Vad händer med händerna?

2854
Bild: Iris Nuutinen

Av Irma Heiskanen-Haarala

• Besvär med händer, armar och axlar förekommer oftare hos diabetiker än hos andra. Om blodsockret länge ligger högre än normalt, fastnar det glukos på proteinerna i bindväven, bland annat på kollagen. Samtidigt blir ledkapslar och senskidor tjockare och stelare.

Ju längre man har haft diabetes och ju sämre glukoskontrollen är desto mer sannolikt är det att det blir problem med armar och händer, säger Tapani Rönnemaa, professor emeritus i inre medicin vid Åbo universitet.

Besvären är förknippade med viss ärftlig benägenhet. Arbete som anstränger händer och armar kan skynda på utvecklingen. För den som tenderar att få besvär i armar och axlar kan arbetsuppgifter där armarna måste vara i högläge eller som kräver särskilda handgrepp ställa till med problem. Överlag har kvinnor med diabetes mer problem med händer och armar än män med diabetes.

Ledkapseln i axeln inflammeras

Långvarig axelsmärta vid diabetes beror vanligen på en inflammation i ledkapseln. Det kallas adhesiv kapsulit på medicinskt språk. När leden är orörlig på grund av smärta blir den stel med tiden. Man utvecklar det som också kallas frozen shoulder (frusen axel/skuldra).

– Till en början visar sig inflammationen i ledkapseln som stark smärta vid plötsliga rörelser, särskilt i ytterlägen. Det kan kännas som en extremt skärande smärta, när man böjer armen bakåt eller när till exempel ett litet barn drar kraftigt i handen neråt.

Dupuytrens kontraktur. Bild: Shutterstock

– Det kan förekomma fortlöpande nattsmärta och rörelserna blir inskränkta. Vidare är det svårare att vrida axelleden inåt och armen rör sig inte längre uppåt, neråt och åt sidorna i samma omfång som tidigare. En man får inte tag i plånboken i bakfickan och en kvinna lyckas inte knäppa behån, beskriver Tapani Rönnemaa.

Inflammation i ledkapseln uppträder så gott som alltid bara enkelsidigt. Men det förekommer att den ena axeln har läkt ut och att den andra sedan börjar göra ont. Normalt behövs inga avbildningsundersökningar vid de typiska axelbesvären. Besvären är långvariga, i snitt ett år, men de läker ut av sig själva.

Medicinering till en början

De initiala inflammationerna behandlas i första hand med antiinflammatoriska medel. Läkarna har lite divergerande uppfattningar om det är lönt att behandla inflammerade ledkapslar med kortisoninjektioner eller inte.

– Det gäller att bedöma från fall till fall om det är någon nytta av att ge en kortikosteroidinjektion. Man har inte kunnat fastställa några större skillnader i effekt mellan antiinflammatoriska medel och kortikosteroidinjektioner, säger Tapani Rönnemaa.

Fysioterapeutiska övningar är inte bra när axeln är inflammerad. Han rekommenderar bara små pendlande och cirklande rörelser med armarna hängande slappt neråt och överkroppen framåt böjd. Undvik att vrida axeln i ytterläge om det inte går naturligt.

När besvären avklingat en aning, kan lokal kylbehandling vara till hjälp. Det vill säga håll en kylkompress eller en ispåse på det onda stället i 15–20 minuter åt gången.

Fysioterapi kan sättas in i den utsträckning smärtan tillåter när den värsta smärtfasen är över.

Om axeln inte blir bra inom ett halvår och smärtan bara tilltar, finns det två kirurgiska behandlingsmetoder. Den ena går ut på att de förtjockade ledkapslarna dras och töjs på plats under narkos. Den andra metoden är en titthålsoperation för att frisätta kapseln. Efter operationen är det oerhört viktigt att få fysioterapi för att axeln inte ska bli stel och dra ihop sig på nytt.

Karpaltunnel blir förträngd

Typiska symtom vid karpaltunnelsyndrom är domningar och stickningar i fingrarna på natten. Symtomen uppträder särskilt i långfingret, men också i pekfingret och ringfingret. När besvären förvärras, kan symtomen uppträda också dagtid. Det kan hjälpa för ett ögonblick att skaka med händerna. På natten kan en handledsskena vara till hjälp.

Vid karpaltunnelsyndrom har medianusnerven i handen kommit i kläm.

– Handstyrkan kan försämras så mycket att det är svårt att ta i hand, säger Tapani Rönnemaa.

– Ibland kan smärtan stråla upp mot armbågen och ända upp till axeln. Då är det inte alltid lätt att uppfatta vad det är fråga om.

I de flesta fall måste karpaltunnelsyndrom behandlas kirurgiskt. Före det brukar det göras en undersökning av nervbanorna med så kallad elektroneuromyografi (eller elektroneurografi). Ibland återkommer syndromet och det krävs ny operation.

Om karpaltunneln behandlas med kortekosteriod ges injektionen inte av en allmänläkare utan av en handkirurg.

Dupuytrens kontraktur

Dupuytrens kontraktur betyder att bindvävsplattan i handflatan blir tjockare. Det har ett samband med åldrande och långvarig diabetes.

– Dupuytrens kontraktur förekommer sällan hos unga människor, säger Tapani Rönnemaa.

Det är ett inflammatoriskt tillstånd där i synnerhet senorna är drabbade. Även andra än diabetiker drabbas och i sådana fall har åkomman ett samband med fysiskt arbete där det krävs handstyrka.

– Handflatan blir tjock och stel. Fingrarna går inte att böja normalt och det bildas knutor i handflatan. Knutorna kan se ut som en sträng. Ett symtom är att det är svårare att räta på fingrarna än att böja dem. I värsta fall kan ett finger spreta ut i rät vinkel mot mellanhanden.

Åkomman kan vara ett stort hinder i vardagen, när det inte går att ta i hand, inte att få fram nycklarna och inte att sköta hushållet.

– Det finns ingen annan bot än operation. Resultaten brukar bli relativt bra om fingret är krökt i en komplicerad vinkel. Det blir kvar knutor och strängar i handflatan, men den fungerar.

Dupuytrens kontraktur kan komma på nytt eller utvecklas i ett annat finger än tidigare eller i den andra handen.

– När åkomman är nytillkommen kan man ta för vana att trycka handflatan mot ett bord för att töja den.

Tjocka senskidor i fingrarna

Senan kan inte glida ordentlig i sin skida om senskidan i fingrarnas böjmuskler blir tjocka. Om senan hakar upp sig på ett trångt ställe, kan det hända att fingret låser sig i böjt eller rakt läge. När man drar det krökta fingret rakt med den andra handen, hörs det en knäpp. Därför brukar man prata om triggerfingrar (från engelskans trigger finger).

– Vanligen är triggerfingrar inte till någon större skada i livet och man kan själv försöka träna fingrarna. Ibland försvinner åkomman av sig själv utan behandling, säger Tapani Rönnemaa.

Det kan hjälpa med en kortikosteroidinjektion om fingrarna ofta låser sig och det inte går att avhjälpa dem själv. Drygt hälften av diabetiker med störande låsningar och upphakningar i fingrarna behöver kirurgisk behandling, vilket innebär att revision av senskidan utförs av en handkirurg.

– Operationen brukar ge utmärkta resultat.

Stela fingerleder

Stelhet i de små fingerlederna förekommer ofta vid långvarig diabetes. Det går under beteckningen limited joint mobility, stiff hand syndrome eller prayers sign. Lederna är intakta, men ledrörligheten inskränks av att huden och ledkapslarna blir tjocka och stela. Fingrarna förblir i böjt läge.

– Symtomet utvecklas så småningom under årens lopp, och det förekommer inga knäppningar i fingrarna. Svårighetsgraden varierar och besvären förvärras gradvis. Fenomenet kommer fram när man lägger handflatorna och fingrarna tätt mot varandra. Ju större glipan mellan fingrarnas mellanleder, de så kallade PIP-lederna, är desto svårare är åkomman.

Ingen smärta förekommer och åkomman ger inte upphov till invaliditet, men fingermotoriken är inskränkt. Det kan vara till nackdel för bland annat musiker.

– Åkomman är till skada om fingrarna måste kunna böjas och fungera bra. Violinister och pianister kan inte utöva sitt yrke vid svårartade symtom. Fingerlederna förstörs inte som vid reumatoid artros, men åkomman är ett starkt tecken på att personen kan ha andra diabetesrelaterade organförändringar, exempelvis diabetesretinopati, njursjukdom eller neuropati, avslutar Tapani Rönnemaa.