Från asfaltvägar ut i naturen

299
Foto: Shutterstock

Av Tuija Manneri

• Vi behöver alla ha kontakt med naturen. Skogar, åkrar och vattendrag berikar människans mikrobiom och det stärker kroppens immunsystem och skyddar oss mot sjukdomar.

Vad har miljöskydd, blåbär, sällskapsdjur, skogsutflykter, trädgårdsskötsel och naturdaghem gemensamt?

– De medverkar alla till att berika människans mikrobiom och påverkar den vägen vår hälsa, berättar Tiina Laatikainen, direktör för avdelningen Folkhälsa och välfärd på Institutet för hälsa och välfärd och professor i hälsofrämjande vid Östra Finlands universitet.

I människokroppen är mikrobiomet som en stor grupp påverkare som inte kan ses med blotta ögat och som innehåller bland annat bakterier, virus och svampar. Mikrobiomet lever på huden, i luftvägarna, i tarmkanalen och på alla andra slemhinnor, exempelvis i könsorgan.

– Mikrobiomet påverkas av möten med omgivningen: allt vi rör vid, äter, dricker och andas.

Mikrobiomets viktiga uppgift är att skydda kroppen, eftersom det kontinuerligt utbildar människans immunförsvar. Vid möten med mikrober lär sig vårt immunsystem att fungera balanserat och känna igen vad som på riktigt är farligt och vad som inte är det.

Miljön blir lidande, mikrobiomet utarmas

Förståelsen för miljöns betydelse för människans mikrobiom har ökat under de senaste åren, och forskarna talar om den så kallade biodiversitetshypotesen. Det står för tanken att den ensidiga livsmiljön och den krympande biodiversiteten leder till att mikroorganismerna i miljön och människans mikrobiom utarmas.

– Det kommer allt mer forskning och kunskap om att en miljö med biodiversitet och artrikedom stöder större diversitet i människas mikrobiom. Till följd av urbanisering och förändrade levnadsvanor har människan inte längre lika naturliga kontakter med den omgivande naturen som tidigare, och det påverkar mikrobiomet, säger Tiina Laatikainen.

Det väsentliga är inte bara det att människan möter många typer av mikrober i sin omgivning. Det är också av betydelse vilken typ de är av. Vissa typer kan öka sjukdomsrisken, till exempel enterovirus har i studier visat sig vara relaterade till typ 1-diabetes. Å andra sidan är det känt att andra arter förebygger sjukdomsrisker. 

Artrikedomen inom bakteriesläkten Acinetobacter är kopplad till manifestationen av de proteiner, cytokiner, som är centrala för immunsystemet. 

Om någon art i mikrobiomet minskar eller försvinner, kan en annan art ta över och orsaka problem.

– Vid atopiskt eksem blir Stafylococcus aureus lätt den dominerande bakterien i huden, vilket ökar den inflammatoriska reaktionen.

Sjukdomar ökar

När mikrobiomet utarmas är det risk för att immunsystemet lättare kommer i obalans. Då uppfattar immunsystemet de vanliga biopartiklarna i miljön, proteiner eller bakterier, som farliga. Det utlöser en försvarsreaktion i kroppen som sätter i gång och bekämpar biopartiklarna.

– Ett sådant oändamålsenligt inflammatoriskt svar kan ha samband med en ökning av autoimmuna sjukdomar, såsom allergi, allergisk astma, typ 1-diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar, understryker Tiina Laatikainen.

Obalansen i immunsystemet påverkar också låggradiga inflammationer i kroppen.

– Immunsystemet är så att säga på sin vakt hela tiden. Det har samband med exempelvis metabola syndromet, psykiska problem och eventuellt också med flera cancerformer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Tarmfloran producerar också neurotransmittorer och de förefaller att på något sätt reglera produktionen av stresshormoner. Dessutom tyder vissa studier på att mikrobiomet har ett samband med hjärnfunktionen, även om beläggen inte är särskilt starka.

– Forskarna utgår från att det i något hänseende kan handla om vissa neurologiska sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, tillägger hon.

Kosten kan spela roll

Det viktigaste mötet med ett diversifierat mikrobiom sker under de första levnadsåren eftersom immunsystemet då byggs upp kraftigast. Till exempel den viktiga tarmfloran utvecklas tidigt.

– Den påverkas redan under fosterstadiet, av förlossningssättet och av amningen, och av allt som barnet sedan äter, dricker, andas och rör vid. Barn måste få gräva i jorden med händerna, kanske stoppa lite mull i munnen.

Också sällskapsdjur kan berika människans mikrobiom med sitt eget mikrobiom. I en finländsk studie upptäcktes det att risken för att ett barn insjuknar i typ 1-diabetes under det första levnadsåret minskar avsevärt, om det finns en hund i familjen.

Mikrobiomet är relativt beständigt och finns kvar i vuxen ålder till exempel på huden på ungefär samma sätt som i barndomen. Å andra sidan förändras mikrobiomet och modifierar immunsystemet ända in i ålderdomen. Det påverkas bland annat av sjukdomar, läkemedel, sömnvanor, måltidsvanor och motionsvanor.

– Vi påverkar hela tiden aktivt vårt eget mikrobiom bland annat via kosten. Säkrast gynnas mikrobiomet av allsidig kost innehållande grönt, frukt och bär. Grönsaker och fullkornsprodukter innehåller stora mängder näringsfiber och tarmfloran framställer kortkedjiga fettsyror av fibrerna. Fettsyrorna kan skydda mot låggradiga inflammationer.

Staden behöver natur

Som en lösning på utarmningen av mikrobiomet har finländska forskare tagit fram programmet Småbarnspedagogiken i rörelse. Det går ut på att lämna hemmets fyra väggar och bege sig ut i skogen, ströva runt på landsbygden och utforska vattendrag.

Det kan vara skogsutflykter, bär- och svampplockning eller kanske ett svalkande dopp i en sjö. I programmet ingår allt som ger kontakt med obebyggd natur, oberoende av om det är i närmaste skog, på potatisåkern, i sommarstugan, på en odlingslott, under en fisketur, på punktorientering eller på en fjällvandring.

– I en stadsmiljö med hög hygiennivå och hög levnadsstandard är mikrobiomet alltid fattigare än i obebyggd natur. Tanken bakom programmet är att vi människor ska ha fler naturkontakter och att kontakterna ska stärkas, berättar Tiina Laatikainen om bakgrunden till programmet.

Studier visar tydligt att livsmiljön inverkar på mikrobiomet. Till exempel har allergierna ökat mest i de miljöer där urbaniseringen har framskridit längst.

– Samma skillnad har setts mellan landsbygdspräglade och stadspräglade områden på olika ställen i världen. I landsbygdpräglade områden i Karelska republiken förekommer mindre allergier än på den finska sidan och i Mongoliet mindre bland nomadfolken än bland invånarna i huvudstaden Ulan Bator.

Tiina Laatikainen påpekar att naturen kan vara nära människan också i städerna.

– Vi behöver fler stadsodlingar, grönområden, naturdaghem plus evenemang och verksamheter som tar ut de boende i naturen.