Gryningsfenomenet – blodsockret stiger på småtimmarna

319
Foto: Shutterstock

Av Janne Ora

• Vad innebär gryningsfenomenet och hur blir man av med det?

Många med typ 1- och typ 2-diabetes har gryningsfenomenet i sin sjukdomsbild. Det tar sig uttryck i att insulinbehovet ökar och blodsockret stiger på efternatten. Gryningsfenomenet förekommer hos ungefär hälften av diabetiker. 

– Gryningsfenomenet betyder att blodsockret stiger på efternatten, vanligen ungefär klockan tre eller fyra. Blodsockernivån är hög fram till klockan sju eller åtta, förklarar Markku Saraheimo, specialist i internmedicin och diabetolog.

Han understryker att gryningsfenomenet är en mycket individuell egenskap. Detaljerna och behandlingen kan variera mycket individuellt och från fall till fall.

Hos vissa kan blodsockret börja stiga redan vid midnatt. För andra kan fenomenet sätta i gång så sent som klockan fem på morgonen. Men midnatt och klockan fem på morgonen är ytterligheter.

Stresshormoner i nyckelposition

Gryningsfenomenet orsakas av en typ av hormoner, som kallas insulinblockerare eller insulinantagonister. I vardagligt tal stresshormoner. De påskyndar frisättningen av socker från lever och muskler till blodbanan. Man kan säga att insulinfunktionen verkar tvärt emot.

Hormonernas aktivitet och funktion under olika tider av dygnet regleras av dygnsrytmen, den så kallade cirkadianska rytmen, som är olika hos varje människa. Därför får gryningsfenomenet blodsockret stiga vid olika tidpunkter på dygnet hos olika människor.

Men varför stiger blodsockret?

– Det kan hända att insulinet inte har tillräckligt stor effekt på småtimmarna hos insulinbehandlade diabetiker. Många gånger är insulinbehovet litet kring midnatt, men det kan stiga ordentligt på efternatten till följd av gryningsfenomenet, svarar Markku Saraheimo.

Enligt honom är det främsta problemet med behandlingen att hitta rätt insulin för de som behandlas med insulin och rätt dos för att minska blodsockerstegringen i gryningen.

– Insulinet ska verka effektivare först på efternatten, men får inte öka risken för lågt blodsocker på förnatten.

Extra viktigt att kontrollera blodsockret

För att få bukt med gryningsfenomenet behövs det en lagom stor dos insulin som dessutom ska injiceras vid rätt tidpunkt. Därför är det oerhört viktigt att regelbundet hålla ett öga på dygnsvariationen i blodsockret. 

– Vävnadssockret ska fortlöpande kontrolleras, i första hand med kontinuerlig blodsockermätning eller i andra hand med mätningar i fingertoppen. Om man mäter i fingertoppen är det bra att kontrollera blodsockret nattetid, exempelvis vid midnatt, klockan tre på efternatten och klockan sju på morgonen.

– Om kontrollerna visar en tydlig trend, det vill säga att blodsockret stiger avsevärt på morgonen, handlar det om gryningsfenomenet.

Regelbundna och noggranna blodsockerkontroller måste fortgå tillräckligt länge, i flera dygn. Det är viktigt för att man ska kunna skilja mellan högt blodsocker på morgonen som kan bero på maten kvällen innan och gryningsfenomenet som följer dygnsrytmen.

Lätt kvällsmål eller rask kvällspromenad

Om högt blodsocker på morgonen beror på regelbundna stadiga kvällsmål, kan man kanske komma undan med ändrade levnadsvanor.

– Alltså genom att låta naturen och fysiologin samarbeta. 

Då måste man undvika att äta fet och proteinrik mat på kvällen, eftersom blodsockret stiger i gryningen av tung mat som intas sent på kvällen.

Också fysisk aktivitet på kvällen inverkar kraftigt på blodsockret. En rask kvällspromenad eller en motionsrunda klockan 19–20 kan i vissa fall räcka till för att bli av med gryningsfenomenet.

– Rask motion ger upphov till hormonella förändringar i kroppen. De får blodsockret att sjunka i gryningen och motverkar därför gryningsfenomenet.

Inga allmänna behandlingsråd

– Om blodsockernivån stiger tydligt på efternatten och det inte kan förklaras med att en insulinbehandlad diabetiker äter matportioner av varierande kvalitet och storlek. Då måste orsaken till gryningsfenomenet sökas i insulinbehandlingen, konstaterar Markku Saraheimo.

Dosen av långverkande insulin kan vara för liten. Eller det kan vara fel typ av insulin och måste bytas ut till ett annat långverkande insulin. Dessutom måste man fundera om tidpunkten för injiceringen är optimal eller om injektionen borde tidigareläggas eller senareläggas. Eller kan det vara till hjälp att byta ut flerdosbehandling mot insulinpump?

Enligt Saraheimo finns det inga allmängiltiga råd för att lösa problemen med gryningsfenomenet, eftersom det varierar så mycket från individ till individ. Det är alltså bäst att rådgöra med sin diabetesläkare.

Skräddarsydd behandling

Flerdosbehandling består av långverkande basinsulin och måltidsinsulin. Basinsulinet tar hand om blodsockret nattetid och mellan måltider. Måltidsinsulin injiceras vid måltider utifrån mängden kolhydrater i maten, blodsockervärdet före måltiden och eventuell motion före eller efter måltiden.

A och O vid gryningsfenomenet är att anpassa dosen av långverkande insulin individuellt och att optimera tidpunkten för injicering. Då går det lättare att optimera insulineffekten på natten och blodsockret stiger inte i gryningen.

Det finns flera typer av långverkande insuliner. De skiljer sig från varandra i verkningstid och eventuellt också i maximal effekt. Också det gör att insulinbehandlingen blir mer individuell. Rätt dos och rätt tidpunkt för injektionen beror på vilken typ av långverkande insulin man använder.

Som en allmän tumregel kan man säga att ju kraftigare och mer svårhanterlig gryningsfenomenet är, desto oftare blir det aktuellt att övergå från flerdosbehandling till insulinpump.

– Med insulinpump behandlar man gryningsfenomenet genom att höja basinsulinnivån under de tidiga morgontimmarna. Ofta minskar samtidigt risken för hypoglykemi i gryningen, när man sänker basinsulinnivån under förnatten innan gryningsfenomenet sätter in, beskriver Markku Saraheimo. 

På senare år har det blivit vanligare med hybridpumpar som automatiskt reglerar doseringen av insulin på natten.

– Tack vare de kontinuerligt mätta glukosvärdena kan hybridpumpen komma åt gryningsfenomenet bättre än tidigare pumpmodeller.

Också vid typ 2-diabetes

Gryningsfenomenet förekommer också hos personer med typ 2-diabetes, särskilt när den kroppsegna insulinutsöndringen är så liten att den inte kan stoppa alltför stor blodsockerstegring på morgonen, och diabetikern måste ha insulinbehandling.

Svårhanterligt gryningsfenomen sätts i första hand i samband med insulinberoende diabetes. Vid insulinbehandling gäller samma principer för behandling av gryningsfenomenet vid båda diabetestyperna.