Retinopati kan stoppas med god vård

635
Bild: Shutterstock

Av Mari Vehmanen

• Det finns ett flertal behandlingsformer vid retinopati. God blodsockerbalans förbättrar effekten vid alla behandlingsformer. – Retinopati betyder att det uppstår förändringar i näthinnans blodkärl.

Vad är viktigast vid behandling av retinopati, Matti Seppänen, specialist i oftalmologi och överläkare på sjukvårdsföretaget Terveystalo?

– A och O är självfallet att regelbundet gå på de ögonbottenfotograferingar som ingår i diabetesvården. Då kan retinopati upptäckas i tid och sjukdomen hinner inte påverka synförmågan.

– Dessutom är det viktigt att ha välinställd diabetes, det vill säga god blodsockerbalans. Det är av största vikt att få bukt med blodsockret om det finns diabetesrelaterade förändringar i ögonen. Effektiv behandling minskar i synnerhet risken för att allvarlig retinopati fortskrider.

– I många fall kan upptäckten av retinopati vara det incitament som får diabetiker att intressera sig för egenvården och ta sig så att säga i kragen. Vidare är det viktigt att få ner högt blodtryck och att sluta röka. Också viktkontroll och regelbunden motion är bra för ögonen.

Krävs det alltid också någon annan behandling vid retinopati?

– Lindrig bakgrundsretinopati, som är en tidig form av sjukdomen, kräver inte nödvändigtvis behandling utan man brukar följa upp läget med tätare kontroller. I vissa fall kan det räcka med att få blodsockret under kontroll för att stoppa förändringarna.

– Men när ögonläkaren rekommenderar exempelvis behandling med laser, är det utan vidare en nödvändig åtgärd. Det finns mycket tydliga och exakta kriterier för behandling av retinopati, och utifrån dem sätter läkaren in åtgärder.

Vad händer vid laserbehandling?

– Vid laserbehandling behandlas ögats näthinna med korta fotoeffekter kring de skadade blodkärlen eller kärlnybildningen. På så sätt kan man stoppa förändringarna.

– Behandlingen börjar med att patienten får bedövande droppar i ögat. Själva behandlingen görs med en laserapparat som är kopplad till ett mikroskop. Det gör inte ont, men de klara fotoeffekterna kan kännas en aning obehagliga. Hur länge behandlingen pågår beror på hur stort område som ska behandlas. Vanligen är behandlingen avklarad på ungefär femton minuter.

– Ibland reagerar ögat på behandlingen med att synen är dimmigare än vanligt i några dagar, men det finns ingen orsak att bli orolig för det. Effekten sätter alltså vanligen in först lite senare. I vissa fall räcker det med en behandling, men en del patienter kan behöva fler behandlingar.

Vad finns det för läkemedelsbehandling?

– Injektionsbehandling sätts in när det finns stora förändringar på gula fläcken, som är det område där ögat ser skarpast. I sådana fall kan laserbehandling ge upphov till förändringar i synfältet. Vid behandlingen sprutas läkemedel in i glaskroppen med en mycket tunn nål. Också då måste ögat först bedövas för att man inte ska känna smärta.

– Injektioner har redan länge varit en vanlig behandlingsform vid våta åldersförändringar i gula fläcken, men vid retinopati har läkemedelsinjektioner tillämpats först på senare tid. Det finns flera olika läkemedel. Till exempel anti-VEGF-behandling motverkar kärlnybildning. Kortikosteroidinjektioner kan användas om VEGF-behandlingen inte ger tillräckligt bra effekt. En sedvanlig behandling består exempelvis av en serie med tre behandlingar som ges ungefär med en månads mellanrum.

– En nyhet är att man kan placera ett litet fast föremål i ögat som avger läkemedel i jämn takt i upp till tre eller fyra månader. Behandlingen är förknippad med en liten risk för systemisk infektion, men en eventuell infektion kan behandlas.

När behövs det operation?

– Kirurgiska ingrepp sätts in exempelvis när det förekommer en långvarig skymmande blödning. I sådana fall kan glaskroppen putsas vid behandlingen, och tillståndet lugnar ner sig.

– Det förekommer att kärlnybildning gör att det drar och spänner i ögat. I värsta fall kan näthinnan brista eller lossna. Dragningarna från näthinnan kan reduceras med operation.

Hur effektiva är behandlingarna?

– Vanligen blir resultaten mycket bra om retinopati upptäcks på ett tidigt stadium och behandling kan sättas in i tid. I det initiala stadiet ger sjukdomen inga symtom och det är därför viktigt att diabetiker får sina ögon undersökta regelbundet.

– I dag är det lyckligtvis sällsynt att retinopati ger upphov till betydande synnedsättningar eller synförlust. I framtiden kommer diabetiker att ha ännu bättre ögonhälsa eftersom forskningen framskrider och behandlingsformerna utvecklas.

Hur reagerar diabetiker när retinopati upptäcks?

– En del är beredda på att det förr eller senare kommer att ske förändringar i ögonen. Då är diagnosen retinopati ingen stor chock.

– Vanligen är diabetiker mycket intresserade av att låta sig behandlas och att satsa på livsstilsförändringar. Bibehållen synförmåga är verkligen ett bra incitament.

– Det är förståeligt att många spänner sig inför den första laser- eller injektionsbehandlingen. De flesta slappnar trots allt av när behandlingen börjat.

Ska personer med diabetes oroa sig för att eventuellt få retinopati?

– Retinopati behöver inte vara något spöke. Det allra viktigaste är att man inte hoppar över ögonbottenfotograferingarna som ingår i diabetesvården. Tack vare regelbundna undersökningar kan retinopati upptäckas trots att sjukdomen inte gett några symtom.

– Självfallet måste man genast söka vård mellan de regelbundna kontrollerna om det sker akuta förändringar i synförmågan. Kvinnor med diabetes som planerar att skaffa barn gör gott i att låta undersöka sina ögonbottnar. Dessutom bör ögonen följas upp tätare under graviditeten.

– Hur som helst kan man vända risken för retinopati till sin fördel och ta väl hand om sin hälsa. God egenvård och måttfullhet i livsstilen skyddar ögonen.


Den vanligaste diabeteskomplikationen

  • Retinopati betyder att det uppstår förändringar i näthinnans blodkärl till följd av högt blodsocker. För mycket socker i blodet stör funktionen i de små kärlen i ögat, kapillärerna. Kärlen kan bli tilltäppta och det läcker ut blod i den omgivande vävnaden. Dessutom kan det bildas nya kärl i ögat.
  • Cirka 90 procent av typ 1-diabetiker som har haft sin sjukdom i mer än tjugo år har åtminstone lindriga förändringar i näthinnan.
  • Det finns flera olika typer av retinopati: bakgrundsretinopati, makulopati och proliferativ retinopati.
  • Enligt de gällande rekommendationerna ska regelbundna ögonbottenundersökningar inledas hos diabetiker från och med tio års ålder. Undersökningarna ska göras minst vartannat år. Det krävs tätare kontroller vid förändringar i ögonbottnarna.