Större tilltro, mindre oro

543

Av Sari Savela

• Slösar du dina krafter på att oroa dig i onödan? Föreläsaren och inspiratören Anna-Liisa Valtavaara berättar hur du kan oroa dig mindre.

Händer det att du är överdrivet orolig? Det är nämligen många. Föreläsaren och författaren Anna-Liisa Valtavaara har sett att upp till nittio procent av människors bekymmer är helt utan grund. I flera år har hon föreläst och hållit kurser om temat oro och bekymmer. Där brukar hon göra en enkät bland deltagarna om orossvinnet.

– Om och om igen får jag svaret att bara några procent av bekymren är motiverade. Varför i fridens namn ska man oroa sig om man vet att största delen av bekymren är onödiga?

Hon menar att man kan och bör vänja sig av med överdriven oro.

– Man orkar bättre bära sin riktiga oro om man inte låter onödiga bördor ta resurser i anspråk.

Oro försämrar livskvaliteten

Vid diabetes är regelbunden rytm och hälsosamma levnadsvanor A och O. Det gäller att äta hälsosamt, röra på sig och sova tillräckligt mycket. Överdriven och ständig oro kan göra det svårare att hålla sig till en bra livsstil.

– När man är nedstämd och oroad, är det lätt hänt att man äter för att dämpa sorgen. Man brukar kalla det att tröstäta. En del dränker sin sorg i alkohol, säger Anna-Liisa Valtavaara.

Ohälsosam mat och dryck skänker kanske tröst för stunden, men i slutändan är de fel metod.

Oroar man sig för mycket för allt möjligt, orkar man till sist kanske inte ta hand om sig själv. Det blir inte av att motionera trots att man vet att det är nyttigt. Sömnkvaliteten blir sämre. Det kan vara svårt att somna in eller man vaknar på småtimmarna av de oroliga tankarna.

Å andra sidan kan överdriven oro ta sig uttryck i att man håller sig alltför petnoga till sunda vanor. Livet kretsar bara kring hur man bäst ska ta hand om sig själv. Fokus sätts alltför mycket på mat, motion och god sömn.

Tillförlit – en svår konst

Överdrivet beskäftiga människor finns det överallt. Vissa sitter fast i det förflutna och jamsar ständigt om det som varit. Andra är räddhågade och vill alltid försäkra sig om det som ska komma. En tredje typ förfärar sig, ömkar sig och tycker synd om sig själv, sina närstående och ibland hela världen. Dessutom finns det människor som utmärker sig med att alltid ge en varningens ord eller bära tunga bördor på sina axlar.

Ofta beror beskäftigheten på en känsla av otrygghet som bottnar i en rädsla att något hemskt kan hända. Och att livet då blir så mycket svårare.

– Det är lättare att se hotbilder än att förlita sig på att livet hjälper en vidare trots sjukdom eller andra motgångar, funderar Anna-Liisa Valtavaara.

Oro och bekymmer har sina rötter i barndomen. Den som växer upp med överbeskyddande föräldrar får överdriven ängslan så att säga med modersmjölken. Onödig oro och en tendens att försäkra sig om allt och alla kan också ha ett samband med en otrygg barndom, där barnet har tvingats ta alltför stort ansvar i alltför tidig ålder.

Valtavaara menar att överbeskyddande föräldrar kan stärka barnets lust att revoltera till exempel i tonåren. Det kan ge utslag i egenvården vid diabetes.

En mer sorglös morgondag

Vanligen blir orosbördan lättare när man kommer till insikt om sin situation och ser att man tagit på sig onödiga bördor. Den som oroar sig för framtiden bör vara medveten om att största delen av orosmomenten aldrig slår in. I sådana fall kan det vara bra att föra dagbok över sina orosmoment. Det öppnar ögonen för att många bekymmer är alldeles onödiga.

Det kan också vara bra att komma ihåg att en obotlig sjukdom inte försvinner med självömkan.

– När man gör allt som står i ens makt, återstår det bara att leva med tillförsikt och ta en dag i taget, säger livsstilscoachen Valtavaara.

Då och då kan det vara på sin plats att påminna sig om vems rädsla man bär med sig. Det är inte lönt att ta på sig ansvar som hör till någon annan.

Det är onödigt att oroa sig för framtiden för ingen vet hur den kommer att se ut. Du får inga extra dagar i livet av att ängslas. Det är också onödigt att spekulera. Ingenting blir bättre av att i all evighet fundera över varför man blivit sjuk. Det är bättre att acceptera det som hänt.

Låt dig inte dras med i känslor

Oroliga människor har ofta stor fantasi och de har lätt för att måla upp dystra bilder. Anna-Liisa Valtavaara ger rådet att återanvända och dra nytta av sin fantasi. Fokusera på att utveckla ljusa och positiva idéer i stället för att förfalla till dystra och negativa tankar.

Det är inte förbjudet att använda förnuftet.

– Slå till bromsarna när känslorna hotar att få övertaget.

Du behöver inte förneka dina känslor, men med lite eftertanke och viljestyrka kan du själv välja om du följer känslan eller förnuftet.

Ett bra sätt att lätta på bördan är att dela bekymren med någon. Delad börda är betydligt lättare att bära. Ibland kan bördan vara så stor att man måste ta till professionell hjälp. Dra dig inte för att söka hjälp! Det lättar och är till hjälp att få samtala med en psykolog, en psykoterapeut eller en samtalsterapeut.