Av Mari Vehmanen
• Restriktionerna till följd av coronaviruset har gjort att vården tagit ett rejält kliv mot digitalisering. En del av kontrollbesöken för diabetiker kan i fortsättningen komma att genomföras på distans.
En av de få positiva effekterna av coronapandemin är att vårt samhälle har tagit ett rejält kliv mot digitalisering. När vi har varit tvungna att undvika nära kontakter, har arbetslivet, skolorna och vården i stället satsat på att utnyttja ny teknik mycket mer diversifierat. Också många diabetiker har i år första gången någonsin träffat vårdpersonal virtuellt via dator eller mobil apparat.
Diabetespolikliniken för barn på Kuopio universitetssjukhus kunde flytta över en del av besöken på mottagningen till nätet nästan direkt efter coronautbrottet. Universitetssjukhuset har nämligen redan länge satsat på digitala tjänster utan att någon tidigare har haft en hotande epidemi i tankarna.
– Vi hade alltså bra koll på tekniken och var rustade inför pandemin. Coronaviruset blev bara så att säga den utlösande faktorn för det slutliga genomförandet, säger barnläkaren Antti Saari.
Universitetssjukhusets virtuella mottagning är integrerad i den rikstäckande webbplatsen Hälsobyn.fi. Rent tekniskt sett påminner besöket om ett videomöte i exempelvis Teams, en teknik som många fått testa på senare tid.
Läkaren och familjen ser och hör varandra. Deltagarna kan samtidigt dela och titta på filer, bland annat rapporter från en insulinpump eller en kontinuerlig glukosmätare. Möjligheten att tillsammans fördjupa sig i detaljerna i behandlingen har varit till extra stor nytta enligt en del familjer.
– Det har till och med kommit kommentarer från föräldrarna till diabetesbarn att det är exakt något i den stilen de har efterlyst. Att man för en gångs skull i lugn och ro hinner titta på siffror och kurvor.
Varannan gång på distans?
Antti Saari understryker att distansmottagning i inget som helst fall kan ersätta samtliga möten med vårdpersonal. Också i framtiden måste läkaren göra vissa undersökningar med traditionella metoder.
– Bland annat huden på injektions- och kanylställena måste inspekteras med egna ögon och händer. Självfallet är det också i övrigt bra att få träffa familjen regelbundet öga mot öga.
Han menar dock att till exempel vartannat kontrollbesök kunde ordnas virtuellt också efter coronapandemin, om diabetesbarnen själva och föräldrarna tycker att det känns meningsfullt. I Norra Savolax är avstånden långa och med distansmottagning kunde familjerna spara mycket tid och besvär.
– I värsta fall kan vägen från hemmet till polikliniken vara nästan 200 kilometer lång.
Han tycker själv att mottagning på distans är ett givande arbetssätt. Även en del av barnen verkar ta mötet mer avspänt, när de får prata med doktorn hemifrån.
– Man känner sig friare än på polikliniken. Då går det betydligt lättare att ta tag i allt som barnen och familjerna funderar allra mest på. Jag tror att mottagning på distans har kommit för att stanna och komplettera den övriga vården.
Lösning på specialistbristen
Redan före coronakrisen var ny teknik på vissa enheter ett sätt att tillhandahålla specialisttjänster inom diabetesmedicin. Exempelvis Kolmostien Terveys Oy startade mottagning på distans för diabetiker i början av året. Företaget ägs av Parkano stad och vårdbolaget Pihlajalinna och producerar social- och hälsovård för invånarna i Parkano och Kihniö.
– Digitaliseringen är en större megatrend som kommer att hålla i sig också efter coronapandemin. Tidigare tvekade kanske en del av patienterna inför distanskontakt, men denna exceptionella tid har fått många att ta steget ut, menar Lasse Korpi, chefsläkare på Kolmostien Terveys.
Enligt honom är distanskontakt ett viktigt sätt att råda bot på bristen på specialistläkare, ett problem som majoriteten av små kommuner i Finland tampas med. Också i Parkano hade en erfaren diabetesläkare delvis gått i pension, och det fanns ingen efterträdare.
– Nu har vi alltid tillgång till en specialistbedömning via distanskontakt när det behövs. I ett sådant arbetssätt får diabetesskötaren en framträdande roll eftersom diabetesskötaren är den i vårdpersonalen som diabetiker regelbundet kommer i kontakt med på den fysiska mottagningen.
Bland annat de årliga kontrollerna och inspektionerna av fötterna utförs av en diabetesskötare. I förekommande fall kan diabetesskötaren exempelvis ta bild på fötterna som kompletterande information till läkaren.
Dessutom skriver diabetesskötaren in det som har avhandlats på besöket i databasen. Diabetesläkaren arbetar på en annan ort och går vid en överenskommen tidpunkt igenom uppgifterna och laboratorieresultaten och uppdaterar vårdplanen utifrån dem.
Om det till exempel behövs stora justeringar i medicineringen, ordnar hälsovårdscentralen ett videomöte med läkaren. Även diabetesskötaren är närvarande vid mötet.
Rädslan försvann
Diabetesskötaren Sanna-Leena Paarlahti arbetar på Mäntänvuoren Terveys, som är ett gemensamt företag för Mänttä-Vilppula stad och vårdbolaget Pihlajalinna.
– Sedan i fjol har diabetiker kunnat välja distansläkare hos oss. Men alla har fortfarande möjlighet att besöka en traditionell mottagning om de vill.
Hon bedömer att hon själv fått en större roll i det nya arbetssättet.
– Läkaren är beroende av att jag har fört in all information omsorgsfullt och korrekt. Jag har alltså fått större ansvar, men jag har hela tiden känt mig bekväm med den nya rollen. Samarbetet med läkaren fungerar bra, trots att vi inte arbetar fysiskt på samma ställe.
Till en början hade patienterna vissa dubier gentemot digitala tjänster, men misstron försvann snabbt, enligt henne. För många var det en enkel match att övergå till digitala tjänster när de hade sin diabetesskötare att luta sig mot.
Docent Johan Fagerudd har varit med och utvecklat Pihlajalinnas virtuella diabetespoliklinik och arbetar själv mycket med mottagning på distans.
– Jag tycker att det är ett mycket bra sätt att ge hälsovårdscentralerna runtom i landet expertis inom diabetes. På många ställen är omsättningen av läkare och korta läkar-patientrelationer stora problem sett ur diabetikernas synvinkel. En diabetesskötare som patienterna känner och en läkare som behandlar på distans kan tillsammans arbeta för att patienterna känner sig trygga och säkra.
Familjen Kukkonens digitala kliv
I år har Jyrki Kukkonen och hans familj i Kiuruvesi, i likhet med många andra, anlitat en virtuell mottagning första gången någonsin. Familjen har två diabetesbarn och läkarbesöken görs normalt på Kuopio universitetssjukhus.
– Läkaren föreslog det här när coronarestriktionerna slog till. Så vi ville testa.
Han säger att han till en början var lite rädd för att hans it-vana inte skulle räcka till. Men det var inga problem utom att det blev ett och annat avbrott i nätuppkopplingen. Familjen fick instruktioner per e-post om nedladdning av appen, och de testade distanskontakten tillsammans med diabetesskötaren före mottagningstiden.
Vid den överenskomna tidpunkten var det främst far i familjen som diskuterade med läkaren framför den bärbara datorn.
– Kanske barnen också vågar visa sig mer framför kameran nästa gång. Men det var välkommet att för en gångs skull få fråga läkaren om alla de detaljer som vi funderar på.
Extra bra var det att kunna se data från insulinpumpen på den gemensamma vyn på skärmen. Egenvården för barnen justerades en aning och familjen omsatte ändringarna i praktiken direkt efter det virtuella mötet.
– När vi är på polikliniken är det alltid så mycket annat stök, när man ska tittar på längder och vikter och svara på frågor om hur det går. Dessutom är resan lång och ganska tung för barnen, konstaterar Jyrki Kukkonen.
Det är omkring 130 kilometer från Kiuruvesi till Kuopio, så familjen sparar in ganska mycket på bensinkostnader. Familjen Kukkonen är också i fortsättningen beredd att genomföra åtminstone en del av barnens kontrollbesök digitalt hemifrån.
– Det är värt ett försök om man ges den möjligheten. Man behöver då verkligen inte vara någon it-nörd. Det har i själva verket varit positivt för mig att ta ett litet digitalt kliv framåt, säger Jyrki Kukkonen.
