Av Tiina Suomalainen
• Vi åldras i varierande takt. Skillnaderna i biologisk ålder mellan människor i samma ålder kan vara tiotals år. Hur gammal tror du att du är?
Det finns än så länge inget mirakelmedel för långt liv utan det enda som funkar är hälsosamma levnadsvanor.
Den ena kan vara skarp och stark i 90-årsåldern, den andra kan vara en skör gamling redan i 60- eller 70-årsåldern. Vad beror det på?
Det finns tre faktorer som påverkar åldrandet: gener, miljö och slumpen. I livets kortlek föds vi med vissa kort som vi i viss utsträckning kan ändra med våra levnadsvanor och vårt beteende. Men spelat kan få en ny vändning av en joker, när slumpen griper in.
Genernas inverkan på livslängden är i snitt 25 procent. De kan i princip påverka livslängden på två sätt. ”Sjukdomsgener” ökar risken för sjukdomar som förkortar livet, bland annat cancer och aterosklerotiska sjukdomar. ”Åldersgener” medverkar i sin tur till att förebygga sjukdomar eller fördröja åldrande på många olika sätt.
Med miljö avses levnadsvanor och exponering från livsmiljön, men begreppet inbegriper också de påfrestningar och exponeringar som våra föräldrar och mor- eller farföräldrar har utsatts för. De överförs mellan generationer med hjälp av så kallad epigenetisk ärftlighet.
Kronologisk och biologisk ålder
Det sägs att åldern bara är en siffra. Och så är det i själva verket ofta.
Med kronologisk ålder avses det antal år som förflutit sedan födelsen, medan biologisk ålder avser livskraften mätt med flera olika indikatorer. Skillnaden i biologisk ålder mellan människor i samma ålder kan vara flera tiotal år.
– Den biologiska åldern förutspår livslängden bättre än den kronologiska åldern. Det är det som är fördelen med den. Men vi har inget entydigt mått på den biologiska åldern. Den kan mätas bland annat med blod- eller vävnadsprover, säger Taina Rantanen, professor i gerontologi och folkhälsa.
De senaste åren har det pågått omfattande forskning kring telomerer som indikatorer för biologisk ålder. Telomerer är DNA-sekvenser som sitter i ändpartiet av kromosomerna. De förkortas när människan blir äldre, men i olika takt hos olika människor. Ju snabbare telomererna förkortas, desto snabbare åldras människan.
Den biologiska åldern kan också bestämmas med tester av funktionsförmågan, till exempel beroende på hur stor muskelstyrkan är eller hur bra sinnesorganen fungerar.
– Faktorer kopplade till funktionsförmågan har konstaterats förutsäga dödligheten och de är faktorer som människan själv kan observera. Den som har bra muskelstyrka vid sextio, lever sannolikt längre än en person med sämre muskelstyrka.
Och om någon ser yngre ut än vad han eller hon är, är det ett tecken på längre liv?
– Det kan det vara. Men enligt studier är det åtminstone så att den upplevda åldern förutspår livslängden. De som känner sig yngre än sina ålderskamrater lever ofta längre än de som känner sig äldre än sina ålderskamrater.
Lägre blodtryck, kolesterol och vikt
– Människans garantitid är 65 år. Garantitiden kan förlängas med i snitt 20–30 år förutsatt att man förvaltar sitt pund väl. Vi kan inte påverka det kronologiska åldrandet, men vi kan påverka det biologiska åldrandet.
Det bekräftar Timo Strandberg, professor och specialistläkare i intern medicin och geriatrik.
Aterosklerotiska sjukdomar, sjukdomar i artärerna, är den viktigaste faktorn bakom åldrande. Han uttrycker det i ett nötskal: vi är lika gamla som våra artärer. Även demenssjukdomar ökar risken för att åldras i förtid. Likaså har sjukdomar som påverkar minnet ofta en aterosklerotisk sjukdom i bakgrunden.
– En stor fråga är hur vi kan påverka åldrandeprocessen. I dag är svaret genom att förebygga och behandla risker för aterosklerotiska sjukdomar, alltså högt kolesterol och högt blodtryck, och genom att röra på oss och banta vid övervikt.
Tyvärr finns det än så länge inget mirakelmedel för långt liv. Det enda som fungerar är att ha en hälsosam livsstil. Här talar vi om de gamla vanliga råden: rök inte, andas inte heller in andra mikropartiklar, ät enligt näringsrekommendationerna, motionera, sov och vila tillräckligt och håll rimlig vikt.
Det pågår mycket intensiv forskning kring läkemedel som påverkar åldrandeprocesserna.
– En intressant kandidat är ett gammalt beprövat medel, nämligen metformin. En studie kring dess effekter har startat i USA, berättar Timo Strandberg.
Är telomererna hemligheten bakom hög ålder?
Telomererna har fått en viktig roll i forskningen kring åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.
Det finns sjukdomar där telomererna är kortare än normalt. Bland annat vid kranskärlssjukdomar är telomererna betydligt kortare än i normala fall. Förkortade telomerer är också kopplade till åderförkalkning och högt blodtryck.
Hos diabetiker åldras blodkärl och vävnader i förtid. Det beror bland annat på låggradig inflammation och oxidationsstress i cellmetabolismen. Hos patienter med typ 1-diabetes är telomererna i leukocyterna i blodet och hos patienter med typ 2-diabetes i monocyterna i blodet kortare än hos friska försökspersoner, visar studier.
– Livscykeln riskerar att förkortas vid diabetes med följdsjukdomar, bekräftar Timo Strandberg.
Även vid Alzheimers sjukdom, reumatoid artrit, ledbrott, psoriasis och en del andra sjukdomar är telomererna kortare än vanligt.
Nobelpristagaren i medicin Elizabeth Blackburn och hälsopsykologen Elissa Epel har skrivit en bok om telomerforskning med titeln Telomereffekten, yngre längre med telomerforskarnas livsstilsråd. De hävdar att det är möjligt att förlänga telomererna och på så sätt få ett längre liv.
Det behövs inga särskilda tricks för att värna om sina telomerer. I stället ska man föga överraskande satsa på en hälsosam livsstil.
Författarna påpekar dock också att stress kan förkorta telomererna. De presenterar forskningsresultat som tyder på att telomererna kan förlängas med stresshanteringsmetoder som meditation och medvetet närvaron.
Plats för njutning
Människor kan drabbas av många olika motgångar och sjukdomar, men det betyder inte att de dör tidigare. Taina Rantanen nämner sin egen mamma som ett gott exempel. Under sitt liv drabbades mamman av många olika sjukdomar och blev trots det mycket gammal.
– På senare tid har det pratats mycket om resiliens. Det innebär förmåga att återhämta sig och vara flexibel vid motgångar. Människor med ett resilient reaktionssätt kan finna alternativa tillvägagångssätt. De sitter inte fast i motgången och grämer sig utan tar ett aktivt grepp om livet.
Resiliens kan också vara en biologisk faktor. Det innebär att kroppen kan återhämta sig från motgångar. Den förmågan uttrycks bland annat av muskelstyrka och gångtempo. Med god muskelstyrka återhämtar man sig bättre från benfrakturer och lever längre än de som hade dålig muskelstyrka före en fraktur.
Man kan förstås fråga sig om ett långt liv i sig är värt att eftersträva. Redan nu lever vi i snitt 35 år längre än man gjorde på 1940-talet.
– Funktionsförmåga och ett meningsfullt liv är viktiga, inte ålder, påpekar Timo Strandberg.
Taina Rantanen är inne på samma linje. Till ett gott liv hör också kvalitet, inte bara kvantitet.
– Det måste finnas plats för njutning. Som det står på en hustavla: ”Livet är för kort för vardagsost och dåligt vin.”
