Läkemedel och vaccin mot enterovirus

455
Spädbarn kommer att vaccineras under det första levnadsåret, om ett enterovirusvaccin någon gång införs i stor skala. Bild: Shutterstock

Av Riitta Ahonen

• Det primära uppdraget för professor Heikki Hyötys forskningsgrupp är att undersöka vilken roll virus spelar när typ 1-diabetes bryter ut. Arbetet har gett ett internationellt sett stort avtryck och i slutet av året börjar ett vaccin testas i Finland. Forskningsgruppen deltar också i en studie kring virusläkemedel som leds av Oslo universitet.

Sambandet mellan typ 1-diabetes och enterovirus har visats i ett flertal studier. Bland dem märks vaccin- och läkemedelsprövningar för att klarlägga om risken att insjukna i typ 1-diabetes kan reduceras med vaccin eller bukspottkörtelns funktion hos personer med diabetes förbättras med läkemedel.

Finland ligger i framkant i den här typen av interventionsstudier. Det har vi professor Heikki Hyötys forskningsgrupp att tacka för eftersom den har gjort banbrytande insatser inom båda områdena. I bakgrunden finns ett brett internationellt samarbetsnätverk.

– Vi har fört dessa studier vidare i vår grupp. Det har varit en längre process att ta fram ett vaccin. Ett vaccin har i själva verket beforskats aktivt redan i femton år. I slutet av året börjar vi testa vårt vaccin på människor här i Finland, säger Heikki Hyöty.

Läkemedel mot enterovirusinfektion

Dessutom startar en klinisk prövning av ett antiviralt läkemedel mot enterovirus. Tanken är att bukspottkörteln hos personer med typ 1-diabetes har drabbats av en kronisk enterovirusinfektion som kan botas med ett lämpligt läkemedel.

– Den studien leds av professor Knut Dahl-Jörgensen i Oslo. I studien deltar diabetiker från Norge, Danmark och Sverige. De sista patienterna rekryterades i somras och behandlingen med det antivirala läkemedlet pågår ett halvt år.

– Vi deltar i studien och analyserar bland annat prover för att bedöma läkemedlets effekt. Det betyder tätt samarbete för att ta reda på vilka antivirala läkemedel som fungerar i cellmodeller för kronisk enterovirusinfektion och vi försöker sedan tillämpa dem på patienter. Målet är då att ta reda på om förekomsten av viruset minskar och utsöndringen av C-peptid förbättras av behandlingen, det vill säga hur betacellerna fungerar.

Immunologiska behandlingar

Inte bara antivirala läkemedel har gett lovande resultat. På senare tid har också utsikterna för immunologiska behandlingar vid typ 1-diabetes varit positiva. Diabetesdebuten har fördröjts av antikroppar mot vita blodkroppar, anti-CD3, som reglerar funktionen hos de vita blodkropparna för att de inte längre ska reagera lika kraftigt mot antigener i bukspottkörteln.

– Den primära målgruppen för immunologiska behandlingar av den här typen är nyinsjuknade diabetiker eller personer som befinner sig i insjuknandeprocessen. Enligt de nyaste studierna kan även personer med långvarig diabetes ha kvar relativt många betaceller, alltså något slags reserv, som gör att också de kan ha nytta av läkemedlet, säger Heikki Hyöty.

– Det surrar av helt ny optimism i luften nu. Vi står kanske inför något stort. Kanske vi får lösningar som så småningom resulterar i att diabetes kan förebyggas och eventuellt rentav botas.

Professor Heikki Hyötys forskningsgrupp utreder vilken roll virus spelar när typ 1-diabetes bryter ut. Forskningsgruppen deltar också i en studie kring antivirala läkemedel som leds av Oslo universitet. Foto: Ari Korkala

Vaccinstudien fortsätter i många år till

Vaccinet tillverkas nu i Holland. I Finland startar alltså vaccinstudien i slutet av året och den kommer att ha ungefär 30 friska vuxna deltagare. Syftet är att visa att vaccinet är säkert och att det genererar ett immunsvar som är känt för att skydda mot infektioner. 

– Om allt går bra kan vi ta steget vidare till nästa fas, som är en aning större. Därefter avancerar vi till fas tre, som är ännu större. Den kommer slutgiltigt att visa om vaccinet skyddar mot diabetes eller inte. Vi avancerar steg för steg, och arbetet kommer att pågå i flera år till.

Forskningsgruppen utgår från att vaccinet inte kommer att ha några betydande biverkningar. Vaccinet har samma tekniska struktur som poliovaccinet och det innehåller inga adjuvans, som förstärker vaccinets verkan. De har ställt till med problem i vissa andra vacciner. Vaccinet har testats i stor skala på försöksdjur och inga problem har förekommit.

Om vaccinet kan sättas in på bred front, är det tänkt att det ska ges till spädbarn under det första levnadsåret på samma sätt som poliovaccin ges. Poliovirusen hör till gruppen enterovirus.

Snabbare resultat från läkemedelsprövningen

Redan i slutet av nästa år kommer vi sannolikt att ha en del resultat från läkemedelsprövningen.

– Det är en sex månader lång kombinationsbehandling med två antivirala läkemedel. Studien har de tre senaste veckorna kompletterats med personer som har typ 1-diabetes. Läkemedlen har redan använts kliniskt, och våra studier på cellmodeller visar att de har effekt på virus i gruppen Coxsackie B, som är kopplade till diabetes. 

Både det antivirala läkemedlet och vaccinet har effekt på andra sjukdomar orsakade av enterovirus, bland annat vesikulös stomatit, även kallad höstblåsor eller hand-fot-munsjuka. Exempelvis också hjärnhinneinflammation och hjärtmuskelinflammation (myokardit) orsakas av enterovirus. I två studier från i fjol har enterovirus dessutom kopplats till celiaki.

Fyra antivirala läkemedel tog död på enterovirus

Anni Honkimaa, som ingår i forskningsgruppen, har i en doktorsavhandling undersökt vilken förmåga enterovirus relaterade till typ 1-diabetes har att framkalla kronisk infektion i pankreasceller och möjligheterna att bota infektionen med antivirala läkemedel. 

– Vi har utvecklat en cellmodell för kronisk infektion med virus från Coxsackie B-gruppen i en cellinje med celler från bukspottkörteln. I dagsläget har vi testat ett tiotal antivirala läkemedel i modellen. Fyra läkemedel hade effekt, så vi kunde mota bort enteroviruset från cellmodellen. En del av medlen används i kliniska prövningar på diabetiker i Oslo, berättar Heikki Hyöty.

I en doktorsavhandling letade forskardoktor Jutta Laiho efter enterovirus i organdonatorers bukspottkörtlar. I studien ingick bukspottkörtelvävnad från diabetiker och kontrollpersoner.

– Det fanns enterovirus i båda grupperna. De är dock klart vanligare bland diabetiker än hos andra. Vår analys visar att cirka 30 procent av öcellerna i bukspottkörteln hos friska människor innehåller enterovirus, medan 70 procent av personer med diabetes har enterovirus.

Enterovirus går lätt in i betaceller. Om cellerna har förstörts under sjukdomens gång, finns inte heller enteroviruset längre kvar.

Vaccinet kan bekämpa andra sjukdomar

– Utöver typ 1-diabetes har också andra immunsjukdomar, bland annat celiaki, MS, astma och olika allergier, blivit vanligare hos oss och på andra ställen i världen. Det är en sorts epidemi som bryter ut av okända orsaker. Vi undersöker vilken roll viruset spelar för epidemin. En möjlig förklaring är att de antikroppar mot virus som spädbarn får från modern har försämrats de senaste decennierna. Med sämre skydd mot virus som följd, säger Heikki Hyöty.

De senaste studierna tyder på att typ 1-diabetes kan utvecklas på två olika vägar. Den ena är att den autoimmuna processen först riktar sig mot insulinmolekylerna och den andra mot betacellens GAD65-antigen. Resultatet från forskningsgruppens studier tyder på att viruset kan vara förklaringen till det ena alternativet.

– Om vaccinet visar sig fungera bra och får en flygande start, kan det förebygga upp till hälften av nya fall av typ 1-diabetes. Då integreras vaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet och förebygger också andra sjukdomar orsakade av enterovirus. Antivirala läkemedel kan i sin tur vara effektiva i ett senare stadium av diabetesprocessen.