Problem med sköldkörteln

644
Foto: Canstock.

Av Riitta Ahonen

• Sköldkörtelfunktionen är en av de undersökningar som görs vid den årliga diabeteskontrollen. Obehandlad hypotyreos kan öka risken för hypoglykemi och hypertyreos ökar insulinbehovet. Hypotyreos betyder underfunktion och hypertyreos överfunktion i sköldkörteln.

Typ 1-diabetes och hypotyreos är autoimmuna sjukdomar. Det betyder att det finns en inflammation i kroppen som angriper och förstör kroppens egna celler och vävnader. Hos ungefär 30 procent av vuxna med typ 1-diabetes upptäcks avvikelser i sköldkörtelproverna. Hos personer med typ 2-diabetes är sköldkörtelproblem mer sällsynta: 10–20 procent har störningar i sköldkörtelfunktionen, vilket är lika mycket som hos befolkningen i stort.

Anlagen för autoimmuna sjukdomar kan vara ärftliga, och sjukdomarna kan bryta ut i olika skeden av livet.

– Någon i släkten kan ha underfunktion i sköldkörteln, någon annan diabetes och en tredje celiaki. Det kan hända att någon länge har haft hypotyreos, och senare får diabetes eller vice versa, säger Päivi Hannula, biträdande överläkare i internmedicin och endokrinologi vid universitetssjukhuset i Tammerfors.

Hypotyreos är vanligare hos kvinnor än hos män och ökar med åldern.

Tyst inflammation i sköldkörteln

Symtomen på hypotyreos är individuella. Det kan vara trötthet, frusenhet, förstoppning, långsammare hjärtslag, torr hud, initiativlöshet och minnesproblem.

Den vanligaste orsaken till hypotyreos är en antikroppsinducerad tyst inflammation i sköldkörteln.

– Den får inte febern att stiga och den ger ingen svullnad eller rodnad. Inflammationen helt enkelt bara tär på sköldkörteln och förstör de celler som producerar sköldkörtelhormoner. Sköldkörteln kan också vara angripen av en akut inflammation och då kan den kännas öm. Det brukar vara ett övergående tillstånd. Akut inflammation är ganska vanlig på befolkningsnivå och har inget samband med diabetes, säger Päivi Hannula vidare.

Normal sköldkörtelfunktion hos modern är nödvändig för att fostrets hjärna ska utvecklas. Därför är det bra att känna till eventuell underfunktion i sköldkörteln redan när en graviditet planeras eller genast när graviditeten börjar för att behandling ska kunna sättas in. Behovet av sköldkörtelhormon ökar under graviditeten. Ökad koncentration av hormonet TSH tyder på brist på sköldkörtelhormon i blodet.

För insulinbehandlade diabetiker är det extra viktigt att få behandling för  hypotyreos också av en annan orsak.

– Risken för hypoglykemi ökar om en diabetiker har uppenbart nedsatt sköldkörtelfunktion utan att ha fått en diagnos ställd och följaktligen inte heller får behandling. Också det är en anledning för diabetiker att delta i de årliga kontrollerna.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida, strax nedanför struphuvudet och framför luftstrupen.

För aktiv sköldkörtel

Överfunktion i sköldkörteln är den vanligaste orsaken till Basedows sjukdom (kallas också giftstruma eller Graves sjukdom). Vid Basedows sjukdom finns det antikroppar i blodet som stimulerar cellerna i sköldkörteln att utsöndra tyroxin. Samtidigt kan det också finnas bromsande antikroppar.

Symtom på hypertyreos är svettning, hjärtklappning, rytmstörningar, lös mage, viktminskning, darrningar och nedsatt kondition.

Överfunktion ökar insulinbehovet hos diabetiker. Tillståndet är också förknippat med en risk för osteoporos.

– Blodsockret stiger och det behövs större insulindoser, om en diabetiker insjuknar i Basedows sjukdom eller någon annan typ av överfunktion i sköldkörteln. Detsamma gäller om dosen av ersättningshormon är för hög.

I sällsynta fall kan knölstruma vara orsaken till överfunktion i sköldkörteln. Vid knölstruma producerar knölarna sköldkörtelhormon i stora mängder. Personer med typ 1-diabetes löper ingen ökad risk att få sköldkörtelknölar eller sköldkörteltumörer. De knölar som hör samman med sköldkörteltumörer sitter i nedre delen av halsen och är smärtfria. Bara ungefär fem procent av knölarna är cancertumörer. Den vanligaste formen av cancer är papillär tyreoideacancer, papillära tumörer i sköldkörteln, som mycket väl går att behandla.

Behandlingen kräver uppföljning

Hypertyreos behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller operation. Radiojodbehandling kan vid behov ges två eller tre gånger. Hypotyreos behandlas i regel med levotyroxin, som bäst motsvarar sköldkörtelns eget primära hormon.

– När behandlingen har inletts följs blodvärdena upp, likaså hormonersättningen och det kroppsegna sköldkörtelhormonet. Läkemedelseffekten ger direkt utslag i blodvärdena, och då ser vi om medicineringen är korrekt, påpekar Päivi Hannula.

Om det har funnits en inflammation i sköldkörteln samtidigt som nedsatt sköldkörtelfunktion diagnostiseras, kan det frisatta kroppsegna hormonet ibland göra det svårare att hitta rätt ersättningsdos för sköldkörtelhormon.

Sköldkörtelhormon absorberas dåligt och upptaget försämras av exempelvis mat och andra läkemedel. Därför rekommenderas patienterna att ta tyroxin på fastande mage 15–30 minuter före frukost och intag av andra läkemedel på morgonen.

Också järn- och kalciumpreparat och läkemedel som neutraliserar magsyror försämrar tyroxinupptaget. Därför är det bäst fundera noga om man behöver dem. Om de är nödvändiga, är tyroxindosen vanligen högre.

Risken för hjärtsjukdomar ökar om under- eller överfunktion av sköldkörteln är obehandlad under lång tid.

– Men det händer sällan att det uppdagas långvariga, obehandlade störningar i sköldkörtelfunktionen, säger Päivi Hannula.

Ibland kan orsaken vara LADA-diabetes 

LADA-diabetes bryter ut i sen vuxen ålder och kan öka risken för störningar sköldkörtelfunktionen.

– LADA-diabetes måste behandlas med insulin. Med andra ord kan det vara LADA-diabetes om blodsockerbalansen inte går att få under kontroll med tablettbehandling utan det krävs insulinbehandling. Även sköldkörtelrubbningar kan ge anledning att undersöka om typ 2-diabetes trots allt är LADA.

– Personer med LADA-diabetes kan i sin tur få autoimmuna sköldkörtelsjukdomar. Då är det viktigt att kontrollera deras sköldkörtelvärden regelbundet, avslutar Päivi Hannula.