Av Hanna Vilo
• Vagusnerven är en komplicerad nerv men ett extremt viktigt hjälpmedel för avslappning. Det är lätt att aktivera den genom djupandning.
Hur vore det med en reglerspak som du kan manövrera för att koppla bort kraftig stress när som helst? Kroppen återgår till att slappna av, trots att huvudet är fullt av irritation, ilska eller rädsla? Blotta tanken känns säkert lockande.
Tyvärr går det inte att installera reglerspakar i oss människor, men den goda nyheten är att det redan nu finns ett liknande system i vår kropp, även om det är ganska komplicerat och komplext. Med rätt stimulans får spaken kropp och sinne att slappna av snabbt. Den kallas vagusnerven eller den kringströvande nerven.
Vagusnerven är den längsta nerven i människokroppen. Den startar i hjärnan och sträcker sig till så gott som alla inre organ från lungorna till början av tjocktarmen. Det är den viktigaste nerven i det parasymatiska nervsystemet, den gren i det autonoma nervsystemet som står för vila och avslappning.
Många positiva effekter
När det parasympatiska nervsystemet aktiveras via stimulering av vagusnerven, ger det upphov till många positiva och hälsosamma effekter i kroppen. Det sänker bland annat hjärtfrekvensen och lindrar inflammationer i kroppen, förbättrar matsmältningen och tarmfunktionen, stärker motståndskraften, fördjupar andningen och stimulerar psyket.
Nina Sajaniemi, professor i pedagogik och neuropsykolog vid Östra Finlands universitet, konstaterar att behovet av att aktivera det parasympatiska nervsystemet accentueras i dagens hektiska livsstil. Till följd av jäkt och oro kan det hända att det sympatiska, aktiverande nervsystemet hos många fortgående är påkopplat. Då hinner varken kroppen och hjärnan återhämta sig ordentligt.
– Stress i sig är ingenting negativt eftersom stress bland annat ger energi att komma i gång. Problem uppstår först om det sympatiska nervsystemet fortsätter att vara aktivt och ingen ordentlig återhämtning sker.
Hon nämner coronaåret som exempel, när livet har varit förenat med större osäkerhet och fler hotbilder än normalt.
– Många har varit uppfyllda av negativa tankar, som i sin tur har lett till att kroppen varit i ständig beredskap. För att balansera upp tillståndet behövs det avslappnande sysslor och goda mänskliga relationer.
Mycket utforskad nerv
Matti Airaksinen, professor i anatomi på Helsingfors universitet, säger att det i dag bedrivs mycket forskning om vagusnerven ute i världen. Enligt honom är stimulering av vagusnerven kopplad till enormt många möjligheter att förbättra hälsa och välbefinnande.
– I dag används stimulering av vagusnerven för att behandla epilepsi och astma. Dessutom har det undersökts om metoden kan användas för att behandla exempelvis depression och huvudvärk, men det finns än så länge inga tydliga belägg för sådana effekter.
Trots det stora antalet studier vet man fortfarande inte särskilt mycket om vagusnerven. Det är ingen lätt match att studera vagusnerven för dess effekter når ut över ett mycket stort område i kroppen.
– En annan fråga är att vagusnerven vanligen undersöks på försöksdjur. Vi på Helsingfors universitet har undersökt den på möss. Och resultaten håller inte nödvändigtvis streck för människor.
Det vi vet om vagusnerven är att den reglerar bland annat hjärtrytmen, lungfunktionen och matsmältningen genom att den förmedlar både motoriska och sensoriska signaler. Den förmedlar alltså information från hjärnan till målvävnaderna i inre organ och vice versa. Dessutom tar vagusnerven emot sensorisk information, men största delen av den är omedveten för människan.
– Vi vet till exempel att tarmfloran påverkar hjärnan via vagusnerven. Men vi människor är inte medvetna om det som händer.
Andningen aktiverar vagusnerven
Hur ska man då manövrera den komplicerade avslappningsspaken? Det är lätt att börja slappna av: man måste bara komma ihåg att andas djupt.
Vid stress blir andningen automatiskt ytlig, och både inandnings- och utandningstakten är för snabb. När man fokuserar på andningen och andas in djupt genom näsan ända ner i mellangärdet, blir utandningen automatiskt långdragen och lugn. Vid andningen tänjer kroppen på sig och det aktiverar vagusnerven. Det får uppenbarligen kroppen att slappna av.
– Vi vet inte exakt varför djupandning aktiverar vagusnerven. Det vi vet är att det är så och att det går snabbt, säger Matti Airaksinen.
Enligt Nina Sajaniemi aktiveras vagusnerven och samtidigt det parasympatiska nervsystemet också av sociala situationer, där man känner sig bra och uppskattad. Därför är trygga mänskliga relationer av största vikt för hälsa och välbefinnande.
– Det känns tryggt, när man i sällskap med andra upplever att man blir sedd och hörd och att någon är närvarande och rör sig på samma våglängd. Då aktiveras det parasympatiska nervsystemet.
Lugn och medkännande samvaro ökar produktionen av bland annat hormonerna dopamin och oxytocin. Dopamin får oss att må bra och oxytocin ger en känsla av att det går att lita på andra.
– Det är hormoner som starkt bygger upp en samhörighetskänsla, säger hon.
Vagal broms ger större lugn
Extra viktiga är goda och trygga mänskliga relationer i barndomen, eftersom vi då lär oss använda den vagala bromsen. En vagal broms är en metafor, som signalerar att människan själv kan lära sig att slappna av i stressiga situationer.
Småbarn kan inte lägga band på sig. När de blir uppskrämda eller irriterade försätts kroppen omedelbart i beredskapstillstånd och då behöver de en vuxen som kan lugna ner situationen.
– När barn om och om igen får uppleva att en vuxen i en stressande situation lugnar ner läget, lär de sig att det inte är så farligt med en obehaglig situation. Så småningom lär sig barnen själva att koppla av, säger Nina Sajaniemi.
Återkommande signaler om skydd och säkerhet gör alltså att barnen gradvis utvecklar ett urval metoder som de kan ta till för att lugna ner sig. Först efter tonåren har de tillägnat sig en något så när heltäckande metodarsenal. Då är frontalloben i hjärnan tillräckligt långt utvecklad för att människan ska kunna ge sig själv en order om att lugna ner sig.
I vuxen ålder är förmågan att lugna ner sig och slappna av till nytta i många hänseenden. När förmågan väl har internaliserats, varseblir man sitt behov av avslappning redan innan man tappar nerverna för gott.
– När känsloregleringen fungerar, fångar människan upp de ögonblick när det finns orsak att lugna ner sig och andas djupt eller räkna till tio.
Den som inte i stressiga situationer i barndomen fått uppleva trygg samvaro, har som vuxen en tendens att gripas av ångest, bli provocerad och snabbt ge sig in i olika situationer. Nina Sajaniemi försäkrar emellertid att det går att ändra saker och ting också senare.
– Känsloregleringen kan rättas till exempelvis med intensiv terapi. Men det är av största vikt att förstå att det behövs andra människor för att generera upplevelser av trygghet.
