Neuropati drabbar nerverna

19132
Bild: Annika Rauhala.

Av Mari Vehmanen

• Neuropati är en följd av högt blodsocker och sjukdomen kan ge många olika besvär. Neuropatiförändringar kan inte botas helt och hållet, men med god blodsockerkontroll kan utvecklingen stoppas.

Vad är diabetesneuropati, professor Tapani Rönnemaa?

Neuropati är en nervsjukdom som är kopplad till diabetes. Neuropatiska förändringar kan uppträda på olika ställen i kroppen, mest i fötterna, men också i magsäcken och tarmarna, hjärtat och blodkärlen eller i könsorganen. Däremot kan hjärnan inte skadas av neuropati.

Hur uppstår neuropati?

Neuropati är kopplad till högt blodsocker. Långtvarigt högt blodsocker medför en rad förändringar i cellerna och molekylerna i nerverna. För det första orsakar socker degeneration i nervcellerna, det vill säga i neuronerna. För det andra får nervcellerna inte tillräckligt med näring från blodbanan om det uppstår skador på de små kärl, så kallade kapillärer, som tillför nerverna näring. Också skyddskonstruktionen runt nervcellerna, den så kallade myelinskidan, tar skada om blodsockret ligger högt under en längre tid. I slutändan kan impulser inte längre röra sig normalt i nerverna.

Vem drabbas av neuropati?

Neuropati förekommer inte hos diabetesbarn, men i övrigt kan vem som helst med diabetes drabbas. Det gäller vid både typ 1- och typ 2-diabetes.

I själva verket har nästan hälften av alla med typ 2-diabetes neuropatiska förändringar redan när diabetessjukdomen upptäcks. I de flesta fall har typ 1-diabetiker haft sin sjukdom i minst tio år innan de får symtom på neuropati.

Även om högt blodsocker är en uppenbar orsak till neuropati, är det omöjligt att förutse debuten exakt. Det varierar individuellt hur höga HbA1c-värden det krävs för att neuropati ska bryta ut och hur lång tid det tar för nervförändringarna att utvecklas. Studier visar dock att utmärkt blodsockerkontroll är ett mycket effektivt sätt att förebygga neuropati.

Vilka symtom ger neuropati?

Symtomen kan vara mycket varierande. Detsamma gäller de delar av kroppen som drabbas. Neuropati i fötterna visar sig i stickningar, domningar, sendrag, muskelsvaghet och balansstörningar. Det kan också förekomma smärtor i fötterna: molande smärta, plötslig skärande smärta eller överdriven känslighet. Med tiden kan fötterna utveckla felställningar och känselbortfall. Båda fötterna drabbas.

Vid neuropati i magsäcken kan magsäcken inte fungera normalt. Efter en måltid rör sig inte maten i normal takt vidare till tarmarna, utan magen känns full och man mår illa. Vid diabetes blir det svårare att hantera blodsockret när magsäcksfunktionen är störd. Det är svårt att dosera lagom stora insulindoser när kolhydraterna ibland tas upp normalt, ibland för långsamt.

Neuropati i tarmarna kan uppträda på två helt olika sätt, dels som förstoppning, dels som diarré. Erektionsstörningar är också ett typiskt tecken.

Neuropati i cirkulationsorganen kan visa sig i att pulsen är hög också vid vila. Det kan bli problem med att reglera blodtrycket. När man reser sig sjunker blodtrycket så mycket att svartnar för ögonen.

Dessutom kan neuropati ge en rad andra symtom.

Hur diagnostiseras neuropati?

A och O är självfallet att beskriva symtomen för en läkare. Först måste läkaren utesluta andra eventuella orsaker. Exempelvis någon allvarlig systemsjukdom eller vissa läkemedel kan ge likadana symtom.

Vidare kan neuropati bero på andra omständigheter än bara diabetes. Stort alkoholbruk, nedsatt funktion i sköldkörteln och bristande upptag, malabsorption, av B-vitamin kan påverka nervfunktionen.

Läkaren ställer neuropatidiagnosen utifrån symtom och fynd och utesluter andra sjukdomar. Reflexer, vibrationssinne, beröringssinne och värmesinne undersöks i fötterna. Vid endoskopi av matsmältningskanalen syns det om det finns någon annan sjukdom som är orsaken till mag- och tarmbesvären. Nervfunktionen i ben och armar kan undersökas med mätningar av ledningshastigheten.

Det finns alltså inget enskilt test eller laboratorieprov för diabetesneuropati.

Hur behandlas neuropati?

Strukturella förändringarna i nerverna går inte att backa eller reparera. Däremot går det att stoppa neuropatiförloppet och i det hänseendet spelar blodsockerkontrollen en viktig roll.

Det är bäst att sluta röka senast när neuropatisymtom har gett sig till känna eftersom rökning påverkar blodkärlen och kan förvärra symtomen. Vettigast är det förstås att aldrig börja röka.

När fötterna drabbas är det viktigt att få fotvård. Om symtomen har gått så långt att fötterna lider av känselbortfall, är det extra viktigt att se upp med fotsår.

Behandlingen är symtomatisk, det vill säga är inriktad på att lindra symtomen. Vid neuropatismärta hjälper smärtstillande medel, men också vissa läkemedel som ursprungligen var avsedda för andra sjukdomar, exempelvis för behandling av epilepsi. Diarré och förstoppning behandlas på sedvanligt sätt. Vid erektionsstörningar hjälper oftast sedvanliga läkemedel. Merparten får hjälp av moderna orala medel.

Vid besvär från magsäcken kan det vara värt att testa olika kostvarianter. Vanligen förvärras besvären av stora måltider med fet mat. Fibrer kan också öka fyllnadskänslan i magen, trots att de i och för sig är hälsosamma.

Hög vilopuls behandlas vanligen inte med läkemedel. Blodtrycksras underlättas om man inte reser sig för snabbt.

Enskilda nerver i ansiktet kan drabbas och en del av symtomen brukar försvinna av sig själva.

Ska diabetiker oroa sig för att få neuropati?

Man behöver inte vara rädd för att få neuropati eller stressa i förväg eftersom inte alla utvecklar besvären. Men risken att drabbas av nervförändringar är ett bra skäl för att försöka uppnå goda blodsockervärden. Och det skadar inte att satsa lite extra på egenvården när symtomen väl är ett faktum.

I de flesta fall räcker det med de normala diabeteskontrollerna för att neuropati ska upptäckas. Exempelvis neuropatiförändringar i fötterna upptäcks vanligen i ett tidigt stadium, förutsatt att man går på de regelbundna diabeteskontrollerna.

Tänk på att det kan vara bra att nämna ospecifika symtom för läkaren eller diabetesskötaren. Då kan läkaren utesluta andra orsaker och planera behandlingen.

 


Aldrig för sent

Terhi Mäkilä har typ 1-diabetes och fick de första neuropatisymtomen för flera år sedan.  När hon duschade kändes det plötsligt som om det hade fallit nålar rakt ner på fötterna i stället för vatten. Senare kom det till andra symtom, bland annat övergående skärande smärta.

Terhi fick neruopatidiagnosen efter att ha hamnat in på sjukhus på grund av syraförgiftning. Det blev vändpunkten i egenvården.  Hon började mäta blodsockret regelbundet och gick över till insulinpump. Neuropatibesvären blev bättre när blodsockerkontrollen förbättrades.

– Min neuropati försvinner inte, men jag kan leva med besvären. Jag är ett bra exempel på att det aldrig är för sent att satsa ordentligt på egenvården och att världen inte går under av neuropati.

– Men utan det positiva stödet från min diabetesläkare och diabetesskötare hade jag inte klarat av förändringen, understryker Terhi Mäkilä.