Av Pirita Salomaa
• Alla vet vi säkert att man går upp i vikt om man hela tiden överäter. Och att många snabba njutningar lätt sätter sig kring midjan. Varför är det så svårt att motstå frestelserna trots att knappast någon av oss med vett och vilja skaffar sig överflödiga kilon? Biträdande professor Lauri Nummenmaa har ett svar på frågan.
Lauri Nummenmaa är en av världens ledande psykologer som undersöker känslolivet med hjälp av hjärnavbildning. Han är chef för ett forskningslaboratorium på PET-centrum i Åbo. Laboratoriet tillämpar metoder som ger bevis för exempelvis hur våra val styrs av signalsubstanserna i hjärnan och av vårt behov av njutning.
Ett område som Lauri Nummenmaa och hans forskningsgrupp intresserar sig för är hur vår hjärna och våra känslor påverkar hur mycket vi äter. Hjärnforskning är en metod som kan tillämpas för att förklara varför vi går upp i vikt, alltså varför vi äter mer än vi förbrukar.
– Det finns mekanismer i vår kropp som är ute efter att försäkra sig om att vi håller oss vid liv. För deras skull måste mat ge njutning.
– Dessutom har vår hjärna utvecklats så att vi försöker skaffa oss njutning. Det får vi när vi äter, men också till exempel när vi tillbringar tid med vänner eller när vi har sex.
Ätandets njutning kräver inte att någon annan är närvarande. Njutningen finns lätt tillgänglig för alla och den kan enkelt plockas ner i köpkorgen i butiken.
– Hjärnan gillar snabba njutningar, bekräftar han.
Vanorna lärs in redan i barndomen
Lauri Nummenmaa kullkastar den seglivade uppfattningen att alla föds som en tom tavla som kan formas hur som helst. Enligt honom beror en stor del av det vi är och blir på våra arvsfaktorer. Intelligens är en av de egenskaper som nedärvs starkast och intelligens är samtidigt en av de faktorer som säkrast förutspår välbefinnande.
Också anlagen att gå upp i vikt är ärftliga. Enligt Nummenmaa har en del av oss utmärkt medfödd kapacitet att gå upp i vikt, alltså att tillföra kroppen en massa energi. Viktkontroll kräver att man lär sig rätt vanor för att reglera sitt beteende, om man har gynnsamma ärftliga förutsättningar för att dra på sig övervikt.
– Hälsosamma mat- och motionsvanor bör läras in redan i barndomshemmet, och de måste stöttas på dagis och i skolan. Detta för att det är extremt svårt att ändra vanor som är skadliga för hälsan.
Hjärnan simulerar framtiden
Ofta utgår man från att hjärnan inte gör någonting annat än lagrar information. I själva verket sysslar hjärnan största delen av vår vakna tid med att övervaka och reglera kroppen och förutse framtiden.
– Utan att vi lägger märke till det ställer vi prognoser för vilka konsekvenser våra val och vårt beteende kommer att ha. Exempelvis när vi är på restaurang och väger mellan olika portioner: Vad smakar sannolikt bäst eller vad håller mig mätt längst?
Det känns tråkigt om prognoserna slår fel, och rutiner ger en känsla av trygghet.
– Osäkerhet är det som skapar störst ångest hos oss och överätning kan vara ett sätt att få kontroll över ångesten. Osäkerheten inför framtiden minskar när man äter sig proppfull och man inte behöver bry sig om maten på en lång stund.
Han tillägger att vi människor är bra på att presentera sanningar med modifikation.
– Alla vill vi väl måna om våra uppfattningar om världen. Få av oss vill medge att vi fattat eller fattar dåliga beslut.
– Dessutom drar vi skarpa gränser mellan det vi gör, det vi vill och det som vi inte kan kontrollera. Därför är det svårt att styra våra vanor och vårt beteende utifrån.
Även om det är bra för hälsan och välbefinnandet att följa rekommendationer för ett hälsosamt liv, har vi alla rätt att själva bestämma över våra val, påpekar Lauri Nummenmaa.
– Det gäller dock att komma ihåg att det inte finns några tricks om man vill gå in för ett hälsosammare liv och lyckas med viktminskning. Man måste själv vilja se över sina vanor och sitt beteende.
Hjärnbanor för njutning
Lauri Nummenmaas forskningsgrupp utreder bland annat den metabola aktiviteten i hjärnan. Med PET-avbildning får gruppen molekylära data om exempelvis hur läkemedel verkar.
De tredimensionella PET-bilderna visar bland annat hur opiater, som skapar ett lyckorus, påverkar neuroreceptorerna i hjärnan. Den upplevda känslan av lycka och njutning är kopplad till beroende.
– I hjärnan finns det cirkelformade looper, slingor, som bildar banor som får oss att vilja ha njutning. Hos överviktiga har sättet att få njutning förändrats på något sätt. De reagerar annorlunda än normalviktiga till och med när de ser mat. Och de måste äta för mycket för att känna njutning.
När sjuklig fetma behandlas med fetmaoperation ger behandlingen effekt också i hjärnaktiviteten. Banan, loopen, för motivation och njutning förändras och förändringarna i samband med övervikt justeras i hjärnan.
– Hos sjukligt feta människor kan man se vävnadsförstörelse i hjärnan. I hjärnan verkar fetma nämligen på samma sätt som åldrande och demenssjukdomar. Vår förmåga att hantera information försämras, påpekar Nummenmaa.
Även om arvsfaktorer och hjärnan spelar en roll för hur svårt det är att få kontroll över vikten, menar han att det är en faktor som var och en själv kan påverka.
– När vi befinner oss i en ond cirkel av njutningslystnad kan vi försöka komma ur den med egna medel. Behandlingsformerna vid fetma är inte nödvändigtvis särskilt trevliga, men också vid många allvarliga sjukdomar är behandlingen både obehaglig och ansträngande. Och trots det går man med på dem.
