Av Tuija Manneri
• Det är lätt för en optimist att se de goda sidorna i livet, men också en pessimist mår bra av att träna sig i en mer positiv livssyn. Det kan ge bättre hälsa, fler år i livet och större motståndskraft.
Merparten av alla människor, ungefär 80 procent, anser sig vara lyckliga. Men vad är det som gör oss lyckliga eller olyckliga?
– För några år sedan berättade över 200 000 finländare om nyckeln till lycka i deras liv för arbetsgruppen bakom tv-programmet Elämä pelissä (ungefär ”Det gäller livet”) där deltagarna fick träna sig i att leva ett gott liv och bli lyckliga. I svaren låg familj, partner och partnerskapet högst på lyckolistan. De var lika viktiga för både lyckliga och mindre lyckliga människor, säger Pekka Mustonen, läkare som deltog i arbetsgruppen och tillika vd för förlaget Duodecim.
Trots att nära och kära spelar en stor roll försvinner inte lyckan för resten av livet, även om man förlorar dem. Sorg och besvikelse hör ihop med skilsmässa, död och andra stora omvälvningar i livet, men de balanseras vanligen upp inom ett par år.
Inte heller inkomst- eller utbildningsnivå är avgörande för ett lyckligt liv. Den som har små ekonomiska tillgångar och låg utbildningsnivå kan känna sig lyckligare än den som är rik och har högskoleutbildning. En sjuk människa kan också känna sig lyckligare än en frisk människa.
– I själva verket spelar sjukdom en mycket liten roll för om man är lycklig eller inte. Till en början kan man känna sig nedstämd en tid, men om sjukdomen inte blir en bestående smärta eller hotar självbestämmanderätten lär sig människor vanligen att leva med den. Studier visar till exempel att cancersjuka kan leva lyckliga länge. Det väsentliga är hur bra man blivit du med sitt liv.
Ett bestående lyckligt tillstånd hänger alltså i slutändan på något annat än svårigheter eller framgång.
– Människor som känner sig väldigt lyckliga har visat sig vara mycket optimistiskt lagda.
– De ser ljust på framtiden, de har drömmar och känner hopp, de är tacksamma, hjälpsamma och förlåtande och de upplever att de har ett betydelsefullt liv. Dessutom värnar de sina sociala relationer, tillägger Pekka Mustonen.
Perspektivet inverkar
Uppskattningsvis hälften av lyckokänslorna beror på generna och ungefär 10–20 procent på yttre faktorer som pengar, ålder eller hemland. Den resterande delen, 30–40 procent, beror på människans egna attityder och uppfattningar.
– Och dem kan man och ska man påverka.
– Livet blir outhärdligt om små misslyckanden eller motgångar som är obetydliga i andras ögon orsakar konstant irritation och stress. I stället för att bli irriterad kan man försöka tänka på vad som kan vara positivt i situationen och trösta sig med att det också kunde vara värre. Till exempel när någon gör farliga omkörningar i trafiken kan man i stället vara tacksam för att det inte hände någon olycka.
– När man om och om igen tillämpar det tänkesättet, ser man så småningom allt fler positiva sidor i det som händer omkring en.
Läkaren och filosofen Antti Mattila betonar i boken Onnentaidot vikten av att kunna skifta fokus. Genom träning kan negativa attityder bli mer positiva. Det visar studier.
Hjärnan omformas
Det krävs uthållighet, upprepningar och tålamod för att lära sig ett positivt tänkesätt. Processen går framåt med små steg.
– Det går långsamt och det är svårt för hjärnan att omforma sin aktivitet, säger Lauri Nummenmaa, professor i medicinsk avbildning vid Åbo universitet, som i fjol gav ut en bok om hjärna och känslor.
En del av lustkänslan finns i de äldre delarna av hjärnan och de kan människan själv inte komma åt att omforma med sin egen aktivitet. Men de nyare delarna av hjärnan är neuroplastiska, det vill säga formbara, och kan påverkas av positivt tänkande.
– Dessutom har människan en medfödd vilja att vara lycklig. Det hjälper oss att komma bort från ondska och att må en aning bättre.
Glädje, lycka och tillfredsställelse hänger precis som andra känslor ihop med hjärnans strävan att bevara balansen i kroppen. Målet är att vi ska känna oss mätta, pigga, lugna och älskade och inte hungriga, trötta, stressade och övergivna.
– Lycka uppstår när hjärnan fortlöpande sammanfattar å ena sidan människans generella upplevelse av psykiskt välbefinnande och å andra sidan upplevelser av korta njutningsfulla ögonblick, exempelvis en god måltid eller trevlig samvaro med goda vänner.
Optimism hjälper
Positivt tänkande handlar i hög grad om optimism kontra pessimism.
– Man kan säga att lycka skvallrar om hur man känner sig i det aktuella ögonblicket. Optimismen återigen säger något om hur framtiden känns, specificerar Lauri Nummenmaa.
För en optimist är en ljus och hoppfull attityd ett naturligt tillstånd, eftersom hen förväntar sig ett gott liv och tror på sig själv. En pessimist däremot förväntar sig ondska, tvivlar på sig själv och ser hellre negativa än positiva sidor av saker och ting. Det är inte utan att man brukar säga att glaset är halvfullt för en optimist och halvtomt för en pessimist.
– Anlagen för optimism eller pessimism är delvis genetiskt betingade, delvis kopplade till uppfostran och lärande. Majoriteten av människorna är en blandning av både optimism och pessimism, påpekar Pekka Mustonen.
Han bedömer att cirka 15 procent av de 200 000 finländare som deltog i lycklighetsenkäten för programmet Elämä pelissä var utpräglade pessimister och att endast några procent var så att säga bittra cyniker. Optimismen firar alltså segrar.
– Människan har en stark förmåga att vara nöjd, vet Lauri Nummenmaa.
– Vi tänker till exempel inte hela tiden på att allt kunde vara bättre eller på att vi kunde vara rikare, vackrare eller mer kända. I själva verket är vi på ganska gott humör en stor del av tiden. Kanske rentav utan att se det själva.
Bra för hjärtat
Studier har visat att en positiv livsstil påverkar både livskvaliteten och livslängden. Lyckokänslor kan stärka exempelvis kroppens immunsystem, alltså motståndskraften mot sjukdomar.
– Optimister har oftast bättre hälsa än pessimister. De kan leva flera år längre än pessimister och insjuknar mer sällan i hjärt- och kärlsjukdomar, berättar Pekka Mustonen.
– Vid ångest, hat och stress under en lång tid måste kroppen oavlåtligt vara i beredskap. Det belastar hjärtat och cirkulationsorganen.
Optimister har ofta förmåga att hantera motgångar i vardagen och att göra sig av med påfrestande och negativa känslor. De skaffar mer information än pessimister om risker med sjukdomar och väljer oftare en livsstil som skyddar hälsan.
– Hälsosamma levnadsvanor, rökfrihet, måttlig alkoholkonsumtion, motion, hälsosam kost och återhämtning från stress förklarar till största delen den högre förväntade livslängden bland optimister.
Man blir trots allt inte lycklig genom att eftersträva lycka. Då känns ingenting tillräckligt bra och lyckligt, och lyckan försvinner allt lägre bort mot horisonten.
– I stället för att söka lycka kan man hellre tänka att allt är okej i mitt liv, säger Lauri Nummenmaa.
– Att jag har vänner och mår bra.
Lycka rör sig via centrala nervsystemet
Känslan av lycka påverkas av en rad hormoner. De fungerar som transmittorer som förmedlar budskap om välbefinnande och illabefinnande i centrala nervsystemet.
Den mest kända transmittorsubstansen är dopamin som produceras i hjärnan. Dopamin får oss människor att vilja ha saker och kan därför också bidra till att beroenden uppstår.
– Utöver med viljeyttringar har dopamin ett nära samband med motivation, njutning och lustkänsla, berättar Lauri Nummenmaa.
Också endorfiner genererar vällustkänslor. De utsöndras bland annat vid uthållighetsträning, sömn, skratt och smärta som de lindrar. Beröring, ömhet och exempelvis amning av spädbarn ökar utsöndringen av hormonet oxytocin. Hormonet serotonin i sin tur reglerar sinnesstämningen på många olika sätt.
– Vi ska ändå inte mekaniskt tänka att vi på något sätt kan öka utsöndringen av transmittorsubstanser för att må bra.
– Balansen mellan dem kan vi finna genom att fokusera på vilka faktorer som håller kroppen i bra form.
Om Lauri Nummenmaa fick skriva ut ett recept på lyckohormoner skulle det se ut så här: ät hälsosamt, sov och rör på dig tillräckligt, träffa vänner och arbeta eller gör något annat meningsfullt.
– Om man vill vara lycklig är det här en bra början.
Läs mer:
- Antti S. Mattila och Pekka Aarninsalo: Onnentaidot. Kohti hyvää elämää. Duodecims Onni-serie 2018.
- Lauri Nummenmaa: Tunnekartasto. Kuinka tunteet tekevät meistä ihmisiä. Tammi 2019.
- Micael Dahlen, En liten bok om lycka, Volante 2020
- Liv Larsson, Tack! Uppskattning, tacksamhet och lycka som livsstil, Friare Liv AB
- Lyckodatabasen World Database of Happiness, https://worlddatabaseofhappiness.eur.nl/
