Kolesterolmedicinering ingår i behandlingen vid diabetes

414
Bild: Shutterstock

Av Irma Heiskanen-Haarala

• Om statinerna, som är kända som kolesterolsänkande preparat nu introducerades på marknaden och kallades hjärtmediciner, skulle folk slåss om vem som får dem, säger Timo Strandberg, professor och specialist i invärtes medicin och geriatri.

Det är farligt för artärerna om den totala kolesterolhalten, LDL-kolesterolhalten eller triglyceridhalten är hög eller HDL-kolesterolhalten låg i blodet.

Den här typen av avvikande blodfetter kallas dyslipidemier. De behandlas med hälsosam kost och livsstilsförändringar, men också med läkemedel, där statinerna är överlägset vanligast.

– Statinerna är effektiva både när det gäller att sänka kolesterolet och när det gäller att förebygga sjukdomar i artärerna. De är billiga och de har få biverkningar, påpekar Timo Strandberg.

Redan den första statinstudien för 25 år sedan visade att den totala dödligheten bland patienter med artärsjukdomar minskade med 30 procent tack vare läkemedlen.

Kolesterolet måste oskadliggöras

Risken för sjukdomar i artärerna är stor vid diabetes och riskfaktorerna påverkar sjukdomsprognosen. Därför hör blodfettspreparaten statiner till den normala läkemedelsarsenalen vid behandling av diabetes.

– Statiner minskar kolesterolproduktionen i levern. Men levern behöver kolesterol och levercellerna samlar därför upp det i stället från blodbanan, där kolesterolet bara gör skada, ställer till med inflammationer och orsakar förträngningar i blodkärlen. Statinerna leder in kolesterolet till rätt plats. De jagar så att säga busfröna bort från gatorna och sätter dem i arbete, förklarar Timo Strandberg.

Muskelvärk är den vanligaste biverkningen av statiner och drabbar 5–10 procent av användarna. I synnerhet simvastatin i stora doser kan ge muskelsymtom.

Vid mycket svåra muskelbesvär är det bäst att överväga byte av statin i stället för att sätta in smärtstillande medel. Muskelbesvär kan bero på många andra faktorer och det kan vara bra att först ta reda på om smärtorna verkligen beror på kolesterolpreparaten.

Ibland kan det hjälpa med att göra ett uppehåll i medicineringen eller att byta preparat. Statin kan också kombineras med ezetimib. Då kan statindosen reduceras. Däremot är inte ezetimib ensamt särskilt effektivt.

Fördelarna större än nackdelarna

Behandling med statiner ökar en aning risken för att få typ 2-diabetes. Så kan det gå i synnerhet om sockervärdena är förhöjda eller om personen har metabola syndromet. Syndromet kännetecknas av avvikande blodfetter, högt blodtryck, bukfetma och nedsatt sockertolerans. Det vill säga det är människor som redan i sig har ökad risk att få diabetes.

I randomiserade studier har 9–12 procent fler bland personer med statinbehandling fått typ 2-diabetes än bland personer med placebobehandling. Ju större statindosen var desto större var risken att få diabetes. Bland olika typer av statiner ökade risken minst av pravastatin.

Uppföljningsstudier har visat att diabetesrisken ökar 20–50 procent av statinbehandling. Trots det framhåller forskarna att fördelarna med statinbehandling är större än nackdelarna.

Med statinbehandling av diabetiker minskar risken för artärsjukdomar, infarkt och död lika mycket som hos andra och statiner har ingen negativ effekt på blodsockerkontrollen.

– Syftet med medicineringen är att förebygga sjukdomar i artärerna. Lägre kolesterolvärden är bara en mellanetapp, påminner Timo Strandberg.

Kolesterolmedicinering skyddar inte mot felaktig kost

Statinbehandling kan vara förknippad med viktuppgång. Man vet inte om det beror på att läkemedlet påverkar aptiten eller på att energi lagras i kroppen. Det kan kanske också hända att det är lättare att låta bli att hålla ett öga på vikten när man använder lipidsänkande läkemedel.

– Kolesterolmedicinering skyddar inte mot effekterna av ohälsosam kost. Det handlar inte om antingen livsstilsförändringar eller läkemedel, utan båda behövs, påpekar Timo Strandberg.


 

Sjukdomar i artärerna

Bland sjukdomar i artärerna märks kranskärlssjukdom, stroke, benartärsjukdom med förträngningar och ateroskleros (åderförkalkning) i aorta.


 

Målen påverkas av risken

Hos i övrigt friska personer ska totalkolesterolet i plasma ligga under 5 mmol/l och LDL-kolesterolet under 3 mmol/l.

Diabetiker har större risk att få sjukdomar i artärerna än icke-diabetiker och därför är målet att LDL-kolesterolet ska ligga under 2,5 mmol/l. Om personen har följdsjukdomar eller andra riskfaktorer är målet ännu strängare, nämligen under 1,8 mmol/l.


 

Statiner de vanligaste lipidsänkande läkemedlen

Statiner förhindrar att det bildas kolesterol i levern. I Finland används sex läkemedelssubstanser som ingår i gruppen statiner: atorvastatin, fluvastatin, lovastatin, pravastatin, simvastatin och rosuvastatin. Andra blodfettssänkande läkemedel används tillsammans med statiner eller som alternativ till dem.

Ezetimib förhindrar att kolesterol tas upp av kroppen och påverkar i synnerhet halten av LDL-kolesterol i plasma. Preparatet används vanligen tillsammans med statiner.

Fibrater är ett alternativ till statiner i särskilda fall vid höga triglyceridhalter och låga HDL-kolesterolvärden.

Resiner används tillsammans med statiner eller i de fall när statiner eller ezetimib inte lämpar sig för patienten. Preparaten sänker halten av LDL-kolesterol i plasma.

PCSK9-hämmarna evolokumab och alirokumab är biologiska läkemedel som injiceras en eller två gånger i månaden. De sänker mycket effektivt halten av LDL-kolesterol i plasma eftersom de hindrar att LDL-receptorerna bryts ner. PCSK9-hämmarna är nya dyra läkemedel och de ges än så länge bara till högriskpatienter.


 

Havre, fisk och vegetabilisk olja

Vegetabiliska oljor, bordsmargarin och drycker som innehåller växtstanoler och växtsteroler medverkar till att sänka totalkolesterolet och LDL-kolesterolet. De kan också med fördel användas som komplement till behandling med statiner eller ezetimib.

Också regelbundet intag av betaglukan som finns i havre och korn sänker totalkolesterolet och LDL-kolesterolet.

Fiskolja är det bäst att ta till sig via fiskrätter hellre än som kosttillskott.

Rödris avråds som livsmedel och kosttillskott. Det innehåller statinliknande föreningar, men mängden kan variera. Risket kan också innehålla skadliga ämnen.

Statinerna transporterar bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna.