Av Helena Hyvärinen
• När får vi ett vaccin som förebygger typ 1-diabetes? Det är en fråga som Heikki Hyöty, professor i virologi på Tammerfors universitet, får höra ofta. Han och hans forskningsgrupp har kommit långt med att ta fram ett vaccin.
– Det är omöjligt att ge ett svar på frågan. På sätt och vis har vi ett vaccinrecept. Vaccinet fungerar på möss, men det måste testas på människor för att vi ska veta om det förebygger typ 1-diabetes, säger Heikki Hyöty. Han har forskat kring virus och diabetes i trettio år.
Hyöty och hans forskningsgrupp vill gärna sätta i gång med att testa vaccinet, men än så länge är det öppet vem som ska finansiera den mycket kostsamma kliniska fasen. Det krävs flera miljoner euro för att kunna ta steget från att bedriva vetenskapliga studier till att ta fram ett vaccin.
– Tillsammans med professor Mikael Knip försöker vi få fram ett flertal finansiärer. Att den kliniska fasen är så dyr beror bland annat på att det behövs många försökspersoner och att den pågår i flera år. Dessutom måste vaccinet tillverkas under förhållanden som uppfyller kvalitetskraven på läkemedelstillverkning. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ge vaccinet till människor, också till spädbarn.
Forskningsgruppen har fått pengar från bland annat EU, men för den kliniska fasen behövs ett helt annat bidragsunderlag. Det handlar nämligen om mycket stora belopp.
– Därför är vi ute efter ett flera internationella finansiärer. Där spelar USA och Fjärran östern en stor roll eftersom framtagningen av nya vaccin bland annat fokuserar på enterovirus som förekommer i dessa områden, säger Hyöty.
Nationellt problem
Det är överlag en stor utmaning att få pengar från Finland för att ta fram nya vaccin eller läkemedel, enligt Heikki Hyöty.
– En del utländska forskare tror att finska staten har satt in särskilda åtgärder för att ta reda på orsakerna till typ 1-diabetes eftersom sjukdomen förkommer mest hos oss i hela världen. De ser typ 1-diabetes som ett stor nationellt problem i Finland.
Själv utesluter han inte att staten eller någon annan i Finland förr eller senare blir intresserad av att satsa på projekt som är viktiga för finländarnas folkhälsa.
– Om man tänker på mitt forskningsobjekt, diabetes, kan man notera att en typ 1-diabetiker under sin livstid kostar samhället i snitt en miljon euro. Vi kan spara hundratals miljoner om exempelvis hälften av fallen kan förebyggas med en säker behandlingsform.
Vändpunkt för enterovirus
Forskningen kring enterovirus är stadd i stor förvandling just nu, säger Heikki Hyöty Många internationella studier forskar kring sambandet mellan enterovirus och diabetes. Bland annat den finländska DIPP-studien spelar en framträdande roll.
– Enterovirus ger upphov till mycket allvarliga infektioner. De har fått en större roll som sjukdomsalstrare på senare tid – eller nu kan man åtminstone diagnostisera dem bättre.
Det har tagits fram ett vaccin för en enterovirussjukdom som orsakar allvarlig encefalit (hjärninflammation). Tre kliniska studier har gjorts i Kina.
– De resultat som publicerats i världens bästa vetenskapliga tidskrifter, Lancet och New England Journal of Medicin, visar att vaccinet är säkert och effektivt. Ett annat enterovirus har gett polioliknande förlamningar i Amerika. Det ökar intresset för virusrelaterade infektionssjukdomar, tillägger han.
Nya rön uppstår vanligen bara genom försök och misstag. Därför är forskning som skapar något nytt alltid förknippad med risken för misslyckanden – också i Heikki Hyötys forskningsgrupp.
– Både forskarna och finansiärerna måste räkna med den möjligheten.
Etiska aspekter
Heikki Hyöty ser dock med tillförsikt fram emot vaccinet och säger att ”science talks”, vetenskapen talar.
– Tack vare våra senaste rön har projektet fått betydligt större uppmärksamhet i vetenskapsvärlden än någonsin tidigare. Vi har så många bevis att det vore vettigt att ta reda på om vi har att göra med ett riktigt orsakssamband eller om det finns någon annan förklaring till kopplingen mellan enterovirus och diabetes.
Rent etiskt sett känner Hyöty och hans forskningsgrupp att de bör fortsätta med projektet.
– Det är viktigt att utnyttja alla riskfria möjligheter att utreda om det går att förebygga typ 1-diabetes för att vi ska kunna stoppa sjukdomen, påpekar han.
Virus och andra yttre riskfaktorer är viktiga forskningsobjekt i det hänseendet eftersom forskarna tror att det är just de som gör att sjukdomen ökar så snabbt.
Enterovirus bakom allt?
Den finländska forskningsgrupp som forskar kring ett vaccin mot typ 1-diabetes misstänker att det är ett virus i gruppen Coxsackie B som utlöser sjukdomen. Det är ett enterovirus som förekommer årligen i Finland och orsakar bland annat förkylning, meningit (hjärnhinneinflammation), hjärtinflammation och vesikulös stomatit (även kallad höstblåsor eller hand-fot-munsjuka).
Största delen får en inflammation utan symtom. Men enteroviruset har hittats i bukspottkörteln och dess insulinproducerande celler hos barn med virussmitta. Forskningsgruppen utgår från att inflammationen ligger kvar i insulincellerna och senare aktiverar en process som utmynnar i diabetes.
Det är möjligt att virusgruppen Coxsackie B är förklaringen till en stor del av typ 1-diabetes.
Om forskningsgruppens vaccin fungerar kan det tas in i vaccineringsprogrammen hos oss och i andra länder.
Vaccinet måste ges redan i spädbarnsålder. Till en början skulle bara riskgrupper vaccineras, bland annat personer med diabetes i släkten.
