God och dålig tarmflora

289
Kuva: Pekka Rahkonen

Av Tuija Manneri

• Det kommer hela tiden till ny kunskap om sambandet mellan tarmkanalen och diabetes. Samtidigt får vi veta mer om hur vi bäst kan ta hand om tarmarna.

Människokroppen bebos av många miljarder bakterier och största delen av dem lever i tarmkanalen.

– Det finns uppskattningsvis ett och ett halvt kilo bakterier i tarmen, alltså ett massivt antal, säger Outi Vaarala, professor i barnimmunologi på Helsingfors universitet.

Många bakterier har viktiga uppgifter. De bryter exempelvis ner livsmedel, håller sjukdomsalstrare i schack och utbildar kroppens immunsystem i barndomen.

– De producerar också viktiga vitaminer och mineraler, exempelvis K- och B-vitamin och kortkedjade fettsyror, tillägger forskardoktor Tommi Vatanen. Han jobbar på Broad Institute, ett amerikanskt molekylärbiologiskt forskningsinstitut.

Utöver bakterier innehåller tarmfloran också svampar och virus. Mikroorganismerna förändras vid många sjukdomar, exempelvis vid inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes.

– Både typ 1- och typ 2-diabetiker har annorlunda tarmflora än friska, säger Noora Ottman, doktor i mikrobiologi och forskare på Karolinska Institutet i Stockholm.

Tarmfloran förändras vid övervikt

Avvikande tarmbakterier förefaller ha ett samband med insjuknande i diabetes.

– Tarmfloran spelar en roll för hur barnets immunsystem utvecklas och den vägen kan den medverka till att typ 1-diabetes bryter ut, förklarar Tommi Vatanen.

Outi Vaaralas forskningsgrupp upptäckte nyligen att det sker förändringar i svamparna i tarmen och i signalsubstanserna i de vita blodkropparna kort innan ett barn insjuknar i typ 1-diabetes.

– Diabetesrisken är alltså kopplad till en övergripande obalans i tarmfloran. I tarmarna hos personer med typ 2-diabetes minskar framför allt de bakterier som producerar vissa fettsyror. Samtidigt förökas en del andra bakterier som är skadliga. Det i sin tur ökar tarmväggens permeabilitet, alltså genomsläppligheten. Då kan det hända att metaboliter, ämnesomsättningsprodukter, från skadliga bakterier kommer ut i blodbanan.

– Det späder på låggradiga inflammationer, vilket kan leda till insulinresistens och för högt blodsocker. Det är dock bara en möjlig förklaring. Också många andra mikrobiella faktorer i tarmen kan medverka till att diabetes fortskrider. Exempelvis övervikt gör att tarmfloran får en ogynnsam sammansättning, säger Noora Ottman.

Större genomsläpplighet och inflammatoriska reaktioner i tarmen kan ha ett samband med både typ 2-diabetes och typ 1-diabetes.

– Våra studier visar att en del av typ 1-diabetiker lider av någon form av tarminflammation, som inte har diagnostiserats eller som uppkommit av okänd orsak. Den kan vara kopplad till förändringar i tarmbakterierna och medverka till att diabetes utvecklas. Men det behövs mer forskning, säger Outi Vaarala.

– Med försöksdjur har man kunnat visa att många ämnesomsättningsprodukter från tarmbakterier antingen ger skydd mot eller ökar risken för typ 1-diabetes, tillägger Tommi Vatanen.

Antibiotika tar död på goda bakterier

Var och en av oss har sin egen cocktail av bakterier, svampar och virus i tarmen. Kombinationen beror på bland annat ålder, gener, mikroorganismer i omgivningen, hygiennivå och hälsotillstånd.

– En varierad och rik tarmflora betyder vanligen att mikroorganismerna mår bra. Om tarmfloran däremot utarmas, kan inflammatoriska mikroorganismer få en mer framträdande roll, förklarar Noora Ottman.

Tarmfloran påverkas också av läkemedel.

– Exempelvis metformin, som är ett vanligt läkemedel vid typ 2-diabetes, påverkar sammansättningen av tarmbakterierna. Och det är åtminstone en delorsak till att preparatet har effekt, berättar Tommi Vatanen.

Antibiotika utarmar däremot tarmfloran. Den tar död på sjukdomsalstrare, men förstör samtidigt också nyttiga tarmbakterier. Det kan gå lång tid innan de återställs. Och det kan öka risken för tarmsjukdomar.

– Det är dock fortfarande oklart om vissa typer av antibiotika är mer skadliga än andra. Eller om man på något sätt kan lindra skadorna med exempelvis probiotika, som är hälsofrämjande mikroorganismer. Det kan vara bland annat mjölksyrebakterier, framhåller Noora Ottman.

Hjälper probiotika?

För närvarande utvecklar många läkemedelsföretag metoder för att bearbeta tarmfloran med målet att den ska kunna förbättra hälsa och bota sjukdomar.

– Det finns tecken som tyder på att probiotika kan minska risken för att få diabetes. Men än så länge finns det inga säkra bevis för att probiotika har en skyddande effekt, säger Outi Vaarala.

–  Det pågår en rad intressanta studier med probiotikabehandling i tidig barndom, tillägger Tommi Vatanen.

Enligt Noora Ottman kan det bli vanligare med läkemedel och behandlingar som modifierar tarmfloran, när vi får större kunskap om med vilka mekanismer mikroorganismer påverkar hälsan.

– Forskarna har exempelvis fått lovande resultat i studier där typ 2-diabetes och metabola syndromet behandlats med fekal transplantation, det vill säga överföring av avföring mellan människor. Ett säkrare alternativ är emellertid att föra över exakt definierade bakteriesamhällen till patienter.

I de flesta fall är det fortfarande ganska svårt att odla tarmbakterier. Dessutom vet vi inte exakt vilken sammansättning den bästa möjliga tarmfloran måste ha.

 


De viktiga första livsåren
  • Exponering för mikroorganismer de första åren i livet spelar en stor roll för hur kroppens försvarsmekanism utvecklas. I vuxen ålder är det svårare att ändra sammansättningen i tarmfloran, men livsstil och kostvanor kan ha effekt.
  • Vid födelsen får barnet viktiga mikroorganismer från mamman; vid vaginal förlossning förs de över från förlossningskanalen och vid kejsarsnitt i viss mån från huden.
  • Bröstmjölk stärker tarmfloran hos nyfödda. Modersmjölk innehåller sockerarter som bara kan brytas ner av tarmbakterier. Vid amning förs dessutom sannolikt bakterier över till barnets tarmflora.
  • När ett spädbarn börjar äta något annat än bara mjölk, förbättras tarmfloran av fiberrik mat.

Hur kan man stärka tarmarna?

Motion. Fysisk aktivitet ökar förekomsten av goda mikroorganismer och minskar förekomsten av dåliga mikroorganismer i tarmen.

Uteliv. När man rör sig ute i naturen och friska luften stöter man på andra mikroorganismer än inomhus.

Äta smart. De gamla vanliga råden gäller fortfarande: bär, frukt, grönt och fullkornsprodukter tillför tarmen nödvändiga fibrer. Undvik onödigt socker och fett och välj hellre mat lagad på basråvaror än industriellt framställda produkter.

Viktkontroll.  Övervikt är en belastning för tarmen, likaså ständigt småätande. Tänk på att äta med jämna mellanrum.

Klok medicinering. Använd antibiotika bara när en läkare har konstaterat att en kur behövs. Ta aldrig en kur för säkerhets skull!

Experimentera. Tarmen ger signaler om bland annat avföringsproblem och gasbesvär. Då kan du testa om besvären beror på något bestämt födoämne och om probiotika kan vara till hjälp, exempelvis mjölksyrebakterier.