Av Irma Heiskanen-Haarala
• Varannan finländare har en kronisk inflammation i munnen. För diabetiker är det extra viktigt att måna om munnen och tänderna.
Diabetes ökar risken för parodontit, som drabbar tändernas stödjevävnader. Dålig glukoskontroll gör att sjukdomen utvecklas snabbare, medan kronisk inflammation i munnen försämrar glukoskontrollen.
Om parodontiten inte stoppas, försvinner så småningom benvävnaden under tänderna med tandlossning som följd. Sjukdomen läker inte av sig själv. Den underhåller en låggradig inflammation i kroppen och bakterier i munnen vandrar ut i blodbanan. I värsta fall skyndar parodontit på hjärt- och kärlsjukdomar.
Specialisttandläkare Anna Maria Heikkinen undersöker munhälsan hos unga och är orolig, för hela tio procent av tonåringarna har begynnande parodontit. Rökning, stor alkoholkonsumtion och dålig munhygien skadar munnens hälsa.
Behandla tandköttsinflammation i tid
Ofta utvecklas en tandköttsinflammation innan parodontit bryter ut. Vanligen kan tandköttsinflammation stoppas med intensifierad egenvård. Däremot behövs det en tandläkare eller en specialisttandläkare för att få bukt med parodontit.
– Det finns all anledning att kolla munhälsan hos unga med diabetes extra noga och att på ett så tidigt stadium som möjligt ta tag i en tandköttsinflammation, säger Anna Maria Heikkinen.
Parodontit kan finnas länge utan att ge symtom och upptäcks därför inte, om man sällan går hos tandläkaren. Djupare tandköttsfickor är ofta det första tecknet på parodontit. Därför mäter tandläkaren tandköttsfickorna vid en undersökning av munnen och tänderna.
Så småningom bildas det bakterier under tandköttet, tandköttet inflammeras och det kan hända att benvävnad försvinner.
– Det kan man inte själv upptäcka förrän tänderna rör sig, tandköttet blöder kraftigt eller det rinner var ur tanden. Dålig andedräkt kan vara ett tecken på obehandlad parodontit.
Var noga med blodsockret
Vid diabetes tillförs alla vävnader socker när insulinbalansen är dåligt reglerad. Samtidigt får sig kroppens försvarsmekanismer en törn och en låggradig inflammation får fäste i kroppen.
Hos diabetiker innehåller också tandköttsvätska och saliv. Försvarsmekanismerna i kroppen slås ut och parodontiten kan rycka framåt. Dessutom kan karies bildas ända ner i tandrötterna.
– Vid diabetes läker sår och inflammationer sämre och långsammare än normalt. Det är alltså en stor sak att få bukt med parodontit. I vissa fall kan det behövas en specialisttandläkare.
Anna Maria Heikkinen menar att parodontit kunde klassas som en följdsjukdom vid diabetes eftersom munhälsan spelar en så stor roll för diabetikers hälsa.
Det händer att tänder lättare dras ut på personer med diabetes eftersom ett så kallat infektionsfokus är en större risk vid diabetes, särskilt vid dålig sockerbalans. Infektionsfokus är kariesdrabbade tandrötter eller tänder med fortskriden parodontit.
Munnen påverkas av läkemedel
Bland diabetesläkemedlen kan sulfonureider, till exempel glimepirid, försvåra salivutsöndringen och öka risken för karies. Också många andra läkemedel torkar ut munnen, till exempel antidepressiva.
En del blodtrycksmediciner har en tendens att få tandköttet att växa. Tandköttet sväller ut och tandköttsfickorna blir djupare. Det är ett utmärkt underlag för bakterietillväxt. Irriterade slemhinnor kan bilda sår som i sin tur ökar risken för jästsvampsinfektion.
Vid obehandlad parodontit avråds från implantat eftersom de lätt drabbas av inflammationer. Alla sjukdomar i munnen förvärras av rökning och rökning kan vara en risk vid implantat.
Viktigt med regelbundna kontroller
Alla bör själva ta ansvar för sin hälsa och se till att gå regelbundet hos tandläkaren, understryker Anna Maria Heikkinen.
– När man går hos en ny tandläkare ska man komma ihåg att nämna diabetes. Tala också om vilka mediciner du använder och vad du har för långtidsblodsocker (HbA1c).
Tandläkaren tar hänsyn till diabetes i sitt behandlingsprogram eftersom sjukdomen är en uppenbar risk för munnens hälsa.
– Regelbundna kontroller är av stor vikt. Det får inte gå för långt mellan tandläkarbesöken. Också diabetesläkaren och diabetessjuksköterskan bör komma ihåg att fråga diabetiker när de senast var hos tandläkaren. Det räcker inte med att bara gå hos en tandhygienist.
I synnerhet unga diabetiker löper risk att få sjukdomar i munnen eftersom de kan ha svårt att få grepp om sitt liv och inte har lust att tänka på munhälsa mitt uppe i alla andra pubertetsbesvär.
– Livet kan svänga snabbt, till exempel när en ung människa börjar använda alkohol eller droger.
Hela kroppen och inte minst munnen mår bra av att man får i sig hälsosam kost och undviker söta mellanmål och alkohol.
– Munnen känns bra varje dag om den är frisk. Det ilar inte, det värker inte. Tänderna klapprar inte och andedräkten är fräsch. En frisk mun är bra för hela kroppen och ökar livskvaliteten, understryker hon.
Vad kan du göra själv?
- Borsta tänderna på morgonen och kvällen med fluortandkräm. Använd gärna eltandborste, som är ett effektivare hjälpmedel än vanlig tandborste.
- Rengör tandmellanrummen med tandtråd eller mellanrumsborste. Det är lika viktigt att rengöra mellanrummen som att borsta andra tandytor.
- Salivutsöndringen ökar av stort vätskeintag och xylitoltuggummi. Det finns också receptfria medel som stimulerar salivutsöndringen. Vid muntorrhet kan du gnida in munnen med rybs- eller olivolja.
- Vid torr mun är det bäst att inte använda tandkräm som innehåller natriumlaurylsulfat, det vill säga skummande tandkräm. Använd inte heller munvatten som innehåller alkohol.
Individuell bedömning
I början av året infördes en ändring i tandvårdsersättningarna. Friska vuxna får ersättning för besök hos privatpraktiserande tandläkare bara vartannat år.
Fortfarande är det tandläkaren som gör en individuell bedömning av hur ofta en patient behöver tandundersökning och tandvård. Informationen går vidare till FPA.
Vid ökad risk för sjukdomar i munnen, stort behov av tandvård, tand- och munsjukdomar, infektioner och riskfaktorer för hälsan kan tandläkaren bestämma att tänderna ska undersökas och behandlas med tätare intervaller.
Vid behov av tätare undersökningar betalar FPA ut ersättning för undersökningar hos privatpraktiserande tandläkare en gång per kalenderår. Om diabetesläkaren upptäcker problem med munnen, kan han eller hon precis som tidigare skriva ut en remiss till tandläkare.
Enligt rekommendationen för god medicinsk praxis vid diabetes ska undersöknings- och behandlingsintervallet inte vara längre än sex månader efter parodontologisk behandling. Rökande diabetiker med svår eller medelsvår parodontit ska få behandling och undersökning var tredje eller fjärde månad.
Parodontologisk behandling betyder att tändernas stödjevävnader och tandfickorna behandlas.
