Av Helena Hyvärinen
• Behandlingen av sömnapné kom igång på allvar först så sent som på 1980-talet. Målet är att undanröja symtomen och förebygga konsekvenser för hjärta och cirkulationsorgan. Behandlingen bygger på egenvård och man kan därför själv påverka sömnapnén i stor utsträckning.
Vid sömnapné läggs behandlingen alltid upp individuellt eftersom patienterna är i alla åldrar och av varierande storlekar och en del av dem samtidigt har andra sjukdomar. Det kan räcka med att banta för att få bukt med lindrig sömnapné. Också vid svår sömnapné kan det ibland hjälpa med att gå ner i vikt. Andra sätt att lindra besvären är att minska alkoholkonsumtionen och röka mindre.
Numera är det inte längre så vanligt med svalgplastikoperation vid snarkning och sömnapné eftersom nyttan är både osäker och kortvarig. Underkäken kan skjutas framåt med hjälp av en apnéskena eller operation. Det hindrar att tungan trycks mot svalget och därmed förhindras sömnapné. Mer plats för luftpassagen skapas när både under- och överkäken skjuts framåt genom operation.
Den viktigaste behandlingsmetoden vid medelsvår och svår obstruktiv sömnapné är dock övertrycksbehandling med CPAP (Continious Positive Airway Pressure). Obstruktiv betyder att luftflödet i luftvägarna förhindras. Behandlingen lämpar sig för två av tre med sömnapné. Det går till så att man andas genom en mask. Via en plastslang leds lufttrycket till de övre luftvägarna och det håller luftpassagen fri under sömn.
Luftvägarna täpps till lättare när man sover på rygg. I den ställningen är svalget trångt. Om andningsuppehållen förekommer bara vid ryggställning, kan de förhindras med ett särskilt bälte som gör att man inte kan ligga på rygg. En del brukar i stället sy fast en tennisboll på ryggsidan av pyjamasen. Det har samma effekt.
Snabb förbättring av livskvaliteten
CPAP-behandling brukar ha dramatiska effekter. Tröttheten under dagen kan försvinna efter en eller två nätter med god sömn när andningsuppehållen inte längre stör nattsömnen. Humöret förbättras och arbetsförmågan stiger. Intresset för sex återkommer och uppmärksamheten i trafiken blir bättre. För de närstående är det en lättnad att snarkningarna försvinner. Dagens moderna CPAP-apparater är tysta och det är sällan någon får sin sömn stöd av surrandet.
Apparaten botar inte sömnapné. Därför måste man använda den regelbundet minst 4–6 timmar varje natt.
Däremot har behandlingen sannolikt ingen positiv effekt på risken för hjärt- och kärlsjukdomar, om det känns stressande att använda apparaten och man inte upplever någon förbättring. Då kan sömnapné bero på någon annan hyperaktivitet i den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet. Symtomen kan bero på förstorat hjärta i kombination med så kallad central sömnapné. I sådana fall kan sömnapné behandlas med en så kallad bilevelventilator (VPAP). Störningar i det autonoma nervsystemet kan bero på andra sjukdomar, exempelvis metabola syndromet.
Den specialiserade sjukvården lånar ut CPAP-apparater på lång tid och utan ersättning. I Tammerfors kallas de som får en sömnapnédiagnos till sömnpolikliniken på Tammerfors universitetssjukhus. Där får de en apparat och en passande mask. Om masken läcker eller trycker mot huden, måste den bytas ut.
Stöd av olika slag
Den nödvändiga livsstilsförändringen och CPAP kan vara extra stressmoment i vardagen. I det läget är det bäst att gå på någon av FPA:s kostnadsfria rehabiliterings- eller anpassningsträningskurser för att få information, stöd och motivation. De lokala andningsföreningarna har kamratstödsgrupper där man kan prata om sina svårigheter med andra i samma livssituation. Läs mer om kamratstöd på hengitysliitto.fi.
Anlitad expert: Olli Polo, specialistläkare i lungsjukdomar, docent i fysiologi
Bli du med apnémasken
I sju år har Seppo Koivumäki lett kamratstödsgrupper för personer med sömnapné på andningsföreningen i Tammerfors (Tampereen Hengitysyhdistys), där han är aktiv. En av de vanligaste frågorna han får är hur lång tid man behöver för att vänja sig vid att sova med CPAP.
– Mitt svar är att det behövs allt mellan tre dagar och tre år. Folk anpassar sig till apparaten på så olika sätt. En del har inga problem alls och andra blir skrämda redan när de ser masken och slangen. För en del beror problemen på att det är svårt att hitta en passande mask. Men det finns personer som inte kan använda CPAP på grund av klaustrofobi.
Han understryker att masken måste vara av rätt storlek och rätt reglerad. Dessutom är det viktigt att man är beredd på att stå ut med att det är lite bökigt. Bådadera behövs för att man ska bli du med masken.
– Själv fick jag hjälp med en gång av CPAP. Och jag vill för ingenting i världen sluta med behandlingen.
Innan han fick sin diagnos var det som det brukar vara. Han snarkade högljutt och frun låg vaken på grund av andningsuppehållen. Det var inte lätt för honom själv heller för han trodde att symtomen berodde på stress på jobbet.
– Jag vaknade många gånger av att hjärtat slog vilt och överkroppen var våt av svett. Jag var ofta tvungen att stiga upp för att dricka vatten. Först när jag rörde på mig och kunde snappa syre kände det bättre.
Hjärtat blev överansträngt och han drabbades av rytmrubbningar. Arytmierna är under kontroll tack vare CPAP och medicinering.
– Jag kombinerar CPAP med en luftfuktare eftersom jag ständigt nyser när näsan och munnen är torra.
Fakta om sömnapné
I Finland finns det 200 000–400 000 personer som lider av sömnapné och hälften av dem vet inte om att de har sjukdomen. Merparten är vuxna, men det finns också småbarn med sömnapné. Dessutom är unga människor med bettfel eller övervikt en växande grupp.
Apné avser andningsuppehåll under sömn. Uppehållen kommer när musklerna i svalgregionen slappnar av vid sömn och de övre luftvägarna är trångare än normalt. Luftvägarna sluts och luftpassagen stryps. Under en natt kan en snarkare ha hundratals andningsuppehåll och de kan pågå från tio sekunder till mer än en minut. Under andningsuppehållet minskar syrehalten i blodet medan koldioxidhalten ökar. Hjärnan regerar automatiskt på läget med att vakna upp och personen börjar andas på nytt. Många med sömnapné snarkar högljutt, men snarkning kan förekomma utan sömnsapné.
Vanligen kommer man inte ihåg de nattliga uppvaknandena. Trots det blir sömnen störd och hjärtat måste arbeta på samma sätt som i vaket tillstånd. Därmed stiger blodtrycket samtidigt som koncentrationen av stresshormoner ökar. Typiska symtom är nattsvettning, nattliga toalettbesök och huvudvärk på morgonen. Andra symtom är koncentrationssvårigheter, minnesproblem och initiativlöshet.
Utan behandling av sömnapné kan blodsockerbalansen försämras och risken för följdsjukdomar vid diabetes öka. Detta gäller risken för bland annat högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt.
Sömnutredning kan göras hemma
För att få en utredning av sömnapné krävs det läkarremiss. Vanligen registreras sömnen med en apparat i hemmet. Den mäter andningsrörelser, snarkningar och syrekoncentration i blodet under natten.
Data som samlas in i hemmet tas ut på sömnpolikliniken när apparaten lämnas tillbaka. Vid lindrig sömnapné förekommer det 5–15 andningsuppehåll i timmen, vid medelsvår sömnapné 16–30 andningsuppehåll i timmen och vid svår sömnapné över 30 andningsuppehåll i timmen. Hur länge uppehållen håller i sig och hur mycket syrekoncentrationen i blodet faller spelar en roll när svårighetsgrad bestäms och behandling avgörs.
