Oskadad hud skyddar mot bakterier

7261
Bild: Jari Hindström/Vastavalo.

Av Irma Heiskanen-Haarala

• Bästa möjliga blodsockerkontroll är det bästa skyddet mot hudproblem. Ta hand om minsta lilla skråma med största noggrannhet för att de inte ska släppa in bakterier i kroppen.

Skydda och vårda huden ordentligt. Håll huden ren, men undvik starka tvättmedel och schampon för att det skyddande ytskiktet i huden inte ska ta skada. Torka huden väl efter tvätt. Smörj in huden med fuktgivande kräm för att den inte ska bli torr. På sommaren räcker det med en lätt kräm för hyn i ansiktet, men på vintern behöver framför allt fötterna en fetare kräm. Om du har torr hud kan du då och då använda en kräm för att tvätta både händer och fötter.

Vid diabetes kan fingertopparna behöva en ganska fet kräm efter alla blodsockermätningar under dagens lopp. Smörj gärna in fingertopparna på kvällen innan sänggående.

Sårig hud släpper in bakterier

Minsta lilla skråma i huden kan vara en inkörsport för bakterier. När det uppstår hudbesvär eller huden går sönder, måste orsaken utredas med en gång och huden behandlas mycket noga. Jästsvamp trivs på fuktig, varm och ”sockersöt” hud. Det kan uppstå kliande, rodnande och ibland sårlig eksem under brösten, i ljumskarna och andra böjveck, i nagelvallarna, mellan fingrarna, i mungiporna, under förhuden eller i slidan.

Jästsvamp behandlas lokalt med salva. Kom ihåg att använda salvan tillräckligt länge. Sårig hud är ett gynnsamt underlag för bakterieinfektioner, det vill säga hårsäcksinflammationer, bölder och infektioner i nagelvallarna. Ytliga bakterieinfektioner i huden behandlas vanligen lokalt med antibakteriell salva eller kompress.

Om huden mellan tårna gått sönder av jästsvamp eller ringorm, kan varbakterier komma in i vävnaderna och ge upphov till svåra bakterieinfektioner på benen. Det kallas ros eller rosfeber. Då är det bäst att uppsöka jouren eftersom rosfeber kräver intravenös antibiotikabehandling.

Huden påverkas av blodsockret

Blodsockerbalansen påverkar olika delar av huden. Blodkärlen och bindväven, skiktet mellan överhuden och läderhuden, överhuden, hårsäckarna, svettkörtlarna och vävnaden i underhuden kan bli infekterade. Vid högt blodsocker omvandlas egenskaperna i många av de proteiner som finns i huden och huden får sämre förmåga att försvara sig mot infektioner. Blodkärlen kan drabbas av inflammatoriska tillstånd och de bli hårda. Det leder till att bland annat huden på fötterna förtunnas och känns kall.

Hudkänseln i benen kan bli nedsatt och då lägger man inte märke till förhårdnader och skavsår. Vid nedsatt blodcirkulation utvecklas skråmor i huden lättare till regelrätta sår.

Ungefär en tredjedel av alla diabetiker drabbas någon gång under sitt liv av diabetesrelaterade hudbesvär, exempelvis klåda, eksem och rodnad. Däremot förekommer vanliga hudsjukdomar som atopiskt eksem inte oftare hos personer med diabetes än hos andra.

Prickar, blåsor, fläckar

Ibland är den ovanliga hudförändringen necrobiosis lipoidica det första symtomet på diabetes. Det börjar med välavgränsade fläckar på underbenen. Till en början kan de ha en gulorange eller violett ton och vara upphöjda. Sedan blir de plattare och antar en gulaktig ton. Huden kan klia och göra ont. Sår på benen läker långsamt.

Diabetisk dermopati är lätt fjällande, pigmenterade prickar på framsidan av underbenen. De beror på skador i de små kärlen och prickarna försvinner inte nödvändigtvis trots att blodsockret blir bättre. Blåsor vid diabetes, bullae, är mycket ovanliga. De påminner om vanliga blåsor och brukar självläka inom ungefär tre veckor. Blåsorna kan uppkomma spontant på fingrarna, handryggen, tårna, fötterna och ibland på underbenen eller armarna. Bra blodsockervärden medverkar till snabbare läkning.

Hudsjukdomen granuloma annulare kan vara ett tecken på nedsatt sockertolerans och begynnande typ 2-diabetes. Hudåkomman består av hudfärgade knölar som bildar en ring.

Ungefär en tredjedel av personer med typ 1-diabetes drabbas av skleros på handryggen. Huden på handryggen, ibland också på tårna och i pannan, blir vaxartad och förtjockas. God blodsockerkontroll är en viktig del av behandlingen.

Vid typ 1-diabetes kan det uppstå autoimmuna hudåkommor, bland annat vitiligo med vita fläckpartier i huden, alopecia areta, som betyder fläckvis hårbortfall, och hudceliaki.

Hudåkommor på injektionsställena

I sällsynta fall kan det bildas så kallad lipoatrofi, bortfall av underhudsfett, på injektionsställena. Åkomman behandlas med kortisonsalva. Däremot är det betydligt vanligare med lipohypertrofi, som är ökad bildning av fettvävnad i underhuden. I dessa fall är det bäst att byta injektionsställe.

Om det bildas återkommande utslag som liknar nässelutslag på injektionsställena, är det bäst att låta utreda om det är en allergisk reaktion. En allergisk reaktion kan bero på exempelvis konserveringsmedel i insulinpennan, i mycket sällsynta fall på själva insulinet. I sådana fall måste insulinet bytas ut.

Ibland kan limmet i blodsockersensorn orsaka kontaktallergi för exempelvis naturharts. Det krävs ett allergitest på en enhet för hudsjukdomar för att man ska kunna välja en sensor utan allergiframkallande lim. Hudåkomman behandlas med kortisonsalva.

 

Anlitade experter:

• Annamari Ranki, professor i dermatologi vid Helsingfors universitet och överläkare på Kliniken för hudsjukdomar, allergologi och könsjukdomar vid Hucs
• Sonja Hahtola, medicine doktor som specialiserar sig i dermatologi och allergologi

 


Bild: Marja Haapio.
Salva för mjukare hälar

Bra skor och strumpor i kombination med flitig insmörjning med mjukgörande kräm är den bästa behandlingen för hälarna. Tvätta fötterna varje dag och smörj in dem med en fet kräm.

Hjälper det inte att smörja in torr hud och hälsprickor? Då är det dags att låta utreda om hälarna drabbats av någon hudsjukdom som ger ökad fjällning, sprickbildning och förhårdnad.

– Kronisk fotsvamp är en överraskande vanlig hudsjukdom. Ren och oskadad hud är det bästa skyddet mot infektioner, men fotsvamp har inget samband med bristande hygien. Individuella anlag inverkar på risken att drabbas av hudinfektioner. Vissa drabbas lättare av svampinfektioner, medan andra är mer mottagliga för bakterieinfektioner eller urinvägsbesvär, säger Jaana Huhtanen, fotvårdare på Diabetesförbundet.

När vintern kommer kan ett syndrom som kallas atopiska vinterfötter slå till. Orsaken är sannolikt att täta strumpor och skor eller gummistövlar inte andas. Det gör att känslig atopisk hud skadas.

Hårda skor anstränger fötterna

Skor med tunn och hård ytter- och innersula gör att det bildas förhårdnader och sprickor på hälarna. Också utformningen av skorna under hälpartiet medverkar till hur mycket skorna belastar och skaver mot fotsulan.

– Sandaler kan vara utformade som en kupa under hälarna, vilket i och för sig är bra. Men hälen måste passa in i kupan och inte hänga utanför de hårda kanterna, påpekar hon.

Förhårdnader i fotsulan kan bero på fotens uppbyggnad, felställningar i fötterna eller förändringar i ledfunktionen.

Felställningar och belastningar i fötterna kan rättas till med muskelträning. Ibland kan det behövas hålfotsinlägg för att åtgärda fotställningen. Det finns också silikonkuddar och andra skoinlägg som skyddar fötterna. Kom ihåg att inte själv fila hälarna med fotfil. Risken är att det bildas djupa sår om fjälliga hälsprickor och hudpartiklar filas mothårs. Kraftigt mjukgörande peelingkräm eller peelingstrumpor kan fräta sönder huden.

– Det finns en massa olika borrar för fotvård och andra manicker som jag inte vill rekommendera. Fotbad gör inte heller fötterna friskare, påpekar Jaana Huhtanen.