Kvinnor och diabetes

6148
Shutterstock

Av Mari Vehmanen

• Diabetes är närvarande i alla viktiga faser av en kvinnas liv: i puberteten, under moderskapet och i klimakteriet. I nya livssituationer är det bra att se över och anpassa egenvården.

Hur många kvinnor får diabetes?

Något färre kvinnor än män drabbas av diabetes. I slutet av 2016 fick 148 252 kvinnor och 178 102 män specialersättning för diabetesläkemedel.

Drygt tio procent av alla kvinnor i Finland insjuknar i diabetes någon gång under sitt liv. Ungefär 80 procent av dem har typ 2-diabetes.

Ökar risken för ätstörningar hos flickor med diabetes?

Man räknar med att fler än en flicka med diabetes på tio lider av någon form av ätstörning. Personer med diabetes måste vara mer uppmärksamma på vad de äter än andra i samma ålder och det kan skapa ett skevt förhållande till mat. Tillfällig bulimi är ett ätproblem som kan uppstå. Därefter försöker en del unga förhindra viktuppgång genom att hoppa över insulindoser. Då stiger blodsockret, och överskottssockret och de extra kalorierna sköljs ut ur kroppen via urinen.

Shutterstock

Även om man inte går upp i vikt, mår man dåligt och blir trött att hetsätning och högt blodsocker. Dessutom ökar risken för syraförgiftning. Vid långvarigt högt blodsocker ökar risken för följdsjukdomar.

Det är viktigt att ätstörningar hos unga kvinnor med diabetes upptäcks. Också de anhöriga kan gärna ta upp frågan på mottagningen om den unga diabetikerns liv och tankar förefaller att kretsa alltför mycket kring mat. Unga med ätstörningar behöver nämligen individuellt och intensivt stöd.

Påverkas mensen av diabetes?

Hos flickor med diabetes kan mensen börja en aning senare än hos andra. Också puberteten i övrigt kan komma lite senare.

Det kan förekomma en del problem med menstruationscykeln, bland annat mycket rikliga eller långvariga blödningar, långsammare menstruationscykel eller utebliven menstruation. Ju högre blodsocker desto sannolikare är det att mensproblem uppträder. Också snabba viktminskningar eller viktökningar och stress kan påverka menstruationscykeln.

Förändras insulinbehovet vid mens?

Ungefär varannan menstruationscykel påverkar insulinbehovet. Det varierar individuellt vilka uttryck förändringarna tar sig.

Vanligast är att insulinbehovet ökar innan mensen börjar och minskar när blödningen har kommit i gång. Hos andra kan blodsockret sjunka lättare strax innan mensen börjar och under själva menstruationen. Med mätning och bokföring av vävnadssocker kan man ta reda på hur insulinbehovet varierar och planera in justeringar av egenvården.

Det är lättare att anpassa insulindoserna till menstruationscykeln om mensen är regelbunden. Oregelbunden mens kan jämnas ut bland annat med p-piller.

Kan man använda p-piller?

Det är viktigt att kunna lita på ett preventivmedel. Vid diabetes måste en graviditet vara planerad, och blodsockret måste vara i balans före graviditeten. Högt blodsocker i början av graviditeten kan ha skadliga effekter på fosterutvecklingen.

Bland de hormonella preventivmedlen lämpar sig p-piller med låg hormonhalt och så kallade minipiller med bara gulkroppshormon bäst vid diabetes. Kombinerade p-piller ökar risken för venös blodpropp. Rökning och högt blodsocker ökar risken ytterligare.

Spiral är ett bra preventivmedel för kvinnor som fött barn, men dagens spiraler är så små att de också kan användas av kvinnor som inte har fött barn. Risken för infektion i livmodern ökar inte av spiral.

Får man hjälp vid barnlöshet?

Vid högt blodsocker kan det vara svårare att bli gravid. Men diabetes är inget hinder för att få behandling mot barnlöshet.

Också adoption kan komma i fråga. I adoptionsprocessen utreds många faktorer, bland annat också de sökandes hälsotillstånd. Minutiös egenvård, ålder, blodsockerkontroll, långvarig diabetes och följdsjukdomar kan inverka på möjligheterna att få ett adoptivbarn.

Vad hjälper mot kvinnobesvär?

Urinvägsinfektioner och svampinfektion i underlivet förekommer allmänt bland kvinnor i alla åldrar. Bådadera är något vanligare hos kvinnor med diabetes än hos andra. Ibland kan återkommande inflammationer vara det första tecknet på begynnande diabetes.

I motsats till vad många tror får man inte urinvägsinfektion bara av att sitta på kallt underlag eller exempelvis av att bada i kallt vatten, eftersom infektioner beror på bakterier. Tranbärs- eller lingonsaft kan förebygga återfall. Efter klimakteriet kan lokalt använd östrogensalva stärka slemhinnorna och motverka återkommande infektioner. Om urinvägsinfektion återkommer minst tre gånger inom ett år kan förebyggande behandling komma i fråga. En del kvinnor kan drabbas av infektioner efter samlag. I sådana fall är det bra att kissa efter samlag och tvätta underlivet med surt tvättmedel. Det finns också engångsdoser av antibiotika som kan tas efter samlag. De är ett effektivt skydd mot urinvägsinfektioner.

Svampinfektioner får sin början när jästsvamp som förekommer naturligt i slidan växer för mycket. Svampinfektioner ökar av exempelvis högt blodsocker och antibiotikakurer. Jäst kan förebyggas bland annat om man använder underkläder av naturmaterial som är andas och inte hela tiden använder täta trosskydd. Det kan gå att få bukt med återkommande svampinfektioner om man varje dag äter naturell yoghurt som innehåller mjölksyrebakterier. Däremot finns det inga bevis för att det hjälper att pensla slidan med yoghurt eller ättikalösning trots att sådana tips ges ibland.

Den som lätt känner igen symtomen på svampinfektion kan testa engångstabletter för lokal eller oral behandling. De finns receptfritt på apoteket. Samtidigt gäller det att komma ihåg att det finns andra orsaker än jäst till onormala flytningar och slidkatarrer.

När kommer klimakteriet?

Vanligen slutar mensen ungefär i 50-årsåldern, vilket betyder att klimakteriet börjar. Vid typ 1-diabetes kan klimakteriet inträda tidigare, visar en del studier.

Kvinnor med diabetes har likadana klimakteriebesvär som andra kvinnor, bland annat värmevallningar, svettningar, humörsvängningar och sömnsvårigheter. Besvären brukar behandlas med östrogen.

Diabetes är inget hinder för hormonersättningsterapi, men den läggs upp individuellt.

Kutan (via huden) östrogenbehandling rekommenderas eftersom den behandlingsformen inte är förknippad med ökad risk för venös blodpropp. Däremot avråds kvinnor med kranskärlssjukdom från östrogenbehandling eftersom behandlingen kan påverka insulinbehovet. Därför kan det hända att antingen läkemedelsbehandlingen eller insulindosen måste ställas om.

Vad är PCOS?

Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är en vanlig hormonstörning som förekommer hos 5–15 procent av alla kvinnor. Än så länge finns det ingen exakt kunskap om orsakerna, men man utgår från att både ärftlig risk och livsstil spelar in.

Symtom på PCOS är ökad behåring på kroppen exempelvis i ansiktet och på nedre delen av magen, oregelbunden mens och barnlöshet. Mer än hälften av de som har PCOS är överviktiga, med framför allt bukfetma och störningar i sockeromsättningen.

Viktnedgång är den viktigaste behandlingsformen vid PCOS. Redan en viktminskning på några kilo normaliserar menstruationscykeln, minskar kroppsbehåringen och förbättrar möjligheterna att bli gravid. Vidare är regelbunden motion till hjälp trots att vikten inte nödvändigtvis minskar så mycket. Ibland behandlas PCOS med metformin, också hos kvinnor som inte har diabetes. Det är i vilket fall som helst bra att satsa på en hälsosam livsstil eftersom det minskar risken att insjukna i typ 2-diabetes senare i livet.

Vilka följdsjukdomar drabbar kvinnor med diabetes?

I de flesta fall drabbas kvinnor och män med diabetes av samma följdsjukdomar. Kranskärlssjukdom förekommer mer sällan hos kvinnor som inte har diabetes än hos män. Diabetes ger dock en kraftig ökning av risken för kranskärlssjukdom och blodpropp i hjärtat hos kvinnor. A och O för att förebygga kranskärlssjukdom och överlag följdsjukdomar vid diabetes är blodsockervärden som motsvarar behandlingsmålen, normalt blodtryck, normala blodfetter, hälsofrämjande kost, fysisk aktivitet och rökfrihet.

Frusen axel, som även kallas frusen skuldra (frozen shoulder) förekommer allmänt bland människor i medelåldern och är extra vanlig bland kvinnor med diabetes. Det innebär att man efter en långvarig inflammation får ont i axeln och axeln stelnar med dålig rörelseförmåga som följd. I den aktiva fasen behandlas besvären med antiinflammatoriska medel, köld och stretching.

Benskörhet, som vanligen också kallas osteoporos, är vanligare bland kvinnor med typ 1-diabetes än bland andra kvinnor. Var noga med att få i dig tillräckligt mycket D-vitamin och kalk. Mät D-vitaminhalten åtminstone en gång på vintern. Också bentäthetsmätning rekommenderas till kvinnor i klimakteriet.

Källor: Handboken Diabetes (på finska), Duodecims Terveyskirjasto, rekommendationer för god medicinsk praxis, Diabetesförbundets webbplats.