Högre läkemedelskostnader gör avtryck i vardagen

220
– Mina årliga kostnader för mediciner har stigit med 420 euro efter att ersättningsreglerna ändrades, säger Pekka Karjalainen. Bild: Timo Heikkala

Av Mari Vehmanen

• FPA-ersättningarna för läkemedel har ändrats vid typ 2-diabetes och det påverkar många människors livskvalitet och ekonomiska situation.

I början av 2017 steg plötsligt de kostnader som typ 2-diabetiker själva betalar för sina mediciner. Specialersättningen för andra diabetesläkemedel än insulin sjönk då till 65 procent. Tidigare var ersättningen hundra procent.

Forskardoktor Piia Lavikainen, Östra Finlands universitet, har med sin forskningsgrupp undersökt vilka konsekvenser ändringen har haft för diabetikernas användning av diabetesläkemedel, behandlingstillfredsställelse och ekonomiska situation.

– I studien ingick nästan tusen typ 2-diabetiker från olika delar av landet. Vi lyckades samla in ett mycket representativt urval av män och kvinnor i olika åldrar som respondenter. Deras utgångsläge före ändringen av ersättningen utreddes och de deltog i två uppföljningsenkäter halvårsvis.

Enligt henne ökade insulinanvändningen bland deltagarna året efter ändringen. Samtidigt minskade användningen av åtminstone metformin och gliptiner.

– Typ 2-diabetes är en fortskridande sjukdom och en del av de insjuknade måste förr eller senare övergå till insulin. Men en så här snabb och tydlig statistisk förändring kan inte förklaras enbart av sjukdomens karaktär, påpekar Piia Lavikainen.

Hon menar att det delvis är fråga om att allt fler med typ 2-diabetes av ekonomiska skäl kommit överens med sin läkare om att börja injicera insulin eftersom insulin hör till de läkemedel som ersätts helt och hållet av FPA.

Var tredje har svårt att betala

Deltagarna var mindre nöjda med diabetesvården efter ändringen i ersättningsreglerna. Detta gällde särskilt de som redan före reformen hade haft svårigheter med att betala sina läkemedel.

Enligt Piia Lavikainen är en av de tydligaste iakttagelserna i studien att allt fler typ 2-diabetiker har svårt att klara av läkemedelskostnaderna.

– Före lagändringen uppgav 16,5 procent att de hade sådana problem. Ett halvår efter reformen hade siffran stigit till 33 procent. Var tredje med typ 2-diabetes har alltså svårt att få pengarna att räcka till för nödvändiga mediciner. Det är en mycket alarmerande uppgift.

Som man kan anta var det i synnerhet personer med små inkomster som uppgav att de hade problem med pengarna. Dessutom var problemen vanligare bland yngre med typ 2-diabetes och de som använder den nya generationens dyra diabetesläkemedel.

Ett år efter att ersättningsnivån hade sänkts fick deltagarna i en enkät med egna ord beskriva hur förändringarna konkret hade påverkat deras liv. Det framgick att människor hade varit tvungna att dra ner på övriga kostnader eller rentav låna pengar till läkemedel. Det fanns egentligen ingen som hade något gott att säga om reformen.

– Fler än var tionde kände ilska och irritation. Dessutom rapporterade vissa om direkta hälsoeffekter, säger Piia Lavikainen.

Högre blodsockernivåer

I nästa fas av studien vid Östra Finlands universitet undersöker forskarna om de ändrade FPA-ersättningarna ger utslag i blodsockervärdena.

– Preliminärt har vi gått igenom data i hälsoregistret inom Siun sote, det vill säga samkommunen för social- och hälsovård i Norra Karelen. Att döma av uppgifterna har det skett en liten ökning av blodsockervärdena, säger Piia Lavikainen.

Enligt henne verkar blodsockernivån ha ökat särskilt hos andra än de som använder metformin, som är ett billigt läkemedel, och de som använder insulin, som ersätts helt och hållet av FPA. – Alltså bland dem som har haft den största ekonomiska nyttan av lagändringen.

– Men vi får närmare resultat om effekterna på blodsockervärdena senare.

Redan nu kan man utifrån forskningsresultaten säga att de ändrade läkemedelsersättningarna har inverkat mycket på livet för en stor grupp diabetiker, enligt Piia Lavikainen. Framtiden får sedan utvisa om detta i slutändan kommer att visa sig som en ökning i följdsjukdomarna vid diabetes.

– Det kanske mest oroväckande med våra resultat är att konsekvenserna kommit fram på så kort tid, menar hon.

Till alla typ 2-diabetiker som har det kämpigt med läkemedelskostnaderna vill hon säga att man har fått upp ögonen för deras problem och att situationen följs upp.

 


”Jag har varit tvungen att avstå från många trevligheter”

De ökade läkemedelskostnaderna har gjort ett djup hål i kassan, inte minst bland pensionärer.

Pekka Karjalainen, pensionär från Uleåborg med typ 2-diabetiker, har räknat ut att hans årliga kostnader för mediciner har stigit med 420 euro efter att ersättningsreglerna ändrades. Han använder flera olika preparat och de ökade kostnaderna känns verkligen i budgeten.

– När skatterna stiger med betydligt mindre belopp väcker det fruktansvärt mycket rabalder i offentligheten, men det här beslutet av regeringen Sipilä passerade nästan helt obemärkt.

Pekka Karjalainen säger att han har kunnat köpa de mediciner som han behöver, men att han i stället varit tvungen att ändra andra konsumtionsvanor. Numera håller han noga reda på erbjudanden i butikerna.

– Dessutom går jag inte längre lika ofta på ishockeymatch eller teater, trots att jag gärna skulle delta i ett och annat trevligt evenemang.

I matväg blir det bland annat billiga soppor som han och hans fru lagar själva och äter flera dagar i veckan. Inhemsk fisk står på önskelistan men fisk köper de bara till extrapris.

– Jag har räknat ut att vi för det belopp som vi nu betalar extra för läkemedel hade fått exempelvis 700 kilo finsk potatis eller 126 paket kaffe till extrapris.

Pekka Karjalainen är ledsen för alla de diabetiker som inte längre kan ta ut alla de läkemedel de behöver.

– Är det verkligen så här vi vill att vårt välfärdssamhälle ska utvecklas? Jag skulle verkligen önska att den nuvarande regeringen backar och återtar den förra regeringens förhastade sparbeslut. Förhoppningsvis kommer också Diabetesförbundet fortsätta att aktivt lyfta fram missförhållandet.

 


Betydligt högre självrisk

Ända från början har FPA noga följt upp hur läkemedelsköp och läkemedelskostnader har påverkats av de ändade ersättningskategorierna, säger forskaren Hanna Rättö. Bland annat har följande iakttagelser gjorts:

– År 2017 minskade förbrukningen av diabetesläkemedel per köpare med i genomsnitt fyra procent jämfört med året innan. Å andra sidan inträffade det en tydlig topp i läkemedelsköpen i slutet av 2016: folk gjorde alltså så många läkemedelsköp som möjligt strax före reformen.

– Det belopp som diabetiker i Finland själva betalar för sina läkemedel har mångdubblats. År 2016 var de totala självriskerna 11,9 miljoner euro och 2017 var beloppet uppe i 39,7 miljoner euro.

– Med reformen minskade samhällets direkta utgifter för läkemedelsersättningar med cirka 21 miljoner euro om året. I synnerhet minskade ersättningarna för DPP-4-hämmare.

Hanna Rättö påpekar att siffrorna inte säger något om vilka totala kostnader samhället har för diabetes i ett längre perspektiv. Frågan behöver utredas ytterligare.