Av Tuija Manner
• Vid sömnlöshet rekommenderas ofta hormonet melatonin som behandling. Men hur passar diabetes och melatonin ihop?
”Tala med läkare eller apotekspersonal om du har fått veta att du har en autoimmun sjukdom.”
Det är en rekommendation som återfinns på bipacksedeln till ett melatoninpreparat. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, så betyder det att personer med den sjukdomen inte ska använda melatonin mot sömnlöshet?
– Nej, det betyder det inte. Det finns många olika typer av autoimmun sjukdom, och det finns inte forskningsresultat om alla dessa sjukdomar och melatonin. Läkemedelstillverkarna brukar ibland för säkerhets skull skriver ut en varning på bipacksedeln, säger Timo Partonen, sömnforskare och forskningsprofessor på Institutet för hälsa och välfärd.
Melatonin är ett hormon som påverkar insomningen och sömnen och som tillverkas naturligt av kroppen. Trots det bör diabetiker som använder melatonin följa rådet på bipacksedeln, nämligen tala med sin läkare först.
– Melatonin kan komma i fråga som behandling av sömnlöshet vid både typ 1- och typ 2-diabetes. Studier visar att preparatet kan vara till hjälp och nytta främst vid så kallad primär insomni (sömnlöshet), förskjuten sömnperiod och besvär till följd av tidsomställningar. Melatonin rekommenderas inte för lindriga sömnstörningar, tillägger Timo Partonen.
Sömnrytmen kan återställas
Primär insomni betyder att det är svårt att somna in eller fortsätta att sova, att sömnen är för kort, avbryts eller är för lätt. Sömnen är inte heller uppiggande i sådana fall. Sömnlöshet uppträder vanligen redan i tonåren, kommer och går och beror exempelvis inte på svåra livssituationer eller sjukdomar, såsom missbruksproblem, hypertyreos eller depression.
– Vid primär insomni kan melatonin som sömnmedel vara till hjälp för att somna in och sova. Melatonin skiljer sig helt från traditionella sömnmedel, som med rätt dos garanterar att man sover, men som också minskar djupsömnen, gör att sömnen blir lätt och kan vara beroendeframkallande. Melatonin bevarar och sammanlänkar snarare sömnen, säger Timo Partonen.
En annan anledning att använda melatonin är enligt honom att sömnperioden blir uppskjuten när den naturliga tidpunkten för sänggående infaller senare än normalt. Tröttheten inställer sig först på efternatten och man vill fortsätta sova långt in på förmiddagen. Om melatonin alltid tas vid samma tidpunkt på kvällen, kan sömnrytmen bli regelbunden och tidigareläggas.
För att minska besvären vid tidsomställningar rekommenderar han att ta melatonin fyra kvällar efter varandra lokal tid. Vid lindriga sömnstörningar är det däremot bäst att inte alls inhandla melatonin.
– Vid övergående sömnstörningar är det viktigast att först utreda orsaken till sömnsvårigheterna och testa läkemedelsfria behandlingsmetoder. Att se över tidshanteringen, undvika sömnskuld och inte ta med sig smartmobiler till sovrummet kan vara till hjälp.
Kosttillskott eller läkemedel?
I Finland ökar användningen av melatoninpreparat eftersom ambitionen är att i mindre omfattning behandla sömnlöshet med traditionella sömnmedel. Både insomning och sömn är kopplade till melatoninhalten i blodcirkulationen.
– Kroppstemperaturen sjunker när det finns mycket melatonin i kroppen. Det ger en oemotståndlig trötthet. Efter insomning fördjupas sömnfaserna av melatoninet från lätt slummer till djupare sömn. I början av natten förenhetligas sedan nattsömnen och melatoninet förhindrar att den bryts, beskriver Timo Partonen.
Nattetid produceras melatonin framför allt av tallkottkörteln, men melatonin utsöndras bara i mörker. Ljus minskar melatoninproduktionen, likaså exempelvis alkohol och åldrande.
Melatonin kan köpas receptfritt på apotek och i mat- och hälsokostbutiker. Då klassificeras melatonin som kosttillskott och dosen måste vara mindre än två milligram. Starkare varianter är receptbelagda läkemedel.
– I undantagsfall säljs tre milligram melatonin i förpackning med tio tabletter utan recept, men preparatet är endast avsett för vuxna vid kortvarig behandling av besvär på grund av tidsomställningar.
Melatonin finns som tablett, sugtablett och spray. En del av preparaten verkar kortvarigt och hormonkoncentrationen följer den naturliga melatoninrytmen och ligger inte högt hela natten. Långverkande melatonin frisätts långsamt via tabletten och har därför längre effekt.
Inte alltid och inte för alla
Det viktigaste vid melatoninbehandling är att komma ihåg att ta preparatet ett par timmar före den planerade tiden för sänggående, senast klockan tio på kvällen. Om det tas för sent på kvällen kan man vara trött nästa dag.
Stor alkoholkonsumtion passar inte ihop med melatonin, eftersom alkohol i sig orsakar sömnstörningar. Dessutom gör nedsatt leverfunktion och bland annat alkoholrelaterad leverskada det svårare för melatoninet att försvinna ur kroppen. Det kan leda till trötthet och metabola problem exempelvis viktökning, på grund av dålig nattsömn.
– Melatonin ska inte heller användas under graviditet eller amning, eftersom det för närvarande inte finns adekvata studier kring effekterna av melatonin på foster och bröstmjölk, påpekar Timo Partonen.
Vissa läkemedel och melatonin kan ha skadliga interaktioner. Bland annat det antidepressiva läkemedlet fluvoxamin bör inte intas tillsammans med melatonin, eftersom det kan öka melatoninhalten avsevärt och orsaka kraftig trötthet.
– Melatonin kan också öka koncentrationen av det blodförtunnande läkemedlet warfarin, vilket bromsar blodkoaguleringen och ökar blödningsrisken, varnar Timo Partonen.
Blodsockervärdena följs upp
Av patienterna har Timo Partonen fått både positiva och negativa kommentarer om melatonin. Vissa anser att det är mycket effektivt, medan andra knappt märker någon effekt alls. Skillnaden kan bero på arvsfaktorer, som får melatoninreceptorerna, det vill säga de proteiner som binder melatonin till sig på cellytan, att fungera på olika sätt hos olika människor.
Arvsmassan förklarar enligt Partonen också det finländska forskningsresultatet att omkring en tredjedel av friska vuxna hade nedsatt sockertolerans när de i tre månader använde långverkande melatonin.
– Enligt de senaste forskningsrönen verkar melatonin snarare minska än höja blodsockernivåerna, och därmed kan melatonin vara till nytta för att reglera blodsockret. Det är resultatet av en översikt från slutet av 2018 där tolv studier analyserades.
Hur arvsmassan och blodsockret reagerar på melatonin går bara att ta reda på genom försök och misstag. Inga gentester görs för att klarlägga det.
– När läkaren anser att det är bra att behandla primär insomni eller uppskjuten sömnperiod med melatonin hos en diabetiker, är det bäst att samtidigt kontrollera blodsockret oftare än vanligt, säger Partonen.
Sämre effekt vid långvarigt bruk
Den potentiella nyttan av melatonin vid sömnlöshet uppträder inom tre eller fyra veckor: sömnlösheten lindras och sömnrytmen blir regelbunden. Därefter kan man fortsätta använda medlet i två till tre månader.
– Inga alarmerande biverkningar har observerats vid långvarig användning, men en del kan utveckla tolerans, vilket betyder att melatonin inte längre verkar lika effektivt. Då förefaller det inte vara till någon större nytta att höja dosen till mer än fem eller tio milligram, även om det inte är till någon nackdel heller. Det är bättre ta en paus på en månad och sedan börja på nytt, säger Timo Partanen.
