Av Tiina Suomalainen
• Diabetes är en sjukdom som drabbar hela kroppen. Ett problem leder lätt till ett annat – och ett tredje. Högt blodsocker skadar blodkärlen och det är den bakomliggande orsaken till många följdsjukdomar vid diabetes. God blodsockerbalans och en hälsosam livsstil förebygger skador på kärlen och kan rentav stoppa en pågående ogynnsam utveckling.
Varför ingår personer med diabetes i riskgruppen för så många sjukdomar? Den enkla frågan säger en hel del om vilken komplex sjukdom diabetes är.
Enligt Elina Pimiä, sakkunnigläkare på Diabetesförbundet, måste vi först inse att diabetes inte bara är en sjukdom, utan många olika sjukdomar. Diabetes är ett samlingsnamn för ett stort antal olika typer av sjukdomar.
Ungefär en fjärdedel av alla med diabetes i Finland har typ 1-diabetes. Sjukdomen beror på insulinbrist som uppkommer till följd av en autoimmun reaktion i kroppen. Typ 1-diabetes med insulinbrist kan också utvecklas sekundärt, till exempel till följd av en skada eller en inflammation i bukspottkörteln.
Vid graviditetsdiabetes ger metabola förändringar i kroppen under graviditeten upphov till övergående hyperglykemi, en period med höga blodsockernivåer. Det finns också former av diabetes som beror en enda genetisk defekt.
– Majoriteten av personer med diabetes i Finland har typ 2-diabetes, som huvudsakligen beror på insulinresistens. Det betyder att kroppen har nedsatt förmåga att ta till sig insulin.
I dag vet vi att det finns många olika former av typ 2-diabetes, säger Elina Pimiä.
Vissa med typ 2-diabetes har svår insulinresistens, medan andra har intakt insulinkänslighet i vävnaderna. Likaså varierar det från person till person hur fetma inverkar på diabetes. Stor övervikt behöver inte alltid per automatik leda till typ 2-diabetes.
I andra fall kan redan en liten viktökning ge upphov till sjukdomen.
Särskilt äldre personer har en typ av diabetes som är stabil trots mycket lite medicinering.
Typ 2-diabetes kan också förekomma hos slanka personer. Även om typ 2-diabetes inte är en antikroppsrelaterad autoimmun sjukdom är insulinutsöndringen ofta lägre än normalt och sjukdomen kan kräva insulinbehandling inom några år efter debuten.
Hjärtat tar stryk
Både blodsocker som åker berg-och-dalbana och högt blodsocker skadar väggarna i de små blodkärlen och i de stora blodkärl som kallas artärer. Som ett resultat av skadorna kan funktionen i vissa organ bli allvarligt störd.
Typ 2-diabetes ökar till exempel mångfalt risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
– En del av hjärtproblemen vid diabetes beror på de förändringar i hjärtats energimetabolism, i nerver, i hjärtmuskelceller och i små blodkärl som sjukdomen ger upphov till. Störningar i hjärtats pumpförmåga, alltså hjärtsvikt, hör också ihop med diabetes, säger Elina Pimiä.
Allt detta kan utmynna i arterioskleros, artärförkalkning, eftersom diabetes gör att artärerna är känsliga för skador och plackbildning. Personer med diabetes löper därför större risk än normalt att utveckla artärsjukdomar, bland annat kranskärlssjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och benartärsjukdom.
Risken för förmaksflimmer ökar också och förmaksflimmer ökar risken för stroke.
Personer med typ 2-diabetes har ofta en mer omfattande metabol störning. Det kallas metabola syndromet och kännetecknas därutöver av högt blodtryck. Syndromet orsakas av insulinresistens, som påverkar kärlväggarna och därmed också ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Många organ i riskzonen
Långvarigt högt blodsocker, högt blodtryck och artärförträngningar kan inte bara skada hjärtat utan också njurarna, och leda till njursvikt. Risken gäller även för typ 1-diabetes.
Vid kronisk njursjukdom är njurfunktionen nedsatt och blodet renas inte ordentligt från slaggprodukter.
Elina Pimiä tillägger att höga och svängande blodsockernivåer i kombination med fetma kan orsaka fettlever, eftersom överskottsenergi lagras i levern som fett. Leverförfettning ökar insulinresistensen.
Inte heller ögonen är skonade från effekterna av diabetes. Vid diabetisk ögonsjukdom uppstår det förändringar i de små blodkärlen i ögonbottnen. Förändringarna är kopplade till obalans i blodsockret, högt blodtryck och ogynnsamma blodfetter. Den vanligaste följdsjukdomen vid diabetes är retinopati, som drabbar ögats näthinna. Lindriga förändringar i ögonbottnarna kallas bakgrundsretinopati.
– Fötterna är mycket utsatta. Högt blodsocker och dålig blodsockerbalans ökar risken för neuropati, en störning i det perifera nervsystemet som bland annat yttrar sig i domningar, stickningar och känselbortfall.
Dessutom försämras läkningen av vävnadsskador, särskilt av sår, vid högt blodsocker.
Blodflödet till benen kan försämras. Det kallas perifer artärsjukdom.
Kropp och sinne hårt utsatta
Diabetes försämrar immunförsvaret, vilket ökar benägenheten att drabbas av inflammationer och andra sjukdomar. När blodsockerbalansen är dålig äventyras kroppens förmåga att bekämpa virus och bakterier. Personer med diabetes får fler infektioner än andra och det tar längre tid att återhämta sig från dem.
Om följdsjukdomar har hunnit utvecklas, kan de försvåra återhämtningen från infektioner och öka risken för att drabbas av nya komplikationer.
– Infektioner påverkar diabetessjukdomen och diabetes i sin tur påverkar återhämtningen. Stressen vid plötslig sjukdom höjer blodtrycket och blodsockret. Särskilt vid typ 1-diabetes ökar risken för syraförgiftning som allmänt kallas ketoacidos. Vid sjukdom är det därför viktigt att hålla ett öga på blodsockret och justera insulindosen om det behövs, påminner Elina Pimiä.
När det gäller hjärnans hälsa har diabetes kopplats till en rad lindriga förändringar i kognitionen, alltså hur hjärnan bearbetar information. Äldre med diabetes har en något högre förekomst av Alzheimers sjukdom än personer utan diabetes.
Det förekommer många hypoteser om sambandet mellan Alzheimers sjukdom och diabetes. Insulin påverkar exempelvis funktionen hos hjärnans synapser, som är kontaktställen där nervimpulser överförs. Insulinresistens påverkar funktionen hos de små blodkärlen i hjärnan.
Personer med diabetes lider oftare av depression och ångest än andra.
– Det finns många orsaker till det. Vid typ 1-diabetes kan de bakomliggande orsakerna vara diabetesrelaterad trötthet och utmattning, stress till följd av en långvarig sjukdom och upplevelser av stigmatisering. Hos personer med typ 2-diabetes kan depression förklaras av övervikt, som har visat sig vara kopplad till depression.
En god cirkel
Allt detta kan låta hopplöst för en person med diabetes. Elina Pimiä betonar dock att det med regelbunden uppföljning och god vård som regel går att hålla sjukdomen inom ramen för behandlingsmålet för blodsockerbalansen, och därmed att förebygga organförändringar.
– Svängande blodsocker och höga blodsockernivåer belastar både stora och små kärl och orsakar metabola förändringar i hela kroppen. Därför är det viktigt att måna om sitt kärlsystem. Det innebär i klartext att blodtryck och blodfetter måste sänkas till nivåer som är lägre än hos personer utan diabetes. Ibland kan det kravet kännas svårt att acceptera, säger Elina Pimiä.
Förutom medicinering är livsstilsförändringar en grundbult framför allt i behandlingen av typ 2-diabetes.
– Rökstopp är ett absolut krav. Motionera minst tre gånger i veckan med tillräckligt hög intensitet och ät varierad och hälsosam kost.
Det är svårare att hålla sig till en hälsosam livsstil när humöret är i botten. Men redan ganska små saker kan förbättra det psykiska måendet, enligt henne. Vidare är det viktigt att tillåta sig själv att njuta av små, men bestående förändringar. Och humöret stiger när hälsan förbättras tack vare livsstilsförändringar.
– Det kan vara ett incitament som är början till bättre psykiskt mående i ett längre perspektiv, och som i sin tur kan förbättra blodsockerbalansen och förebygga andra sjukdomar, sammanfattar Elina Pimiä.
Två typer av riskgrupper
Personer med diabetes löper risk att drabbas av till exempel hjärtsjukdomar på grund av sin diabetes. De har alltså större risk att insjukna i hjärtsjukdomar än personer utan diabetes.
Å andra sidan kan personer med diabetes riskera att utveckla en allvarlig form av någon sjukdom. De insjuknar i och för sig inte oftare än andra. Men när de utvecklar en sådan sjukdom löper de större risk att få en allvarligare form än personer utan diabetes. Coronainfektion och influensa är två exempel på sådan utveckling.
