Av Sari Koski
• Ett stort spektrum av känslor kom fram i svaren på Diabetesförbundets enkät om corona. Den bevarades i mars-april av personer med diabetes och deras närstående. De svarande bedömde att deras mående var på relativt bra nivå och för en stor del av dem hade coronapandemin bara liten inverkan i vardagen. Många uppgav trots det att deras välbefinnande hade försämrats.
Enkäten besvarades av totalt 2 532 personer med diabetes och deras närstående. Av dem var 64 procent kvinnor och 36 procent män. Några svarande ville inte uppge kön. Vidare hade 63 procent typ 2-diabetes och 32 procent typ 1-diabetes, medan 2 procent hade någon annan typ av diabetes, bland annat Mody eller LADA.
Goda och dåliga förändringar
Ungefär hälften av de svarande bedömer att deras fysiska hälsa, psykiska hälsa och sociala liv är bra eller mycket bra. Coronatiden har inneburit positiva förändringar i många av de svarandes liv. De har nämligen fått mer tid för att koncentrera sig på hur de orkar och mår. Dessutom har de haft mer tid för att röra på sig och sova. Vidare har det varit lättare att fokusera på egenvården när stressen har minskat.
De svarande har upprätthållit sociala kontakter per telefon och på distans. Många har testat och använt Skype, Teams, Meet och Zoom. För en del svarande har det till och med varit välkommet med reducerade sociala kontakter. De som uppskattar ett lugnt liv har inte direkt suktat efter träffar och möten.
Men många uppgav att deras välbefinnande har försämrats. En fjärdedel av de svarande ansåg att den fysiska hälsan hade försämrats, en tredjedel hade upptäckt negativa förändringar i sin psykiska hälsa och orken och fler än varannan bedömde att det sociala livet hade krympt.
De som bedömde att hälsotillståndet hade försämrats uppgav att i synnerhet motion och rörelse hade minskat när idrottsplatser och andra ställen för aktiviteter var stängda. Extra förargligt var det att simhallar och gym hade stängt. Hälsotillståndet påverkades också av sämre blodsockerbalans och fler sjukdomar. Många berättade att sinnesstämningen gick upp och ner och att de tidvis var irriterade och stressade. Det förekom också leda, apati och passivering.
Många upplevde att livet på sätt och vis hade stannat upp när de inte kunde ägna sig åt sina fritidsaktiviteter eller träffa vänner och släktingar. Det gav utslag bland annat i oregelbundna matvanor, minskad motion, sömnstörningar, sämre omsorg om sig själv och försummelse av egenvården.
Varierande vårdkontakter
Under det senaste året varierade kontakterna med hälso- och sjukvården, men de genomfördes relativt bra. För drygt hälften av de svarande förlöpte vårdbesöken eller kontakterna med vårdenheten på normalt sätt trots coronapandemin. En fjärdedel hade inte lika täta vårdkontakter som tidigare, men de hade kontakt med vårdenheten allt efter behov. En femtedel hade bara sporadisk kontakt eller inga kontakter alls.
Bland personer med typ 1-diabetes genomfördes besöken på eller kontakterna med vårdenheten klart bättre än bland personer med typ 2-diabetes. Besöken eller kontakterna uteblev bara i undantagsfall. Bland typ 2-diabetiker uppgav bara varannan att vårdkontakterna hade skett på normalt sätt och hela 11 procent hade inte haft någon kontakt eller några besök alls.
Största delen av vårdkontakterna skedde på traditionellt sätt på mottagningen, men också distanskontakt och telefonkontakt förekom i stor omfattning.
Mycket att ta igen de närmaste åren
Under coronatiden har välfärdsunderskottet och vårdskulden skjutit i höjden och vi kommer att behöva stora satsningar på vården från kommunernas sida för att komma i kapp. I synnerhet behövs det insatser för välbefinnande och egenvård. Många med diabetes tycker fortfarande att de mår bra, men det har skett försämringar inom alla kategorier av välbefinnande och välfärd under det senaste året. Det är en utvecklingstrend som måste brytas.
Under coronaåret har egenvården vid diabetes varit ett mycket ensamt jobb, och alla har inte lyckats uppbringa nödvändiga resurser för att ta hand om sig. Diabetesförbundet arbetar för att samhället ska komma i kapp välfärdsunderskottet inom diabetesvården. Det är viktigt med ett integrerat angreppssätt som sätter psykiskt välbefinnande och social välfärd i fokus för hälsan. Dessutom är det viktigt att det finns stöd att tillgå för dem som känner att de behöver det.
Stort tack till alla som besvarade vår enkät. Rapporten finns i sin helhet på Diabetesförbundets webbplats www.diabetes.fi/files/21592/Diabeetikoiden_korona-arki_2021.pdf
Coronalivet är inskränkt
Pianisten Tuomo Partanen bor i Hankasalmi. Hela coronatiden har han längtat efter att få träffa och ha kontakt med människor över hela landet.
– Jag har lärt mig att leva på egen hand, men det har ibland varit tungt eftersom jag är konstnärligt lagd.
Han har bott tillsammans med en vän i nästan tjugo år, och det har tillfört livet och tillvaron nya nyanser. Dessutom har han av och till träffat bekanta i Hankasalmi kyrkby, när han har varit där på ärenden.
– Det har funnits stunder när jag har känt mig ensam och lite otrygg. De få kontakter jag haft har gått via telefon, sms och e-post. En del av mina långvariga vänner och till exempel min far har jag inte träffat på länge.
Kontakter på distans är krångliga för han har inte har lärt sig använda tjänster eller appar via dator.
Paus i karriären
Tuomo Partanen har varit pensionär i över sex år. I juni 2014 insjuknade han i stroke i höger hjärnhalva och blev tvungen att lära sig spela piano på nytt, först med vänster hand och sedan med båda händerna. Nu går det något så när att spela med båda händerna, men han har fortfarande en del problem med att kontrollera händerna. Han har tagit pianolektioner privat på medborgarinstitutet.
Men uppträdandena har varit få och därmed har tillskottet i kassan varit litet redan en länge tid.
– I höstas spelade jag piano offentligt på små konserter då och då här på min hemort, men jag har inte kunnat ge några större konserter. Det är dessutom svårt att röra sig med allmänna kommunikationsmedel i Finland. Man måste nästan vara detektiv för att per telefon eller via nätet klura ut förbindelserna.
Dessutom har Tuomo Partanen ägnat sig åt att skriva och recitera dikter. Han skrev bland annat två dikt- och aforismböcker 2016 och 2019. Dessutom har han innehaft diverse roller på Venekoski sommarteater. En långvarig dröm har varit att ge ut den första skivan med pianomusik. Det har han nu sökt stipendium för.
