Nya kostvanor och ny måltidsordning vid gastropares

1658
Nu orkar Eija Tapanainen virka igen när kranskärlssjukdomen och gastroparesen är under kontroll. Foto Tiina Lämsä

Av Irma Heiskanen-Haarala

• Förra sommaren fick Eija Tapanainen från Brahestad, 63, två diagnoser i en smäll: kranskärlssjukdom och gastropares. Dessutom har hon haft typ 1-diabetes i fyrtio år i kombination med neuropati som orsakar fotsmärta och både ryggont och magbesvär.

– För några år sedan frågade jag min diabetesläkare vad det kan bero på att jag har en så kväljande känsla på eftermiddagarna, trots att blodsockervärdena är bra. I ett utlåtande hade läkaren skrivit gastropares med frågetecken.

Eija hade vant sig vid att vara i dålig form och må illa och tänkte att magbesvären säkert berodde på att tjocktarmen redan länge ställt till med problem. För ett år sedan kändes magen som en fullpumpad ballong och hon var uppkörd i magen mest hela tiden. Hon brukade löpa regelbundet, men hade nu svårt att cykla och promenera raskt.

– När till och med dotterns tolv år gamla hund kutade snabbare än jag, insåg jag att det inte kan vara normalt.

Helomvändning i matvanorna

Första steget var att Eija såg över sina matvanor tillsammans med en näringsterapeut. I synnerhet frukosten ändrades helt och hållet för att hjälpa upp den fördröjda tarmfunktionen.

– Jag hade själv sammanställt en ”superhälsosam” frukost bestående av några deciliter yoghurt med bär, Vi-Siblin, frön av olika slag, kokosflingor, ibland talkkuna-mjöl och en ordentlig skvätt olivolja. Frukosten var orsaken till att jag mådde illa ända fram på eftermiddagen, visade det sig.

Eija fick ett regelrätt anfall av energi när hon morgonen efter träffen med näringsterapeuten bara åt två deciliter yoghurt till frukost.

– Första gången på länge skurade jag panelväggarna i gillestugan med stor entusiasm. Nästa dag städade jag bastun och tvättrummet. Jag kände mig så fantastiskt lätt.

Om hon ska syssla med något på dagarna, äter hon numera huvudmålet först på kvällen. På dagen äter hon mindre måltider och mellanmål varannan eller var tredje timme. De tyngsta jobben och löprundan klarar hon bäst av på fastande mage. Frukosten har utökats med krossade bär och fibertillskott i yoghurten. Också olika typer av smoothies går bra.

– Jag måste hålla ett öga på proteiner och fett för att inte bli undernärd.

Finfördelad och kokt mat

Eija går på en grön linje i kosten och vill gärna äta grönsaker och frukt råa och i bitar, men det är inte bra vid gatropares. Därför kokar och mosar hon dem. Övrig kost måste finfördelas.

– I vår familj äter vi nu mycket puréer, spenatsoppa och linssoppa. Fisk, kyckling och kött går bra i små portioner. Proteintillskott kommer från grynost.

– Jag vågar äta två stycken inlagda strömmingar per gång. Det ingår mycket lite vete i min kost eftersom det börjar bränna i fötter och fingrar av vete. Glutenfri kost är inget för mig för jag går upp i vikt.

Eija är pensionerad röntgensköterska och hon arbetar som informatör på diabetesföreningen i Brahestadsområdet. På fritiden vistas hon i sommarstugan, ägnar sig åt asahiträning som är en ny finländsk träningsform, fotograferar, läser italienska och handarbetar.

– Mig passar det utmärkt att släntra omkring i skogen. Jag upptäcker allt möjligt underbart. När jag tittar ut över havet från ön Mikonkari, ser jag mina egna bekymmer i en helt annan dager och tar åter ett steg framåt i livet.


 

Foto: Ella Manninen
Magsäcken töms långsamt

Gastropares är en sjukdom som betyder att tömningen av magsäcken är fördröjd utan att man har någon sjukdom som orsakar förträngning i nedre magmunnen.

Vad beror sjukdomen på?

Vid diabetes tänker man automatiskt att sjukdomen är kopplad till neuropati och skador på vagusnerven och det enteriska nervsystemet i magsäcksväggen. Vagusnerven och nervsystemet i magsäcksväggen reglerar avslappningen och tömningen i magsäcken och känningar efter en måltid.

Nervfunktionen i magsäcken kan bli lidande efter kirurgisk behandling.

Dessutom förekommer gastropares av helt okända orsaker. Då pratar man om idiopatisk gastropares.

Vilka symtom ger gastropares?

Typiska symtom kommer från övre buken. En normal matportion ger stor fyllnadskänsla. Man har kväljningar, är uppkörd, mår illa och vill rentav kräkas.

Hos diabetiker kan magsymtomen vara lindriga, men det finns en obalans mellan insulindoserna och näringsintaget.

Är gastropares en risk?

Sjukdomen kan försvåra insulinbehandlingen eftersom näring upptas långsamt i tarmen.

Symtomen kan vara mycket svåra. Om man inte kan äta normalt och kräks mycket, är risken att man går ner för mycket i vikt och i vissa fall kan drabbas av undernäring.

Hur vanlig är sjukdomen?

Gastropares är en ovanlig sjukdom och det finns ingen tillförlitlig information om förekomsten på befolkningsnivå.

En amerikansk studie ger vid handen att ungefär fem procent av alla med typ 1-diabetes och en procent av alla med typ 2-diabetes har gastropares. Hos resten av befolkningen räknas förekomsten i promille.

Hur upptäcks sjukdomen?

Symtom från övre buken är mycket vanliga. Allra viktigast är att först genomföra sedvanliga undersökningar och ta reda på om personen kan ha refluxsjukdom eller förändringar som ger upphov till förträngningar i magmunnen eller tunntarmen. Också celiaki förekommer oftare hos personer med typ 1-diabetes än i befolkningen i stort.

När andra möjligheter är uteslutna, mäts tömningshastigheten i magsäcken med gammakamera. Det kallas skintigrafi. Måltiden dubbelmärks radioaktivt och apparaten mäter hur snabbt fast och flytande ämnen rör sig.

Hur behandlas gastropares?

Glukoskontrollen, alltså blodsockervärdena, inverkar på hur snabbt magsäcken töms. Högt blodsocker gör att magsäcken töms långsamt och lågt blodsocker kan rentav skynda på magsäckstömningen. God glukosbalans och kostrådgivning är A och O i behandlingen.

Kostbehandlingen är inriktad på att man ska äta små och fettsnåla måltider flera gånger om dagen. Det är bra att finfördela maten för att den ska passera snabbt genom matspjälkningskanalen. Fibertillskott rekommenderas inte.

Symtomen kan behandlas med läkemedel som påverkar magsäckstömningen och minskar illamående.

Bland de nya diabetesläkemedlen bör personer med gastropares undvika inkretinmimetika och DPP4-hämmare eftersom de gör att magsäcken töms långsammare.

Vid mycket svåra och okontrollerbara kräkningar kan en neurostimulator sättas in. Det betyder att elektroder opereras in i magsäcken. En generator placeras under huden och den avger elektroimpulser som stimulerar nerverna. Behandlingen lindrar i synnerhet svåra och återkommande kräkningar. Hos en del kan den också stimulera magsäckstömningen.

I Finland har färre än tjugo patienter fått en neurostimulator inopererad. De har återkommande tagits in på sjukhus på grund av stort illamående och kräkningar.

Frågorna besvarades av Sampsa Pikkarainen, som är specialist i invärtes medicin och gastroenterologi på Mejlans sjukhus i Helsingfors.