Av Tuija Manneri
• I medelåldern har man fortfarande god tid på sig att förebygga minnesstörningar. Hälsosam kost, regelbunden motion, rökfrihet, tillräckligt med sömn, goda sockervärden och behandling av högt blodtryck skyddar hjärnan. Dessutom vill hjärnan ha stimulans.
Helst av allt vill neurologen Merja Hallikainen prata om minnet redan inom mödravården.
– Det går att skydda minnet, men vi pratar alltför lite om hur minnesstörningar och demenssjukdomar kan förebyggas, säger Merja Hallikainen, forskningschef på enheten för hjärnforskning vid Östra Finlands universitet.
Nästan 200 000 finländare har någon fortskridande demenssjukdom och varje år insjuknar 14 500 personer till. Det totala antalet personer med demenssjukdomar ökar eftersom vi lever allt längre. Hög ålder ökar sannolikheten för att drabbas av minnesstörningar. Idag har var tredje person över 85 år någon sjukdom som påverkar minnet.
Det är extra viktigt att människor med diabetes förebygger minnesstörningar eftersom båda diabetestyperna och även lindrigare störningar i sockeromsättningen ökar risken för minnessjukdomar.
Hög ålder och diabetes ökar alltså risken för minnesstörningar. Andra riskfaktorer är arv och samma riskfaktorer som för hjärt- och kärlsjukdomar, det vill säga högt blodtryck, höga kolesterolvärden och bukfetma. De har ofta sitt ursprung i livsstilsfaktorer, exempelvis ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, stor alkoholkonsumtion och rökning.
Lagom mycket socker för hjärnan
Det finns många orsaker till sambandet mellan diabetes och demenssjukdomar.
– Studier visar att medelålders personer med någon riskfaktor för kärlsjukdomar har fördubblad risk att insjukna i demens senare i livet. Dessutom ackumuleras risken. Det vill säga sjukdomsrisken är sex gånger så stor om man har dels högt blodtryck och höga kolesterolvärden, dels övervikt, säger Merja Hallikainen.
Både låga och höga blodsockervärden påverkar minnet eftersom sockerhalten i hjärnan är densamma som i blodet. Särskilt höga blodsockervärden kan ställa till med skador. En vuxen människas hjärna klarar av lågt blodsocker bättre än högt blodsocker.
Typ 2-diabetes är ofta kopplad till fortlöpande låggradiga inflammatoriska tillstånd i kroppen och till insulinrestens, som gör att insulinhalten i blodet stiger. Bådadera inverkar på sockeromsättningen och den vägen också på hjärnan och minnet.
– Det är dock inte för sent att skydda minnet när diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar har hunnit utvecklas. Uppe i medelåldern hinner man gott och väl minska risken för demenssjukdomar och minnesstörningar, om man är noga med att behandla sockeromsättning, blodtryck, kolesterolvärden och cerebrovaskulära störningar. Dessutom är det bra att serva hjärnan genom att vara fysiskt och socialt aktiv och utmana sig själv med olika typer av hjärnarbete.
Minnesreserv ger en buffert
För att minnet ska fungera behövs det nervceller, så kallade neuroner. Hjärnan innehåller ungefär hundra miljarder neuroner. Tack vare sina förgreningar håller neuronerna tät kontakt med varandra och bildar ett nätverk av nerver.
– Och med vår livsstil kan vi påverka hur tätmaskigt nätverket av nerver är. Man kan föreställa sig att minne och förmåga att hantera information är ett hårt eller ett löst garnnystan som den minnessjuke nystar upp, säger Merja Hallikainen.
Om minnet är ett hårt garnnystan när sjukdomen slår till, finns det mycket att nysta upp innan garnet, alltså minnet tar slut. I ett löst garnnystan kommer man snabbt fram till sista ändan av garnet.
– När man förebygger minnesstörningar nystar man alltså ett hårt nystan. Det gäller att bygga upp och skydda nervcellerna och förbindelserna mellan dem. På så sätt bildas det en minnesreserv som tjänar som buffert mot demenssjukdomar.
– Det är viktigt för människor i alla åldrar att skapa en minnesreserv eftersom minnet och förmågan att hantera information är viktiga för att man ska må bra och ha hög livskvalitet livet ut. Än så länge finns det inga läkemedel som förhindrar eller stoppar demenssjukdomar.
Slaggämnen sköljs ut under sömn
Minnesreserven kan byggas med vanliga, hälsosamma levnadsvanor, exempelvis rökfrihet, måttligt alkoholbruk och tillräckligt med sömn.
– Under djupsömn sköljs skadliga slaggämnen ut ur hjärnan, bland annat proteinet beta-amyloid. Ansamling av beta-amyloid i hjärnan anses vara en av orsakerna till att Alzheimers sjukdom utvecklas, förklarar Merja Hallikainen.
Livsval som skyddar minnet är bra för diabetes och vice versa är god vård vid diabetes bra för minnet.
– Exempelvis bra behandling av blodsockret skyddar minnet. Motion är ett effektivt sätt att aktivera hjärnan. Samtidigt påverkas blodsockret, blodtrycket, vikten och kolesterolvärdena av träningen.
Kost som innehåller omättade fetter av god kvalitet, grönt och fibrer påverkar sockeromsättningen och blodfetterna, men också hjärnan.
– Kostfibrer reglerar blodsockret och minskat saltintag sänker blodtrycket. Grönt, frukt och bär innehåller stora mängder antioxidanter och C-vitamin. Höga halter av antioxidanter i blodet i medelåldern förefaller att ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom senare i livet. Risken att drabbas av minnebesvär minskar också om man äter fisk två till tre gånger i veckan.
A och O är att använda hjärnan mycket, det vill säga syssla med allt möjligt som är trevligt, också tillsammans med andra.
– Studier, social samvaro, dans eller annan fysisk aktivitet och varför inte bräd- eller kortspel är utmärkta aktiviteter för att skydda minnet. Ju mer man använder hjärnan desto bättre motståndskraft mot demenssjukdomar får den, påpekar Merja Hallikainen.
Också yngre kan insjukna
Minnesstörningar och demenssjukdomar kan debutera redan i yngre år.
– I Finland har vi 7 000–10 000 personer i arbetsför ålder som har någon demenssjukdom, säger Merja Hallikainen.
De första symtomen kan variera och är därför svåra att känna igen. Det kan gå långsammare att lära sig nya saker, man glömmer oftare namn och ord och har svårt att uppfatta händelser i rätt ordning och tidsföljd. Personen kan uppträda irriterat, saker försvinner ofta och funktionsförmågan försämras, särskilt i främmande miljöer och nya situationer. Hos diabetiker kan problem med egenvården och läkarbesök som glöms bort vara tecken på minnesstörningar, enligt Merja Hallikainen.
All glömska är emellertid inte tecken på sjukdom.
– Arbetslivet kan vara påfrestande. Hård arbetstakt, stress och trötthet påverkar alltid minnet. Prata med företagshälsan eller diabetesmottagningen, om du oroar dig för ditt minne, eller någon annans minne.
Det är viktigt att en demenssjukdom upptäcks i ett tidigt stadium för att medicinering och rehabilitering ska kunna sättas in så snabbt som möjligt. Läkemedlen botar inte sjukdomen, men de lindrar symtomen och gör att funktionsförmågan försämras långsammare.
– Minnesbesvär bland människor i arbetsför ålder kan ibland feltolkas som depression eller utmattningssyndrom. Om de inte blir bättre av behandling, bör man väga in möjligheten att det handlar om en demenssjukdom.
Många orsaker till minnesbesvär
De vanligaste fortskridande demenssjukdomarna är
- Alzheimers sjukdom
- vaskulär demens
- lewykroppsdemens
- Parkinsons sjukdom med demens
- pannlobsdemens.
Minnet försämras också av
- hjärnskador
- droger
- bristtillstånd
- inflammatoriska hjärnsjukdomar.
