Av Virve Järvinen • Tröstätare går inte ner i vikt av att räkna kalorier. De minskar i omfång när de inventerar och vädrar sina känslor.
Man skäms för sin övervikt och man blir fet av skamkänslor. Övervikt kan leda till utanförskap. Det väcker känslor av osäkerhet och mindervärde som i sin tur ökar skamkänslan. För att komma undan känslorna undviker överviktiga gym, motionsspår och simhallar – överlag platser där kroppen utsätts för andras blickar. I stället tröstar de sig med mat, och blir ännu tjockare.
Katarina Meskanen, psykolog på kliniken för ätstörningar, HNS, är väl bekant med en ny studie från England som verifierar denna information. Skam och negativa känslor överlag triggar tröstätande; man äter med känslorna, visar studien.
– Att äta är ett tillåtet sätt att lätta på negativa känslor och som alla har tillgång till. Det är ett verktyg man ofta tar till när det inte finns så många andra sätt att hantera och reglera negativa känslor på.
I många fall är tröstätande en vana som kommit redan i barndomen. När barnen gråter, tröstar föräldrarna dem med något gott att äta. Vår kultur backar upp tröstätande eftersom det är mer accepterat att smälla i sig mat än att till exempel brista ut i gråt inför andra, eller att visa sin rädsla eller osäkerhet.
Mat tystar känslorna
Det är en effektiv metod att trösta sig med mat. Maten avleder känslorna från det som är tråkigt och ger i stället en känsla av trygghet.
– Många jämför effekten av att tröstäta med en knockout.
Det är lätt att ta till samma medel när det en gång känns så mycket lättare med mat. Varje gång man tröstäter lämnar emellertid minnesspår i hjärnan och det blir lättare och lättare med tiden att tröstäta.
– Tyvärr ger tröstätande bara tillfällig lättnad eftersom okontrollerat ätande och förlust av kontroll ger upphov till skuldkänslor, självförakt och skam. Det triggar igång tröstätandet ännu mer, säger hon.
Vill man komma ifrån den negativa spiralen, måste man lära sig acceptera sig själv, också när det man ser i spegeln inte tilltalar.
– Att acceptera sig själv betyder inte att man är nöjd med sin övervikt. Det betyder att man vill må bättre och bli friskare; att man tillåter sig själv att ha känslor och behov och ser sitt eget värde.
Den som accepterar sig själv vill sig själv väl här och nu. Det får en att välja kostvanor som i slutändan ger en slankare kropp.
Hjärtat suktar efter något
Tröstätande är ett tvångsmässigt beteende som kommer i skov. Det har ingenting att göra fysiologisk hunger eller näringsbehov.
Ofta är den mat som ger tröst söt och fet, det vill säga det som överviktiga ska undvika.
Katarina Meskanen delar in ätande i tre kategorier.
– En hungrig, kurrande mage behöver påfyllnad vid energibrist. En hungrig mun är vaneätande, men betyder också att man gottar sig för smakens skull. Tröstätande hänger ihop med ett hungrigt hjärta, som längtar efter något helt annat än mat.
Varje bantare måste börja med att få kontroll över ätandet med reglerade matvanor. Vid långvarigt problemätande kan hungerkänslorna och mättnadssignalerna har försvunnit. De återkommer när man lär sig äta med några timmars mellanrum.
– Den som äter med känslor är ofta proffs på bantning och kroppen går på sparlåga. Enda sättet att få bukt med tillståndet är att äta mer och regelbundet. Först när de fysiologiska behoven är tillgodosedda, kan man bearbeta de bakomliggande känslorna, påpekar Meskanen.
För dagbok över känslorna
Känslor väcker lusten att äta. Känslor och tröstätande kommer inte ur tomma intet. I bakgrunden finns tillstånd som visar vägen mot en slankare kropp. Det är ofta situationer i vardagen, såsom späckade scheman, trassliga mänskliga relationer och högar av hushållsarbete därhemma.
– För att komma underfund med orsak och verkan kan det vara bra att föra dagbok över känslor och matintag, säger Katarina Meskanen.
Skriv ner dagens händelser i korta drag, till exempel urtråkigt möte på jobbet, grannen gnäller eller missade bussen. Lägg till vilka känslor händelserna väcker och i vilket känslotillstånd du började äta.
Titta igenom dagboken varje kväll och fundera hur händelser, känslor och ätande hör ihop. Så småningom kan du ta itu med en annan sida av händelsekedjorna. Vad hade hänt om jag hade sagt till grannen att jag inte har lust att älta just nu? Var dagen verkligen förstörd för att jag kom en kvart för sent?
– Människan äger sina känslor. Om någon sårar mina känslor, har jag rätt att försvara mig. Det är onödigt att vara rädd för sina negativa känslor. Ingen behöver ständigt vara trevlig.
Det skadar ingen att prata i jagform. Om det någon säger känns sårande, är det rätt att säga att jag känner mig sårad.
– Man behöver inte göra ned den andra helt och hållet, för dina känslor orsakas inte av en annan människa. Det är det någon annan gör som väcker dina känslor. Dessutom handlar det om hur du tolkar det någon säger eller gör. Du kan själv påverka hur du tolkar ord och handlingar.
Om det inte går att prata igenom situationen direkt, kan du träna dig i att hålla distans till dina känslor och lämna situationen därhän för ett ögonblick. Du kan lova dig själv att du ska bearbeta känslorna senare. Ta hjälp av dina föreställningar. Berget av odiskade tallrikar minskar när du tänker på din lediga dag eller kanske den du ska träffa senare på kvällen.
Lätta på trycket
Det är lättare att klara av en svår situation om du kan distansera dig och ta hjälp av dina föreställningar. Men de tar inte död på de negativa känslorna. Känslor måste få utlopp. Annars kommer de ut okontrollerat senare: tröstätare äter ännu mer.
– En del tar en motionsrunda, andra pratar långa samtal, en tredje gråter på bio. Det finns många sätt att ge utlopp för känslor på. Positiva känslor tar udden av negativa känslor. Därför är det så viktigt att värna om positiva känslor och söka dem i vardagen. Också här kan dagboken vara till hjälp, säger Meskanen.
Ätandet går inte över styr när man är nöjd med sig själv.
– Du kan bli nöjdare med dig själv om du för en tacksamhetsdagbok. Skriv upp tre saker som just nu känns bra och som du är tacksam över.
Frågorna klarnar och känslorna stärks när du fokuserar på dem. Till en början krävs det stor viljastyrka för att fokusera på det som är positivt.
– Det är bra att varje dag försöka få en stund som väcker positiva känslor. Och njut av känslan och stunden, uppmanar Katarina Meskanen.
Öva dig i känslor
Avsätt tid tillsammans med din partner eller en vän för att lyssna på varandra personligen eller i telefon. Ställ äggklockan på ringning var tionde minut. Först lyssnar den ena och koncentrerar sig på den andra. Sedan är det den andras tur.
Berätta turvis för varandra vilka känslor ni haft under veckan. Ni ska inte småprata utan verkligen behandla era upplevelser – berätta vilka känslor händelser, människor och frågor på riktigt har väckt inom er. Låt bli att avbryta varandra och låt bli att kommentera och ge råd.
Du kan också göra övningen ensam, skriftligt. Skriv ner allt du kommer på under 3–5 minuter. Låt bli att censurera.
Fler övningar och tips för att få kontroll över ätandet finns i boken Anna Keski-Rahkonen, Katarina Meskanen, Minna Nalbantoglu (red.), Irti ahminnasta, Duodecim 2013.
Ta en titt på Psykporten, HNS. Där finns bland annat egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning, www.mielenterveystalo.fi/sv.
Sök på webben på ord som hetsätning, tröstätande, ätstörning för mer information på svenska.
