Tarmsjukdomar – en ny folksjukdom?

182
Bild: Shutterstock

Av Sari Savela

• Tarmsjukdomarna ökar kraftigt. Också diabetes ökar, men varför gör de det? Det vet egentligen ingen. 

Över 50 000 finländare lider av någon inflammatorisk tarmsjukdom, antingen Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. För inflammatoriska tarmsjukdomar används allmänt förkortningen IBD. Symtom på IBD-sjukdomar är diarré, blod i avföringen, buksmärtor, viktnedgång och feber.

De senaste decennierna har inflammatoriska tarmsjukdomar ökat enormt. Varje år får drygt 2 000 finländare diagnosen inflammatorisk tarmsjukdom. Två tredjedelar av dem diagnostiseras med ulcerös kolit. Hos barn och ungdomar är Crohns sjukdom och ulcerös kolit lika vanliga diagnoser. 

– Vanligen insjuknar de 15–30-årsåldern, men det finns också personer i 80-årsåldern som insjuknar, säger gastroenterologen Airi Jussila.

De senaste tio åren har hon huvudsakligen arbetat med forskning och utveckling kring tarmsjukdomar.

– Det handlar inte om att exempelvis diagnostiken skulle ha förändrats. Det är ett globalt fenomen. Sjukdomarna ökar fortfarande mest i de högst utvecklade länderna, men de ökar också i utvecklingsländerna när levnadsstandarden stiger.

Många samverkande faktorer

Det är inte känt vad ökningen av tarmsjukdomar beror på.

– Bakom sjukdomarna ligger sannolikt både ärftlig benägenhet och miljöfaktorer. Man utgår från att till exempel kost, antibiotika och överdriven hygien spelar in. Också tarmfloran och kroppens immunsystem, alltså försvarssystemet, medverkar till om det uppstår en inflammatorisk reaktion eller inte mot kroppen, påpekar Airi Jussila.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligare i norra Finland än i de södra delarna av landet, visar studier. Detsamma gäller USA och resten av Europa; i norr insjuknar man lättare än i söder. Bristen på D-vitamin och solljus kan vara en förklarande faktor. Hypotesen har emellertid inte bekräftats genom studier. 

Äldre IBD-patienter ökar hela tiden. Ofta har äldre också andra sjukdomar, bland annat typ 2-diabetes. Än så länge finns det ganska lite information om kopplingen mellan diabetes och tarmsjukdomar. Det finns inte heller någon statistik över antalet diabetiker med tarmsjukdom.

Inget läkemedel mot alla tarmsjukdomar

Inflammatoriska tarmsjukdomar behandlas som regel med läkemedel. En del av läkemedlen har förebyggande effekt. Sjukdomarna kännetecknas av att de varierar mellan symtomfri remission och akuta faser. I bästa fall kan den symtomfria fasen hålla i sig flera år. Av okända orsaker inflammeras sedan tarmen allt emellanåt. De akuta faserna behandlas med kortison, som tillkom som behandlingsmetod på 1950-talet. Det var en avgörande upptäckt för att minska dödligheten i sjukdomarna.

För diabetiker kan kortisonbehandling ställa till med problem eftersom blodsockret stiger av kortison. Under behandlingen kan typ 2-diabetiker som normalt klarar sig utan insulininjektioner behöva ta insulin, eftersom insulinbehovet ökar vid kortisonbehandling. Hos barn kan kortison påverka tillväxten.

– Det vore bra om vi kunde få något annat läkemedel för de akuta faserna, säger Airi Jussila.

– Biologiska läkemedel och cytostatika förskrivs när andra läkemedel inte ger någon effekt De kan sättas in i en akut fas. Om de ger effekt kan de fortsatt sättas in som underhållsbehandling.

Däremot finns det ingen medicinering som hjälper alla och i de svåraste fallen måste patienten opereras.

– Tanken på operation kan kännas skrämmande. Men största delen är nöjd med sitt liv efter operationen.

Studier pågår

Vissa patienter har varit besvärsfria tack specialkost, men det har inte kunnat påvisas att inflammationen läker med kostbehandling. Erfarenheterna av effekterna av olika kostvanor eller kosttillskott är individuella. Det finns inga vetenskapliga belägg för att en viss typ av kost har botande effekt.

– Det är självfallet bra om någon specialkost hjälper. Men man ska inte sluta med medicinering på egen hand, säger Airi Jussila.

God näringsstatus är av stor vikt i behandlingen av tarmsjukdomar. Undernäring måste först behandlas för att medicineringen ska ha någon effekt på tarmsjukdomen. 

Det pågår mycket forskning om tarmsjukdomar, särskilt i orsakerna bakom sjukdomarna. Också nya behandlingar är ett aktuellt forskningsområde, bland annat avföringstransplantation. Olika kostalternativ undersöks också.

Psykiskt stöd behövs

När någon insjuknar i en kronisk sjukdom fokuseras behandlingen vanligen på den fysiska sjukdomen. Det är emellertid en chock att drabbas av en kronisk sjukdom. Till en början kan det kännas som en lättnad att få en diagnos på symtomen. Men strax därefter kommer tankarna och frågorna: Varför just jag? Kunde jag ha gjort något för att förhindra sjukdomen? Föräldrar till IBD-barn skuldbelägger ofta sig själva eftersom sjukdomen varar resten av livet och påverkar vardagen. 

Upp till en femtedel av IBD-patienter under 30 år upplever att de inte klarar av vardagen. Det visar en studie från 2019.

– Siffran är oroväckande hög. Den tyder på ett behov av psykiskt stöd, tycker jag. Vården är väl medveten om problemet och det finns en hel del planer. Men i våras måste allt läggas på is på grund av coronapandemin. Gruppstöd kan vara en lösning på problemet.

Hon menar att det behövs fler sjukskötare med inriktning på IBD.

  Det går inte att behandla IBD-sjukdomar utan en specialistsjukskötare. Inom Tammerfors universitetssjukhus får patienterna alltid träffa en gastroenterolog och en IBD-sjukskötare. De kan också få träffa en psykiatrisk sjukskötare om de kommer sig för att be om det.

Tarmsjukdomar kan dessutom bli en dyr historia för patienterna. En del av läkemedlen är nämligen ganska dyra och Folkpensionsanstalten ersätter bara en del av dem.

– Ja, jag har två allvarliga sjukdomar som kan begränsa mitt liv. Dessutom är jag rädd för att medicinerna inte ska fungera tillräckligt bra, säger Valtteri. Bild: Sari Savela

”Jag hade velat ha mer information”

Valtteri Savela, 19 år och från Esbo, fick typ 1-diabetes när han var åtta år. De senaste åren har sjukdomen varit välinställd och han har accepterat sin diabetes. Våren 2019 fick han konstiga besvär, ont i magen och diarré. I juni gjordes koloskopi och det visade sig att han hade ulcerös kolit.

– Till en början trodde jag att det inte var en kronisk sjukdom. Det kändes overkligt att få diagnosen.

– Så småningom gick det upp för mig att jag måste ha livslång medicinering och att sjukdomen kan begränsa mitt liv. Det kändes brutalt.

Valtteri har aktivt sökt information om sjukdomen. En extra viktig informationskälla är föreningen IBD ja muut suolistosairaudet ry:s webbplats. Han har också gått med i en IBD-grupp på Facebook, där det finns över 5 000 andra i samma situation. 

– Jag har ställt frågor om andras erfarenheter och fått svar. Det har hjälpt mig en aning.

– Jag har haft mycket få läkarbesök. Och det tycker jag är lite konstigt. Jag hade gärna velat ha mer information.

I början behandlades hans tarmsjukdom med förebyggande medicinering. Det fungerade ett tag, men några månader senare måste kortison sättas in.

Först gav kortisonet ingen riktig effekt. När kortison kombinerades med läkemedlet Imurel blev både behandlingssvaret och effekten bättre.

– Nackdelen med kortison var att det fick blodsockret i obalans. Några andra nackdelar hade jag inte. Kortison kan ha en del biverkningar: sömnlöshet, ledsmärta, svullnad eller utslag. Som tur är fick jag inga sådana biverkningar, säger han.

Just nu är hans tarmsjukdom mycket välinställd och medicineringen funkar bra.

– Det kan kännas hemskt till en början, men det blir lättare med tiden. Vanligen finns det någon lämplig behandling för alla. 

Är du rädd för framtiden?

– Ja, jag har två allvarliga sjukdomar som kan begränsa mitt liv. Också den ökade risken för tarmcancer oroar mig lite. Dessutom är jag rädd för att medicinerna inte ska fungera tillräckligt bra.