Hejdå, typ 2-diabetes!

1151
Foto: Iiris Nuutinen

Av Tiina Suomalainen

• Kan man bli botad från typ 2‑diabetes? Experterna besvarar frågan med ett försiktigt ja. Men det krävs resoluta insatser: man måste gå ner ordentligt i vikt och livsstilen måste ses över i grunden.

Typ 2‑diabetes är en livslång och fortskridande sjukdom. Det är så vi lärt oss tänka. På senare tid har det allt mer pratats om att stoppa eller bromsa och rentav bota diabetes.

Vad är det fråga om?

– Ja, det går att bli botad från diabetes – på sätt och vis. Patienten kan uppnå normal sockeromsättning, men vi kan inte lova att sjukdomen håller sig borta och inte återkommer om tio eller tjugo år, svarar Matti Uusitupa, professor emeritus i näringslära vid Östra Finlands universitet.

I stället för botad sjukdom vill han prata om remission. Detsamma gör Pirjo Ilanne-Parikka, överläkare på Diabetesförbundet.

– Sjukdomen har gått i remission när blodsockervärdena ligger under diabetesvärdena. Exempelvis efter fetmaoperation kan patienten vanligen sluta med medicineringen, men en del måste börja ta mediciner på nytt senare för att hålla blodsockret på normal nivå.

Hon vill dock inge hopp.

– När typ 2‑diabetes upptäcks i tid och intensiv livsstilsbehandling sätts in, kan sjukdomen ofta botas om det finns tillräckligt stor insulinsekretion kvar i bukspottkörteln.

Lovande resultat i Storbritannien

Experterna påpekar att det som vi kallar typ 2‑diabetes inte är en enda homogen sjukdom. Sjukdomen kan bero på många faktorer, bland annat bristande insulininsöndring i bukspottkörteln av genetiska eller inflammatoriska orsaker eller insulinresistens som ökar insulinbehovet och är starkt förknippad med livsstilsfaktorer.

De bakomliggande orsakerna kan medverka till om sjukdomen kan stoppas eller inte.

En sak är dock säker, nämligen att typ 2­‑diabetes inte kan stoppas med medicinering utan att det krävs både livsstilsförändring och viktminskning.

Det senaste beviset är studien DiRECT, som genomförts vid universiteten i Glasgow och Newcastle i Storbritannien. Studien undersökte vilken effekt ett viktminskningsprogram hade på behandlingen av typ 2‑diabetes. Deltagarna hade haft diabetes i högst sex år.

Både i testgruppen och i kontrollgruppen var målet att deltagarna skulle gå ner minst femton kilo i vikt.

I testgruppen sattes diabetesmedicineringen ut och deltagarna fick vägledning i att banta med en särskild lågenergidiet. Deltagarna i kontrollgruppen fick fortsatt behandling enligt behandlingsriktlinjerna.

Resultaten efter uppföljning i ett år var uppmuntrande.

– I testgruppen gick 46 procent av deltagarna i remission. I kontrollgruppen var det bara fyra procent. I testgruppen sjönk vikten med i snitt tio kilo och i kontrollgruppen med ett kilo, berättar Matti Uusitupa.

Och inte nog med det. Fler deltagare gick i remission i takt med att kilona försvann. Hos de som lyckades gå ner femton kilo i vikt återfick 86 procent normal sockeromsättning.

Livsstilsvägledning fortfarande i barnskorna

Det har redan länge varit känt att det med viktminskning går att förebygga typ 2‑diabetes eller skjuta debuten på framtiden. Matti Uusitupa säger att viktminskning bör vara det primära målet också i behandlingen av diagnostiserad typ 2‑diabetes.

– Patienterna bör motiveras att gå ner i vikt så snart sjukdomen har upptäckts.

Verkningsmekanismerna vid viktminskning är av många olika slag. Insulineffekten förbättras när extra kilon försvinner. Det finns också tecken som tyder på att störd insulininsöndring kan återställas efter viktnedgång eftersom fettansamlingen i bukspottkörteln reduceras.

Dessutom kan betacellerna i bukspottkörteln påverkas av låggradiga inflammationer vid metabola syndromet. Fetma och till exempel fiberfattig kost kan förändra tarmfloran och funktionen i tarmhormonerna och det i sin tur kan påverka regleringen av insulininsöndringen.

Vidare spelar kostens kvalitet en stor roll. Fettsyrasammansättningen i kosten kan bland annat påverka cellmembranen i betacellerna.

– Det handlar inte om att ställa läkemedel och läkemedelsfri behandling mot varandra. Läkemedel har sin givna plats i behandlingen av typ 2‑diabetes. En del läkare anser fortfarande att diabetes kan botas om man sätter in medicinering på ett så tidigt stadium som möjligt. Men läkemedlen hjälper inte mot de bakomliggande orsakerna till sjukdomen. Även om 10–20 procent av fallen kan förklaras med genetiska faktorer, körs de genetiska riskerna över av livsstilsförändringar.

Uusitupa tillägger att läkemedel har en preventiv effekt bara så länge patienten tar dem, men att effekten av livsstilsförändringar håller i sig länge.

– Inom primärvården och företagshälsovården är livsstilsbehandling av typ 2‑diabetes fortfarande i barnskorna. Patienterna ges inte adekvata verktyg för att genomföra livsstilsförändringar. Alla som får typ 2‑diabetes borde inleda en ettårig livsstilsbehandling så snart de fått diagnosen.

Bli av med diabetes på distans

Redan nu finns det program för läkemedelsfri behandling av typ 2‑diabetes på webben.

På den privata marknaden finns bland annat läkarstationen Lempi, som lovar att bromsa typ 2-diabetes hos 15 000 finländare fram till 2025. Lempi tillämpar individuell teknikstödd behandling på distans och övergripande livsstilscoachning som tar sig an de bakomliggande sjukdomsorsakerna.

Den ena av de två personerna bakom Lempi är läkaren Jakob Valdma. Han blev frustrerad av sitt arbete inom primärvården och när han såg hur människor med livsstilssjukdomar behandlades.

– De fick recept på läkemedel och i förbigående nämndes det att det är bra att röra på sig och äta hälsosamt. Människor med livsstilssjukdomar behöver inte läkemedel utan coachning.

– Idén bakom Lempi är att ta tag i alla de orsaker som upprätthåller låggradiga inflammationer och ger upphov till metabola syndromet. Utöver övervikt, dåliga matvanor och passiv livsstil kan sjukdomarna bero på bland annat stress och dålig sömn.

Han understryker att teamet inte har något hemligt vapen i bakfickan för att bromsa typ 2‑diabetes, utan att samtliga verktyg har funnits redan länge. Det de gör är att de kombinerar verktygen.

Också det allmänna satsar på webbtjänster, men låter bli att ge alltför stora löften. I Viktkontrollhuset i Hälsobyn (www.terveyskyla.fi) finns öppen information för alla om egenvård av övervikt. Dessutom kan man få remiss till digital bantningscoachning för att hitta fram till rätt sätt att äta, sova, röra på sig, slappna av och hantera sina tankar.