi: Vetreä Terveys i Norra Savolax, vetrea.fi
- Ilomats: Hyvinvointikeskus Toivonlahti i Norra Karelen, linklife.fi
- S:t Michel: Kyyhkylän kuntokeskus i Södra Savolax, kyyhkyla.fi
- Punkaharju: Kruunupuisto i Södra Savolax, kruunupuisto.fi
- Åbo: Kuntoutuskeskus Petrea i Egentliga Finland, petrea.fi
- Ylihärmä: Härmän kuntokeskus i Södra Österbotten, harmankuntokeskus.fi (också info på svenska)
