Vilket kött ska man helst välja?

379
Recepten på maträtterna finns på finska på webbplatsen www.sydanmerkki.fi. Foto: Hjärtmärket/Suvi Laine och Elina Himanen

Av Krista Korpela-Kosonen

• Kött innehåller många näringsämnen, men alla köttsorter är inte lika hälsosamma. Tänk på att vara lite måttligare med köttintaget. Det är bra för både hälsan och miljön.

Största delen av finländarna äter kött – åtminstone ibland. Män äter mer kött än kvinnor. Finländska män äter i snitt 180 gram kött och köttprodukter och finländska kvinnor omkring 100 gram om dagen. Det framgår av studien FinDiet 2017 som utredde den finska vuxenbefolkningens kostvanor och näringsintag. De individuella skillnaderna i mängder och näringsintag är självfallet stora. Det finns personer som inte alls äter kött och personer som äter klart mer kött än genomsnittet.

Både män och kvinnor äter vitt kött från kyckling och kalkon, medan män äter mer rött kött från nöt och gris än kvinnor. Kött från får och vilt och inälvor används i relativt liten utsträckning jämfört med annat kött. Män äter dubbelt så mycket korv, chark och andra köttprodukter som kvinnor.

Vitt kött är mest hälsosamt

Sett i ett hälsoperspektiv är det inte utan betydelse vilken typ av kött vi väljer att äta. Reijo Laatikainen, filosofie doktor och näringsterapeut, säger att vitt kött från kyckling och kalkon är det hälsosammaste alternativet.

– Det är inte lika hälsosamt som fisk eller växtprotein, men trots det hälsosammare än rött kött från nöt, gris och får.

I hälsohänseende kommer bearbetat kött på jumboplats. Det kan vara rökt och saltat kött samt olika köttprodukter som korv och chark.

– Stort intag av processat kött, köttprodukter, och i viss utsträckning också av rött kött, är relaterat till ökad risk för att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och tarmcancer.

Följaktligen finns det rekommendationer för intag av rött kött och köttprodukter: högst 500 gram i veckan. Men hela 79 procent av män och 26 procent av kvinnor äter mer än vad som rekommenderas.

Det har inte lagts fast någon rekommendation för vitt kött, eftersom det enligt näringsstudier inte verkar finnas några liknande hälsorisker som med stort intag av rött kött och köttprodukter.

– Jag ser trots det ingen större anledning till att äta mer än högst ett kilo vitt kött per vecka, påpekar Reijo Laatikainen.

Ugnssteka, koka eller låta småputtra

Hur hälsosam en kötträtt är beror på hur den är tillredd. Enligt Reijo Laatikainen är de bästa tillredningssätten att långkoka, koka och steka i ugn.

När kött steks i stekpanna måste man se till att köttet inte blir vidbränt eller för mörkt. Mörk stekyta är nämligen ett tecken på att det kan ha bildats cancerframkallande föreningar i köttet. Skadliga föreningar uppstår också lätt när kött röks eller grillas.

Lufttorkning och saltning ökar salthalten i köttet. Och stort saltintag är skadligt för hälsan eftersom det höjer blodtrycket, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och dessutom påverkar risken för att få magcancer. Många korvsorter och köttprodukter innehåller mycket salt. Hårdsaltade köttprodukter kan då och då användas som pålägg eller i maträtter, men de ska helst inte bli en daglig vana.

Köttprodukter innehåller inte alltid hundra procent kött. Till exempel är kötthalten i länkkorv ungefär 40 procent och i påläggsskinka omkring 80 procent. Utöver kött kan produkten innehålla vatten, potatisstärkelse, salt, kryddor och tillsatser. Jämfört med korv och chark är färskt kött ett hälsosammare alternativ eftersom det inte innehåller salt eller andra tillsatser.

– Nitrit och fosfor används som tillsatser i köttprodukter. Tillsammans med salt är de sannolikt faktorer som delvis gör att produkterna är ohälsosammare än färskt kött.

Dessutom innehåller i synnerhet korv ofta mer hälsoskadligt mättat fett än färskt kött.

– Kontrollera den totala mängden fett, mättat fett och salt i innehållsdeklarationen på förpackningen för korv, skinka och andra köttprodukter, tipsar Reijo Laatikainen.

Lever innehåller mycket A-vitamin

Kött är rikt på många näringsämnen. Via kött får vi i oss bland annat protein, B-vitamin, järn, zink och många andra mineraler.

– Trots det är kött ingen överlägsen källa till näringsämnen, eftersom samma näringsämnen ingår i många andra livsmedel, påpekar Reijo Laatikainen.

Inälvor, framför allt lever, är proppfulla med näringsämnen. De ger rikligt med järn, vitamin B12 och folat. Lever innehåller i själva verket så mycket A-vitamin att det finns restriktioner för intaget. Hundra gram lever innehåller A-vitamin för nästan en månads behov. Så man ska inte välja leverrätter alltför ofta. Småbarn och gravida kvinnor avråds från att äta lever.

I leverkorv och leverpastejer är leverhalten lägre. Dem får man äta i rimliga portioner varje vecka om man vill.

– Tänk ändå på att leverkorv innehåller mättat fett.

Byt ut kött mot vegetariskt ibland

I Finland beror ungefär 20 procent av klimatpåverkan av till följ av konsumtion och 40 procent av övriga konsumtionsrelaterade miljökonsekvenser på vår mat. I de flesta fall belastar kötträtter klimatet mer än fiskrätter och vegetarisk kost. Men hur mycket maten påverkar klimatet beror i hög grad på vilka andra råvaror som används i rätterna. Exempelvis tillsats av ost eller grädde ökar klimatavtrycket mer än vegetabiliska säsongstillbehör.

– Det är bra att äta mindre kött av både hälso- och miljöskäl. I synnerhet intaget av rött kött och köttprodukter kan gärna vara mindre, säger Reijo Laatikainen.

Miljökonsekvenserna av våra matvanor kan reduceras med upp till en tredjedel, om man äter vegetariskt lite oftare och mer varierat. Välj gärna rotsaker, bär, grönsaker, baljväxter, fullkornsspannmål och frukt.

– En vegetarisk dag i veckan är ett bra sätt att minska på köttet. Ett annat sätt är att varje dag välja något annat än kött som huvudrätt, antingen till lunch eller till middag, tipsar han.

Han tillägger att butikerna har lättanvända vegoprodukter i sitt sortiment. Spana efter produktnamn som Nyhtökaura, Härkis och Beanit, och titta också efter tofu och quorn. De kan alla enkelt ersätta kött i matlagningen. Produkterna i serien Nyhtökaura är tillverkade av havre och baljväxter och kallas också baljhavre eller pulled havre. Härkis och Beanit består av bondbönor. Råvaran i tofu är sojabönor. Quorn är gjort av svampprotein.

– Alla är rika på hälsosamt växtprotein, sammanfattar Reijo Laatikainen.

Ytterligare källor: Institutet för hälsa och välfärd, Naturresursinstitutet, produktinformation från livsmedelstillverkare.