Av Tuija Manneri
• Läkemedel kan ha tråkiga och farliga biverkningar och alla läkemedel passar inte ihop. Växtbaserade preparat, kosttillskott, livsmedel, alkohol och tobak kan inverka på läkemedelseffekten.
Varje diabetesläkemedel har biverkningar som ibland kan vara skadliga. Exempelvis insulin kan ge viktuppgång och orsaka blodsockerfall, det vill säga hypoglykemi.
– Biverkningarna är mycket kända eftersom insulinet snart har funnits i hundra år. Det har skett enormt stor utveckling i preparaten, vilket har minskat riskerna, säger Leo Niskanen, överläkare på Helsingfors universitetssjukhus.
Dessutom kan läkemedlen interagera eftersom substanserna påverkar varandra på många olika sätt.
– Ett läkemedel kan till exempel upphäva eller påskynda effekten av ett annat läkemedel eller inverka negativt på upptaget eller nedbrytningen av ett annat läkemedel, preciserar överläkare Eeva Sofia Leinonen.
Hon är med och bedömer ansökningar om försäljningstillstånd för diabetesläkemedel på Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea).
Det kan vara en skadlig biverkning eller en interaktion om ett läkemedel ger svåra och oväntade symtom eller om behandlingseffekten förändras plötsligt. Då är det bäst att läsa bipacksedeln och kontakta sin läkare, sin diabetesskötare eller apoteket.
– Vid akuta och allvarliga symtom ska man kontakta en jourpoliklinik, säger hon.
Metformin och mjölksyraacidos
Fimea för ett register över biverkningar.
– Det är bäst att anmäla biverkningar till registret, särskilt om de är allvarliga och inte nämns på bipacksedeln, påpekar Tiina Karonen på Fimeas enhet för läkemedelssäkerhet.
En anmälan kan göras av patienten, hälso- och sjukvården eller den som innehar försäljningstillståndet.
– Perioden 1973–2019 gjordes det drygt 1 200 anmälningar om diabetesläkemedel. Ungefär 400 gällde insulinpreparat och resten andra typer av diabetesläkemedel. Anmälningarna om insulin har gällt allmänna problem med doseringsapparaten, injiceringsstället eller blodsockervärdena.
Risken för hypoglykemi och viktuppgång är inte bara kopplad till insulin utan också till sulfonylureapreparat och glinider som stimulerar insulinutsöndringen, så kallade direktverkande måltidstabletter. Också pioglitazon, som förstärker insulineffekten, kan ge viktuppgång men ökar inte risken för hypoglykemi.
I behandlingen av typ 2-diabetes används mestadels metformin. Preparatet kan ha biverkningar som metallsmak i munnen, illamående och långsamt utvecklande minskning av upptaget av B12-vitamin. Den allvarligaste biverkningen är mjölksyraacidos som betyder att kroppen försuras. Det kan leda till koma och död.
– Vi får in ett antal anmälningar om mjölksyraacidos och metformin varje år, säger Tiina Karonen.
Mjölksyraacidos utlöses ofta av alkohol eftersom stor alkoholkonsumtion och baksmälla vid metforminmedicinering ökar koncentrationen av mjölksyra i kroppen.
– Om man dricker för att bli full, är det bäst att ta en paus med metformin samma och nästa dag. Det är också bra att göra ett uppehåll inför kontrastmedelsröntgen eftersom undersökningen oväntat kan försämra njurfunktionen, säger Eeva Sofia Leinonen.
Det kan ansamlas för mycket mjölksyra i kroppen även vid svår systemisk inflammation, svår hjärtsjukdom, kraftig vätskebrist och nedsatt njurfunktion.
– Med tanke på läkemedelsskador är det av största vikt att värna njurfunktionen om njurarna fungerar dåligt, påpekar Leo Niskanen.
Vid nedsatt njur- och leverfunktion ökar till exempel insulineffekten. Däremot kan upptaget av läkemedel och mat bli långsammare om diabetesrelaterade nervskador är förknippade med gastropares. Vid gastropares töms magsäcken långsammare än normalt.
SGLT2-hämmare och ketoacidos
Erfarenheterna av nyare läkemedel är självfallet mindre än av äldre läkemedel. Av den anledningen kommer det ofta in fler anmälningar om dem än om äldre läkemedel. På senare år har det gjorts anmälningar om bland annat gliptiner som ökar insulinutsöndringen i bukspottkörteln och minskar sockerproduktionen i levern, men som kan ge upphov till eksem eller lindrigt illamående och magbesvär. Illamående, kräkning och diarré kan likaså vara biverkningar vid injicerade inkretinpreparat, det vill säga GLP-1-analoger, som verkar via tarmhormoner och ökar insulinproduktionen och minskar aptiten.
– Magbesvären är i de flesta fall ofarliga och övergående, men ibland kan de vara så svåra att läkemedlet måste sättas ut, säger Leo Niskanen.
SGLT-2-hämmare ökar glukosutsöndringen i urinen, vilket kan leda till inflammationer i urinvägarna, slidan och förhuden. I sällsynta fall kan de ge upphov till inflammation i mellangården, och det kan sluta med kallbrand.
Ketoacidos, syraförgiftning, är en annan sällsynt, lömsk och allvarlig skadeverkning av SGLT-2-hämmarna. Tillståndet kan bero på exempelvis insulinbrist vid akut sjukdom. Följaktligen måste SGLT-2-hämmare alltid sättas ut vid operationer och allvarliga eller akuta sjukdomar. Rikligt alkoholbruk passar inte heller ihop med preparaten – och överlag inte med insulin.
Skydd för hjärta och njurar
Alla biverkningar är inte skadliga utan de kan tvärtom vara mycket nyttiga. Exempelvis metformin kan förebygga vissa typer av cancer och SGLT-2-hämmare ger viktnedgång utan risk för hypoglykemi.
– En betydande fördel är att SGLT-2-hämmare och inkretinpreparat kan vara ett skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns också belägg för att de skyddar njurarna, framhåller Leo Niskanen.
Precis som biverkningar kan läkemedelsinteraktioner i vissa fall vara till nytta.
– Kolesterolet i blodet sjunker effektivare och med mindre statindos när statin, som förhindrar att det bildas kolesterol i levern, kombineras med ezetimib, som förhindrar att kolesterol tas upp i tarmen.
Oftast är läkemedelsinteraktioner dock icke-önskvärda. Pioglitazon orsakar svullnad och svullnaden kan förvärras om man använder insulin.
Det är svårt att förutse interaktioner eftersom människor reagerar så olika på samma läkemedelskombination. Dosen och administrationssättet inverkar, likaså patientens arvsanlag, ålder, hälsotillstånd och samlade medicinering. Störst är risken för interaktioner hos äldre och multisjuka som kan behöva ta upp till tio läkemedel om dagen.
– Extra stort skydd mot interaktioner behöver äldre, barn och gravida kvinnor, påpekar Eeva Sofia Leinonen.
Hon råder människor att föra en lista över sina läkemedel. Då är det lättare för vårdenheten och apoteket att säkerställa att läkemedlen inte samverkar.
Dessutom kan mat, kosttillskott, växtbaserade preparat och andra receptfria medel samverka med receptpliktiga medel. Exempelvis antiinflammatoriska smärtstillande medel ökar blödningsrisken i kombination med det blodförtunnande medlet warfarin. Grapefruktssaft och johannesört påverkar ett tiotal olika läkemedel.
– I synnerhet interaktionerna med johannesört kan vara allvarliga. Rådgör således alltid med din läkare om samtidig användning, avslutar Eeva Sofia Leinonen.
