Nyheter på kostfronten

397
Bild: Shutterstock

Av Krista Korpela-Kosonen

• Mataffärerna lyser med än den ena, än den andra intressanta matnyheten. Har du testat någon av dem?

  Mer grönt  

Redan länge har en grönsaksboom varit på tapeten, men få vuxna äter den mängd grönsaker som rekommenderas. Ungefär 30 procent av kvinnor och 25 procent av män i Finland når upp till målet på ett halvt kilo grönt om dagen, när både färska grönsaker och grönsaker i maträtter, bär och frukt räknas in. Det är alltså läge för lite mer grönt på tallriken.

Livsmedelsindustrin har satsat på nya metoder för att öka inslaget av grönt i gamla bekanta produkter. Fazer har till exempel bakat in rotsaker i en fiberrik brödsort. En dryg fjärdedel av mjölet har ersatts med batat, palsternacka, rödbeta och morot. Brödet innehåller 7–8 procent fibrer.

Också i kött- och korvhyllan finns det produkter som innehåller grönsaker. PoPo är en köttfärssort med en fjärdedel morötter och tre fjärdedelar svinkött. Grönsaker kan också kombineras med knackkorv. Morotsknackkorv innehåller 20 procent morötter och rotsaksknackkorv totalt 20 procent morot, potatis och kålrot.

Vegepops är en glassprodukt som ska sökas i kyldisken. Den består huvudsakligen av grönt, bär och frukt och i en pinne utgör de ungefär 40 procent av ingredienserna. I motsats till de flesta typer av glass och saftis innehåller Vegepops inget tillsatt socker.

  Uppsjö av havreprodukter  

Havre är ett exempel på finländsk supermat och innehåller fibersorten betaglukan, som medverkar till att hålla kolesterolet och sockret i blodet i schack. I Finland har vi upplevt en verklig havreboom de senaste åren och det har gett utslag i att mataffärerna har fått ett breddat sortiment av havreprodukter. Havre kan drickas som mjölk eller ätas som yoghurt.

Tänk på att havredryckerna kan ha mycket varierande näringsinnehåll eftersom företagen tillverkar sina drycker enligt sina egna recept. De flesta havredrycker har tillsats av åtminstone kalcium och D-vitamin. Observera dock att de ekologiska varianterna inte har något näringstillskott. Näringsinnehållet i havredrycker spelar en stor roll framför allt när de ersätter regelbundet mjölkintag i kosten.

Mellanmålsprodukter som kan ätas med sked på samma sätt som yoghurt finns i exempelvis produktserierna Yosa och Oddlygood. Produkterna under namnet Oddlygood kallas havrebaserad gurt på svenska eftersom bara produkter tillverkade på mjölk får kallas yoghurt. Av samma skäl får havredrycker inte kallas havremjölk.

Vidare finns det havrebaserade matlagningsprodukter som liknar matlagningsgrädde eller crème fraiche. Bland övriga nya havreprodukter kan glass, kaffedrycker, bredbart pålägg, färskgröt, smoothie plus köttbullar och biffar nämnas.

  Alternativ till kött  

Många är intresserade av flexibel vegetarisk kost, vilket betyder att kosten får ett större inslag av grönt men att kött inte är helt förbjudet. Man brukar tala om flexitarianism och flexitarianer. I höstas genomfördes en enkät som visar att var tredje finländare har börjat äta mer grönt. Däremot har den totala köttkonsumtionen i vårt land inte sjunkit, men många söker lättlagade och smakliga alternativ till kötträtter som de kan äta regelbundet.

På senare år har mataffärerna fått en lång rad nya produkter som enkelt kan ersätta exempelvis köttfärs eller kycklingstrimlor i matlagningen. Nyhtökaura (pulled havre eller baljhavre på svenska), Härkis och Kaurajauhis är finländska matinnovationer som huvudsakligen består av havre och bondbönor. Produkterna har mycket växtprotein och kan jämföras med nötkött som proteinkälla. De innehåller 17–30 gram protein per 100 gram.

Produkterna i serien MiFU är gjorda på mjölk och kan användas på samma sätt. Det finns gryn, strimlor och färs och de kan tillsättas som de är eller först stekas lätt. Grynvarianten påminner om grynost och den är stekbar. Strimlorna påminner i smaken om kyckling. Produkterna görs alltså på mjölk och innehåller inget växtprotein. De innehåller 14–25 gram protein per 100 gram.

  Magvänligt bröd  

Ungefär en på tio i hela världen lider av IBS, som är en funktionell störning i mag-tarmkanalen. Åkomman har flera namn och kallas också till exempel irriterad tarm. Människor med känslig mage får lätt symtom av rågbröd, men de klarar ofta bättre av bröd med mindre mängd FODMAP-kolhydrater som är den beståndsdel som ger upphov till gasbildning i tjocktarmen.

Bröd med mindre mängd FODMAP-kolhydrater ger mindre gasbildning i tarmen, visar en finländsk populationsundersökning. Samtidigt lindras gasbesvär, magont, knorrande mage och magkramper. Fazer har ett sådant magvänligt rågbröd i sitt sortiment.

De flesta med känslig mage kan äta bröd där havre är den enda spannmålssorten. Mataffärerna har ett brett sortiment av den sortens havrebröd. Baktekniken för bröd som till hundra procent består av havre har tagits fram i Finland. Observera dock att namnet på brödet inte garanterar hög havrehalt eftersom många brödsorter också innehåller andra spannmålssorter. Ta alltså en titt på innehållsdeklarationen innan du köper ditt havrebröd.

  Insektsmat  

Vad väljer du att äta när du går på bio, till exempel en påse nötter smaksatta med chili och hussyrsor? I Finland blev det häromåret tillåtet att föda upp insekter och sälja dem för livsmedelsändamål. Produktutbudet ökade sedan i snabb takt, men efter den förstaboomen avtog afterfågan. Det finns bland annat mysli, granola, korv, choklad och snacks på syrsor.

Sirkkis är en färdigprodukt som kan användas på samma sätt som köttfärs och innehåller bland annat mosade hussyrsor, ärt- och sojaprotein och havremjöl. Produkten kan med fördel användas i såser, lådrätter, köttbullar och som fyllning i tortilla och pizza.

De flesta insekter har en ganska neutral och mild smak och kan därför med fördel användas i många olika typer av maträtter. Experimentglada matintresserade kan föda upp sina insekter själva, men rostade hussyrsor och syrsemjöl kan också köpas i mataffären. Kolla upp lämpliga insektsrecept på nätet.

De insekter som kan utnyttjas för näringsändamål har ungefär samma näringsvärde som kött, och de innehåller framför allt mycket protein. Proteinerna är av samma typ som de som förekommer i skaldjur och blötdjur. Det betyder att personer som är allergiska mot kräftor kan få allergiska reaktioner av insektsmat.


 

Baskost fortfarande mest populär

Vanlig husmanskost utan större begränsningar är fortfarande den vanligaste kostformen i Finland, men flexitarianism vinner mark. Ungefär åtta procent av finländarna undviker rött kött i sin kost, det vill säga nötkött, svinkött eller fläsk, lammkött, älgkött och renkött.

Mindre än fyra procent är vegetarianer eller veganer som helt och håller utesluter kött i kosten. Under årens lopp har bilden av vegetarianer och vegetarisk kost förändrats. Det som tidigare uppfattades som asketisk och tråkig mat är nu en kosttrend med fokus på hälsosam, ekologisk, etisk och supergod mat.

Det berättade Piia Jallinoja, professor i hälsosociologi vid Tammerfors universitet, på ett seminarium som Föreningen Matinformation ordnade i november.


 

Följande födoämnen kommer finländarna att använda mer av 2019:

  • färdigt rensad och filead fisk
  • färska och frysta bär
  • färska örter
  • skogssvamp
  • potatis.

Följande produkter kommer finländarna att använda mer av 2019:

  • bröd från lokala bagerier
  • produkter från småproducenter
  • bröd av finländsk råg
  • öl från mikrobryggerier
  • matsvinn.

Källa: rapporten Ruokailmiöt 2019, K-gruppen