Av Riitta Ahonen
• I Finland har njurtransplantationer utförts i femtio år och i dag ger de goda resultat. En tredjedel av transplantationerna utförs på diabetiker. Vad beträffar transplantation av bukspottkörtlar ligger vi fortfarande lite efter våra grannländer, men antalet ökar de närmaste åren.
Årligen får ungefär 1 700 finländare dialys. Ungefär en femtedel är personer med typ 2-diabetes och en dryg tiondel har typ 1-diabetes. Numera går det längre tid mellan diabetesdiagnos och dialysbehandling, visar de nyaste studierna. Tio år efter diagnosen är det ungefär två procent och trettio år efter diabetesdebuten ungefär åtta procent av typ 1-diabetikerna som får dialysbehandling.
De senaste decennierna har risken för njursjukdom vid diabetes minskat bland annat tack vare bättre behandling av diabetes och blodtryck. Dessutom har prognosen för tiden efter dialys förbättrats avsevärt vid typ 1-diabetes.
I Finland utfördes den första njurtransplantationen för femtio år sedan, 1964. I dag görs det mellan 180 och 200 njurtransplantationer om året i vårt land och en tredjedel av patienterna har diabetes. Hälften av transplantaten fungerar fortfarande tjugo år efter ingreppet. Hos en del diabetiker under 55 år kan man transplantera njure och bukspottkörtel samtidigt. Årligen utförs ungefär tio sådana operationer. Resultaten är goda eftersom cirka 65 procent av njur- och bukspottkörteltransplantaten fungerar tio år efter operationen. Transplantationerna av bukspottkörtlar kommer att bli fler inom kort och målet är just nu att transplantera femton bukspottkörtlar per år.
I Finland är transplantation av bukspottkörteln en nyhet om man jämför med exempelvis Sverige och Norge, där ingreppet redan har drygt trettio år på nacken. I Finland utförs årligen något under två transplantationer av bukspottkörtlar, medan siffran i Sverige är fyra och i Norge hela sju. I en del andra länder utförs transplantationer av bukspottkörteln också på patienter som inte hunnit utveckla njursvikt, men som har svårreglerad diabetes. Den typen av transplantationer förekommer ännu inte i Finland.
Operation inom 24 timmar
I dagsläget väntar ungefär 350 dialyspatienter på att få ny njure. Den genomsnittliga kötiden är ett och ett halvt till två år. Väntetiden varierar mycket beroende på hur snabbt det går att hitta ett transplantat som stämmer överens med mottagarens vävnadstyp och blodgrupp. Ett mål inför framtiden är att transplantationerna av transplantat från levande donatorer ska bli fler.
En njure måste tas från donatorn och transplanteras på mottagaren så snabbt som möjligt, vanligen inom 24 timmar. Ibland kan det gå längre tid utan att resultaten försämras. Ju kortare tiden för så kallad kall ischemi är desto snabbare brukar njuren börja fungera hos mottagaren.
Personer med njursvikt i slutstadiet sätts upp på väntelistan om de inte har någon annan allvarlig sjukdom som är ett hinder för transplantation. Cancer eller någon svår sjukdom i hjärta, lungor eller lever medför dock för stora risker vid organtransplantation. Det är viktigt att kroppen kan klara av långvarig immunsuppressiv medicinering mot avstötning. Läkemedlen försämrar motståndskraften mot infektioner och ibland måste infektionshämmande medicinering sättas in i förebyggande syfte.
Nya läkemedel
Ju bättre patienten mår inför transplantationen desto större är förutsättningarna att klara av ingreppet för både transplantatet och patienten. Ibland kan patienten ha mycket dålig allmänkondition efter många år av dialysbehandling. Resultaten är bättre ju kortare tid i dialys patienten har bakom sig när transplantationen ska utföras.
Kortisonbehandling sätts vanligen ut ungefär ett år efter transplantationen, om det inte finns något särskilt skäl för att fortsätta. Vid transplantation av bukspottkörteln avslutas kortisonbehandlingen ungefär sex månader efter ingreppet, om det inte finns särskilda skäl att fortsätta.
De viktigaste råden efter en transplantation är att undvika infektioner, ta sina mediciner regelbundet och ha hälsosamma levnadsvanor. Det är viktigt med hälsosam kost, tillräckligt med vila och regelbunden motion.
De senaste tio åren har det inte skett några stora omvälvningar i den immunsuppressiva behandlingen. En del nya läkemedel håller på att tas fram, men det finns än så länge inga kunskaper om effekterna eller säkerheten på längre sikt.
Transplantat opereras vanligen in hos en person som är ungefär lika gammal som donatorn. En hjärndöd människa är lämplig som donator om hon inte har motsatt sig organdonation under sin livstid. Vidare krävs det att personens njure har fungerat normalt och haft normal anatomi och att personen inte har haft sjukdomar som förstör njurarna, kroniska infektioner eller elakartade tumörsjukdomar. Transplantat kan också komma från något annat land, som sedan i gengäld får transplantat från Finland.
Följande experter på Hucs har intervjuats för artikeln: Agneta Ekstrand, avdelningsöverläkare och docent, Patrik Finne, ansvarig läkare på Finlands njursjukdomsregister och docent, Ilkka Helanterä, specialist i njursjukdomar, och Marko Lempinen, transplantationskirurg.
