Njurtest fick Pasi att ändra matvanorna

1157
– Om jag hade fortsatt i samma spår som förr, hade njurfunktionen försämrats drastiskt, säger Pasi Heikkinen. Bild: Juho Korpela

Av Riitta Ahonen

• Den som har diabetes kan själv göra en hel del för sin hälsa. Pasi Heikkinen, 42, tog saken i egna händer när albuminvärdet var oroväckande högt och han blev rädd för att hamna i dialys.

Pasi Heikkinen har haft typ 1-diabetes sedan barnsben. Kring 25-årsstrecket försämrades hälsan drastiskt.

Några år tidigare hade han börjat styrketräna och gick in för träningen på allvar. Han läste allt han kom över i böcker och tidningar och levde enligt rekommendationerna inom idrottsmedicinen. De gick ut på att äta stora mängder protein. Så det gick åt mycket kött, kvarg och ägg. Dessutom använde han kreatin och förbjudna hormonpreparat.

Så drabbades han av allvarliga hälsoproblem. Nedre delen av ryggen krampade ofta och han kunde inte ligga på rygg. Vristerna var svullna och det var svårt att gå. Njurfunktionen var nedsatt till följd av diabetes och fel typ av näringsämnen och kosttillskott. Ögonen ställde till med problem och han genomgick tjugo laserbehandlingar.

– Jag fortsatte med den tuffa styrketräningen och fel näringsintag tills jag av diabetesläkaren fick höra att albuminvärdet var uppe i 11 700 milligram per dygn, berättar Pasi.

Läkaren kom med en varning. Njurarna riskerar att ta skada och i värsta fall kan Pasi hamna i dialys. Först då vaknade han upp till verkligheten, som just då kändes ganska tuff.

Lyckligtvis var kreatininvärdet fS-kreatinin bara 120.

– Läkaren såg till det samlade läget och stirrade sig inte blind på ett enda värde. Nya prov skulle tas en månad senare.

– Jag lovade fixa njurvärdena. Efter det var det dags för en radikal kostomställning och den fortsätter än idag.

Njurvärdena blev bättre

Till en början uteslöt Pasi kosttillskott och hormonpreparat. Under en lång tid höll han mycket sträng diet.

– Jag slutade helt och hållet med mjölkprodukter eftersom de belastar njurarna. Dessutom ersatte jag all proteinrik mat med 90 gram äggvita per dag och det gav 90 gram protein. Kosten kompletterades med grönsaker, rotfrukter, bär och frukt. Saltintaget reducerades till ett minimum, och jag började dricka ungefär två liter vatten per dag. Kaffet fick ge vika för grönt te. Jag lade till rybsolja och åt ris till huvudmålen för att få i mig kolhydrater. Bröd försvann helt ur kosten.

Pasis pappa Mauri Pappa Heikkinen gav goda råd om vilka näringsämnen som är rena och inte belastar njurarna så mycket. Pappan vann VM i bodybuilding i Italien 2000 och i Frankrike 2001.

– Det är viktigt att välja rätt typ av protein. Efter lite funderande kom vi fram till att jag kan använda aminosyror i pulverform, som innehåller spjälkat protein. Det var mitt i prick och njurvärdena gick ner. För mig funkar det bra med 1,5 gram högvärdigt protein per kilo kroppsvikt.

Senare lade han till kyckling och lite fet fisk och numera äter han vanlig vardagskost med familjen. Idag ingår lite havrebröd i kosten, och en skvätt mjölk i kaffet. Kalcium får han i sig via kalktabletter.

En månad efter kostomställningen hade albuminvärdet sjunkit till 4 000 milligram om dygnet och läkaren ville inte tro sina ögon. De kom överens om att fortsätta på samma linje.

Proteinutsöndringen i urinen minskade så småningom. Pasi gick på kontroller var tredje månad. Först var albuminvärdet 2 700 milligram per dygn, sedan sjönk det till 1 700 och till sist till 400, och där låg det i flera år. I dag varierar värdet mellan 60 och 180 beroende på hur han ätit och tränat. Styrketräning ägnar han sig nämligen åt fortfarande.

– Njurarna hann inte ta så stor skada att jag hade haft dialys framför mig. Långtidsblodsockret brukade tidigare vara uppe kring 14, men det sjönk till ungefär 8 och har rentav legat kring 7.

Rödris visade sig ha god kolesterolsänkande effekt, men Pasi äter inte längre rödris.

– Jag tar blodtrycksmediciner för att skydda njurarna. Blodtrycket har varit bra och jag har inte längre behövt få laserbehandling för ögonbottnarna, berättar Pasi.

Man kan göra mycket för sin hälsa

Att blodsockerbalansen så småningom förbättrades var summan av flera faktorer. Kosten var rätt sammansatt, Pasi fick stöd av sin fru och med åren lärde han sig rätt diabetesrutiner genom försök och misstag. Han exempelvis undrade länge över att blodsockret steg så mycket av styrketräningen, trots att det sägs att det sjunker av fysisk aktivitet.

– Före ett träningspass på ungefär två timmar kunde blodsockret vara ungefär åtta, men när jag gick hem var det uppe i 25. Vid styrketräning stiger testosteronhalten i blodet och insulinet förlorar sin effekt. När jag till exempel hårdtränar benen brukar jag ta lite direktverkande insulin innan jag sätter i gång.

Pasi går på flerdosbehandling och han testar blodsockret i snitt tre gånger om dagen.

Tidigare var han anställd på ett lager, där arbetet var fysiskt ansträngande och krävde många lyft. Det var bra för konditionen. Nu har han ett chefsjobb med mindre fysisk ansträngning.

– Den som har diabetes kan själv göra en hel del för att må bra. Det gäller att lyssna på sin kropp och lära sig äta rätt. Vad beträffar läkarna vore det bra om de inte bara tittade på blodsockervärdena och vissa andra värden utan också tillsammans med patienten funderade vad värdena beror på och vilka faktorer som spelar in. Till exempel vad diabetikern ätit kvällen innan eller om det ingått hård fysisk träning.

Pasi menar att diabetiker absolut behöver en fortlöpande läkarrelation. Det blir svårt om det är en ny läkare varje gång man kommer till mottagningen. Då är läkaren inte insatt i patientens sjukdom och livsstil. Diabetesläkarens viktigaste uppgift är att motivera diabetikern att ta hand om sin sjukdom, enligt Pasi. Dessutom är det av stor betydelse att läkaren ger tips om hur man kan förbättra blodsockervärdena. Många med diabetes vågar inte själva ändra sin livsstil hur nödvändigt det än kan vara.

Pasi har föreläst om sina erfarenheter för närvårdarstuderande. Han upprepar gärna vad var och en själv kan göra för sin hälsa. Också vid typ 1-diabetes handlar behandlingen i själva verket till största delen om livsstil.

– Tack vare min läkare upptäckte jag redan för tjugo år sedan hur viktigt det är att ändra livsstil. Ingen annan än min pappa gav mig goda råd, men jag hittade in på rätt spår, avslutar Pasi Heikkinen.